Billy Bonds får en hedersutmärkelse
West Ham ger Billy Bonds en hedersutmärkelse.
Som förste spelare genom tiderna blir den nu 66 årige Billy Bonds den förste att få Livstidsutmärkelsen som West Ham nyligen instiftat. Bonds kommer att få sin utmärkelse den 8 maj i samband med den årliga prisceremonin för nuvarande spelare, där bl a priset till årets West Ham spelare delas ut.
Det pris som Bonds får heter Lifetime Achievement Award på engelska och är det någon som har en bättre översättning än det jag kallar Livstidsutmärkelse så tar jag gärna emot tips.
Att det är Billy Bonds som får detta pris som förste spelare genom tiderna tycker jag är alldeles utmärkt. Bonds är den meste West ham spelaren genom tiderna. Han kom till West Ham inför säsongen 1967-68 från Charlton för summan £49 500. Han spelade fram till våren 1988 för West Ham och hade då gjort hela 793 matcher som är rekord. Att sedan också spela i samma klubb hela 21 år är beundransvärt. Många av dessa år var han dessutom lagkapten i West Ham. Av spelare i dag är det endast Ryan Giggs i Man United som är uppe i samma antal år som spelare.
Efter avslutad spelarkarriär så blev Bonds ungdomstränare i West Ham fram till februari 1990 då han tog över som manager i West Ham. En roll han hade fram till augusti 1994 då det hände något bakom kuliserna och Bonds valde att lämna för att inte komma tillbka till West Ham på många många år.
Det är ingen som vet säkert vad som hände utom inblandade parter själv. Det som man dock tror sig veta var att West Ham ville "flytta upp" Bonds till en direktörsroll för att dåvarande assisternade managern Harry Redknapp skulle få ta över manager rollen. Något Bonds inte godtog utan valde att lämna efter att ha fått en kniv i ryggen.
Bonds och Redknapp hade varit goda vänner under många år. Men Bonds ska ha ansett att Redknapp gått bakom hans rygg för att få ta över som manager något en hedersman som Bonds inte kunde se på med blida ögon. Redknapp har förnekat detta och jag ska inte säga vad som är sant. Det skulle dock inte förvåna om det skedde som Bonds sägs anse. Personer med mer inblick i klubben har också gett intryck av att det ligger en hel del i att det inte var helt rent spel i det hela.
Bonds var inte tillbaka på Upton Park förrän under det isländska ägarskapet för några år sedan. Nuvarande ägare har försökt att få med Bonds några gånger och han har också synts ett antal gånger. därför är det mycket glädjande att Billy Bonds nu kommer att få detta fina hederspris.
Till sist lite kort info om Billy Bonds karriär i West Ham.
793 matcher och 59 mål.
Spelade högerback, mittback och mittfältare under hans tid i West Ham.
Vann FA-Cupen som lagkapten två gånger 1975 och 1980
Det var dock väldigt nära att han skulle ha missat finalen 1980 efter att ha blivit utvisad i en match före finalen. West Ham lyckades dock klämma in en uppskjuten match före finalen vilket gjorde att Bonds kunde vara med i fianlen.
Bonds är förmodligen en av Englands bästa spelare som aldrig spelat i det engelska landslaget. Han skulle ha spelat en match 1980 men blev skadad kort före. Det närmaste han kom var som avbytare i en match mot Italien.
Säsongen 1973-74 vann han West Hams interna skytteliga på 13 mål varav ett hattrick mot Chelsea.
Billy Bonds var med i Ligacupfinalen 1981 och Cupvinnarcup finalen 1976 båda finalerna förlorades dock.
Han spelade i 95 matcher i Charlton före övergången 1967 till West Ham.
Han var manager i Millwall en kort tid efter att han lämnat West Ham.
När de hade löptävlingar i West Ham under hans tid som manager så vann han alltid över spelarna.
En av hans sista säsonger spelade han länge med en bruten tå. Det var till och med prat om att han skulle måsta amputera tån.
Om man ska översätta Stålmannen till en fotbollsspelare så då blir det till Billy Bonds.
Avslutar med ett personligt minne av Billy Bonds. Sommaren 1976 spelade West Ham en match i Umeå. Jag var då 14 år och hade haft West Ham som favoritlag sedan 1971 så det var en fantastisk stor dag för mig att West Ham kom till min hemstad Umeå. Spelarna skulle vara på en ICA affär klockan 14.00 och skriva autografer. 16 spelare fanns med i truppen och jag fick autograf av alla på stan utom Billy Bonds som var skadad och inte skulle spela med i matchen. Jag menar inte Billy Bonds han och Trevor Brooking var ju de stora spelarna. Jag försökte på knagglig engelska fråga efter Bonds, frågade bl a Kevin Lock som jag hittade på dåvarande varuhuset EPA var Bonds var. Förstod så pass att han nog skulle vara på matchen.
En liten stund före matchen så var jag och gick omkring och sökte efter Bonds. Och jag hittade honom i en ljusbrun läderjacka stod han framför ett lotteristånd där man kunde vinna chockladaskar. Jag gick fram till honom och frågade på ännu mer knagglig engelska, can you write your name here please och räckte fram en papperslapp. Bonds såg förvånad ut men jag fick min autograf och sa tack. Samling var nu komplett av alla spelare som var med den julidagen 1976.
Många år har gått sedan dess men jag bär det minnet i mitt hjärta från första gången jag mötte legenden Billy Bonds.
Det skulle kunna gå att skriva mycket mer om denne legend men jag nöjer mig så här.
Stort grattis till en mycket välförtjänt utmärkelse Billy Bonds.
