Äntligen lite Bacuna Matata?
Aston Villas ägare Dr Tony Xia fortsätter att spänna sina finansiära, men knappast kroppsliga, muskler – nu senast i form av Bristol Citys anfallare Jonathan Kodjia för 15 miljoner pund. Rotterdam82.se gillar intentionerna, men kan inte annat än ifrågasätta värvningsstrategin, som tyvärr påminner mycket om den som tidigare fallit pladask.
Hade jag bara varit lite mindre analytisk och funderat mindre kring orsak/verkan, så hade jag nog dansat på bardisken vid det här laget: vår nya ägare sprätter pengar som om det inte fanns någon morgondag och Villa ser ut att vara ganska rustat för omställningen till det nya livet i fotbollens bakgård, Championship.
Vid en första anblick ser allt ut att vara guld och gröna skogar, hakuna matata eller hur ni nu väljer att uttrycka er: vi har en ägare som verkar förstå vikten av att riva ner och bygga nytt, och som dessutom gillar att hålla oss fans a jour med vad som händer bakom kulisserna tack vare sitt energiska twittrande.
Men, men det finns ett MEN: vart är den röda tråden bland alla miljontals pund som flyger runt likt en scen ur Casino?
Vad gömmer sig bakom fasaden?
Jag är den förste att sträcka upp handen och säga att jag är nöjd med tanken så här långt: bort med skräpet, bort med icke-vinnarna som vill håva in pengar hellre än att stå upp för vårt fina klubbmärke. In med karaktär.
Så här långt är det just det vi fått: karaktär, och målskyttar. Men målskyttar är lite som att jaga utan jakthund, vågar jag säga helt utan meriter från just jakt: du kommer få ett byte då och då, men i längden behöver du service när det kommer till att skapa riktigt fina skottlägen. Och inte minst ha ett mål att skjuta på.
Det är här någonstans vi fortsatt befinner oss, tyvärr. Vi saknar kreativitet både centralt och på kanterna på mittfältet, nog för att backa upp de starka korten vi har längst upp. Centralt har vi nu en rad solida spelare, många med rätt karaktär, men tyvärr också ungefär lika bleka i det offensiva spelet – jag är beredd att säga att samtliga saknar en eller ett par nycklar när det kommer till att låsa upp försvar och skapa lägen åt våra dödliga forwards.
På kanterna har vi lovande spelare som Grealish, som redan tycks ha steppat upp och visat att hans uppträdande vid sidan av planen inte behöver sätta käppar i hjulet för en framgångsrik karriär på densamma. Däremot blir det tungt att lita på en yngling hela säsongen, i en grym liga. Vad har vi på andra sidan? Tja, mest en trött Leandro Bacuna.
Förväntar sig Xia och Di Matteo att vi får in denna typ av nödvändiga kvalitet så här mot slutet av transfer deadline, eller litar man på att en spelare som just Bacuna ska kunna steppa upp? I grunden har han kanske inte så mycket av det som en ytter av högsta kvalitet behöver: fint inläggsspel i perioder, visst, men han är inte snabb nog och inte heller tillräckligt teknisk för att räcka till om/när Villa siktar upp mot Premier League igen. Äntligen lite Bacuna Matata, tänker optimisten? Knappast, säger jag.
Att han ska kunna växa fram och bli den assistkung vi behöver är tillräckligt svårt att se – och då har vi ändå inte tagit upp det faktum att vi behöver någon centralt som kan styra och dyrka. Där fastnar vi just nu i Ashley Westwood-problematiken, och det faktum att alla våra centrala mittfältare är relativt lika i sin oförmåga att hota offensivt. Westwood bidrar inte med något som Jedinak inte redan har i sin verktygslåda, vilket syntes i andra halvlek mot Bristol City, och som kommer synas resten av säsongen.
Ser dom vad vi ser?
Dr Xia och Di Matteo har fått beröm för sina insikter om vad laget behövde i steg 1 – det må ha kostat, men har också gett oss helt andra förutsättningar än vi hade för bara ett par månader sedan.
Men köpet av Kodjia för någon dag sedan skvallrar om något mer, och får mig att ställa frågan om fokus och pengar nu riktas åt rätt håll, nu när vi bör gå över till fas 2 i behovstrappan (kreativitet/service åt anfallare)? Visst behöver vi mål och visst behöver vi starka spelare på topp, men momentet innan McCormack, Kodjia, Kozak, Gestede (eller vem fan det nu blir som ligger in bollen i kassen i slutändan) – vem står för det?
Och det är ju dessutom så att ingen kassa är outsinlig. Vi kommer nå en kritisk punkt där The Tweeting Doctor plötsligt beslutar sig för att dra åt svångremmen. Vart är vi då? Har vi de spelare, på rätt positioner och med rätt kompetenser, då? Nu besitter vi kvantitet på många positioner, en bredd som vi kanske visserligen har saknat, men vad värre är saknar vi kvalitet på nyckelpositioner. Kvantitet före kvalitet – det misstaget gjorde vi så sent som för ett år sedan, och då ledde strategin till ett magplask ner i Championship.
Dessutom påminner Xias värvningsstrategi lite grand om Lerners, och min rädsla är att han han bränner allt krut i början, när det är som roligast. För även om det inte har gått bra i ligan, röns framgångar på marknaden och fansens tilltro till klubben och framtiden har ökat, vill jag påstå. Det är fortfarande kul att vara rik kines, spendera lite fickpengar och leka social medieguru.
Men Xia har inte upplevt Birmingham senhöst och vinter. Hur reagerar han när det börjar blåsa? Motvinden har säkert redan märkts av i jobbet bakom kulisserna, och det kommer bli allt svårare att upprätthålla samma lycka på marknaden med tanke på den röda tråd Villa uppvisar just nu: betala hutlösa summor för delvis oprövade (Kodjia) spelare samt beprövade på begränsad nivå (McCormack i Championship).
Som jag skrev på ett annat forum för ett tag sedan öppnar filosofin upp ögonen för andra klubbar i framtiden, när Aston Villa knackar på och vill försöka köpa spelare. ”Det där är en klubb som gärna betalar överpris för de spelare de vill ha.” Lex Kodjia, Lex McCormack.
Vi är återigen inne i en negativ spiral där vi vi säljer/lånar ut billigt och släpper tilltänkta nyckelspelare gratis, medan vi köper in spelare för rejält tilltagna summor. Låt oss hoppas att Xia inte tynar bort från sin ledarroll, likt hans föregångare, när vi behöver honom som mest. För det här projektet känns redan allt mer som om det står och faller med hans plånbok.
Är väl medveten om att posten blev väl negativ, så varför inte avsluta med ett bevis på lite av de vi fått för de senaste miljonerna.
Läs mer på rotterdam82.se
