All Star XI - Redaktionens val
Under de närmsta onsdagarna kommer en del av redaktionsmedlemmarna plocka ut deras All Star-elvor. Först ut är Johan Nordgren.
Det är väl lika bra att jag börjar med ett litet försvarstal. Antingen kan man plocka ut de enskilt bästa spelarna på varje position. Eller så kan man plocka ut bästa laget, hitta rätt balans och så vidare. Jag väljer att vandra längs den tredje stigen, att plocka ut personliga favoriter.
Motivering
I konkurrens med Seaman så väljer jag här Jens Lehmann, ”den galna tysken”. Lehmann hade definitivt ett gäng skönhetsfläckar och är säkerligen orsaken till ett gäng av Wengers gråa hårstrån, men samtidigt hade han en enorm högstanivå och inte minst ett stort underhållningsvärde, som den här ”förstärkningen” .
På högerbackspositionen väljer jag Sagna. Inte nog med att det är en mycket begåvad fotbollsspelare, han har vad jag vet varit helt befriad från några skandaler, och han hyllas ofta av klubbens juniorer för sitt sätt att vara utanför planen.Silvinho tar platsen på andra sidan, en av de första riktigt moderna ytterbackarna i Premier league, var en stor favorit hos mig där kring millennieskiftet eller när det nu va.
Som mittbackar väljer jag Keown och enligt mig en av världens mest underskattade spelare, Koscielny. Keown har ett par övermän spelmässigt, inget snack, men han hade få övermän vad gäller sin vinnarskalle, Keown spelade alltid lite kring den så kallade gränsen och var så där härligt galen. Keown var inte bara en dålig förlorare, han var dessutom en dålig vinnare, som när han gnuggade in saltet i såret på Van Nistelrooy efter att denne missat sin straff.
Som sittande mittfältare väljer jag först min favorit i dagens Arsenal, Jack Wilshere. Bredvid honom var valet svårare, jag var svårt förtjust i både Vieira och Fabregas men den förstnämnda förknippas numera alldeles för mycket med City för att få plats på min lista, och glorian över Cesc hamnade lite på sniskan då jag inte gillade hur övergången gick till när han lämnade för Barcelona. Petit är också nära men valet går till ”den osynliga vägen” Gilberto Silva, med sin höga lägstanivå stod han för grunden till många av klubbens framgångar under 00-talet.
För mig var det enklast att välja spelare till vänsteryttern där Marc Overmars är självskriven, då han är själva orsaken till att jag började följa Arsenal. Bergkamp som släpande forward var efter Overmars det mest givna valet. Jag har en förkärlek till spelare med gott spelsinne, därför petar jag in Özil På högerkanten, trots att han fått en del kritik under sin debutsäsong så har han glimtvis visat att han kanske är världens bäste kreativa spelare. Pires?! Frågar sig säkert många, och hade jag tagit ut de enskilt bästa spelarna hade han varit med, men faktum är att Pires aldrig varit någon stor favorit hos undertecknad. Henry har faktiskt inte heller varit favoritspelaren, det har alltid funnits spelare i laget jag gillat mer, men jag kan ändå inte blunda för Henry dels som spelare men även som den supporter han numera är, när han ständigt talar varmt om klubben och Wenger i intervjuer, detta gör det nästintill omöjligt att utesluta den löjligt förutsägbara uttagningen av Henry.
Och såhär blev det;
Lehmann
Sagna - Keown - Koscielny - Silvinho
Wilshere - Gilberto
Özil - Bergkamp - Overmars
Henry
Och ni då..?
