Carlisle - Barnsley2 - 3
Barnsley besegrade Carlisle
Efter 1-1 i halvtid så kunde Barnsley till slut vinna med 3-2.
Det var stora förändringar i Barnsleys startelva, och jag tror att de flesta inte var frivilliga från manager Niell Collins sida.
Att Herbie Kane inte fick spela på grund av avstängning, det visste vi på förhand. Och att Donovan Pines medverkan var osäker, ja det visste vi också, därför så var det inte helt överraskande att även han saknades i truppen. Det har kommunicerats väldigt lite om vad för typ av skada som han har, de första ryktena som jag hörde gjorde gällande att det var en lättare skada. Tyvärr tyder nu mycket på att så inte är fallet.
Dessutom så saknades Liam Roberts, även han ska tydligen vara skadad. Ben Killip fick därför kliva in mellan stolparna.
Jamie McCart fick inget nytt förtroende i mittförsvaret efter 1-5 förlusten mot Lincoln. Därför fick de Gevigney kliva in centralt, och Jordan Williams fick flytta bak en position och spela till höger i backlinjen.
Och av någon anledning så fick inte heller vår målkung Devante Cole starta, Sam Cosgrove fick istället kliva in från start i anfallet, bredvid John McAtee.
Cole fanns dock med på bänken och hoppade in, han var kanske sliten, eller så såg Collins någon taktisk vinning av att spela Cosgrove istället?.
För att hitta den senaste Barnsley segern på Brunton Park så får man gå tillbaka till 1954, med det i åtanke och alla förändringar i laget så var inte känslan på topp inför avspark.
Och min oro skulle inledningsvis visa sig vara befogad. I matchminut 10 så fick Carlisle en frispark precis utanför eget straffområde, Carlisles målvakt lyfte upp långt, Barnsley gick förlorande ur två dueller, och det gav Armstrong ett friläge. Helt ren så kunde han sedan enkelt rulla in 1-0 bakom en chanslös Ben Killip.
Barnsley försökte rulla sig fram och hade ett stort övertag när det kom till bollinnehav. Trots det så kändes Carlisle som det farligare laget de få gångerna som de närmade sig Barnsleys straffområde.
Därför så kom Barnsleys kvittering lite som en blixt från klar himmel, Connell fångade upp en andraboll utanför Carlisles straffområde, och släppte den i sidled till Jordan Williams. Williams tryckte iväg ett skott från 30 meter, och fick drömträff. Via Lewis fingerspetsar så letade sig bollen upp i det vänstra krysset och Barnsley hade kvitterat.
Målet gjorde att Barnsleys energinivå ökade avsevärt. Tre minuter senare så lyfte Russell in ett ett fint inlägg med yttersidan, McAtee fick huvudet på bollen men fick se den träffa underkant ribba och ut.
Båda lagen hade sedan varsin straffsituation innan pausvilan, där Carlisles kändes tydligast, domaren friade dock vid bägge tillfällena.
63-37% för Barnsley i bollinnehav, och 11-3 i avslut, och trenden var tydlig, Barnsley tog över mer och mer.
Halvtid 1-1
Barnsley kom ut till den andra halvleken, som de avslutade den första. McAtee kom nästan omgående loss i ett halvt friläge, en uppoffrande glidtackling från en försvarare täckte dock bort avslutet. Men McAtee skulle få sin revansch endast någon minut senare.
Luca Connell slog en lysande passning i djupled för Cosgrove att gå på. Vinkeln var inte den bästa, men att avslutet gick parallellt med mållinjen spelade ingen roll. För centralt så dök McAtee upp och kunde stöta in 1-2 i öppet mål.
Barnsley slog sig inte till ro efter ledningsmålet, utan fortsatte att mala på mot ett till synes uppgivet Carlisle.
Och i den 79:e minuten så utökade Jon Russell ledningen. O`Keeffe fångade upp en andraboll efter en hörna, och lyfte in den i boxen igen. Vid den bortre stolpen kunde sedan en omarkerad Russell, enkelt styra in 1-3 med skallen.
Det kändes avgjord, men ett allt för bolltittande Barnsleyförsvar skulle bjuda in Carlisle i matchen igen. Armstrong på vänsterkanten drog på sig hela Barnsleyförsvarets uppmärksamhet, det gjorde att ingen utom Armstrong själv uppmärksammade Butterworhts djupledslöpning. Passningen var precis, och Butterworth var kall när han rundade Killip och rullade in 2-3.
Carlisle skapade sedan en viss oreda i Barnsleys straffområde på ett par hörnor, men skaffade sig ingen riktigt farlig kvitteringschans.
The Tykes höll undan och tog den första segern på Brunton Park på 70 år.
Barnsley vann rättvist, vi var det bättre laget. Men samtidigt så säger denna vinsten inte särskilt mycket. Jag vill absolut inte vara respektlös, men jag kan förstå varför Carlisle med största säkerhet kommer att trilla ur League One.
Segern var dock extremt viktig, på flera sätt. Dels vann alla de andra topplagen, nu hakar vi ändå på tåget.
Men framför allt så var det nog viktigt för självförtroendet, efter plattmatchen mot Lincoln i lördags.
Dock så oroar ju skadorna på Pines och Roberts, det känns som att Collins mörkar lite när det kommer till skadeläget på sin presskonferenser, säkert för att inte ge våra motståndare några fördelar.
Förhoppningsvis så är de snart tillbaka på planen igen, troligen så vet jag mer på fredag när inför Cheltenham artikeln kommer.
Carlisle-Barnsley 2-3
1-0 Armstrong 10
1-1 Williams 33
1-2 McAtee 49
1-3 Russell 76
2-3 Butterworh 87
Publik: 5504 varav 883 kom från Barnsley.
Laguppställning 3-5-2
Killip
Williams, de Gevigney, Earl
O`Keeffe, Phillips(Grant), Connell, Russell, Cadden
McAtee(Marsh), Cosgrove(Cole)