Champions League-minnen: Chelsea-Shakhtar Donetsk (2012)
För första gången sedan 2003 väntar en Champions League utan Chelseamedverkan, vilket är den främsta men inte enda anledningen till att årets upplaga känns lika het som slutspurten av division 1 södra. Inför varje ny omgång dyker jag ner i arkiven och hittar godbitar från Chelseas framgångsrika Champions League-äventyr.
Gruppspel 7 november 2012:
Chelsea-Shakhtar Donetsk 3-2 (Torres 6, Oscar 40, Moses 90+4)
Uppställning: Cech - Ivanovic, Luiz, Cahill, Bertrand - Ramires, Mikel - Oscar (Moses 80), Mata, Hazard - Torres (Sturridge 90)
Roberto di Matteo måste betecknas som historiens mest lyckade interimtränare. Efter att André Villas-Boas bränt alla sina broar på Stamford Bridge klev den italienske klubblegendaren in i managerbåset och tog Chelsea till en sensationell Champions League-titel i maj 2012. Trots en sjätteplats i ligan blev det då spel i Europas finaste turnering även säsongen därpå.
I Champions League 2012-13 lottades Chelsea lottades in i grupp E tillsammans med italienska mästarna Juventus, ukrainska diton Shakhtar Donetsk och det danska överraskningslaget Nordsjälland. Bortsett från en klar vinst mot de sistnämnda övertygade engelsmännen inte i inledningen, och stod efter tre omgångar på 4 poäng. Två veckor efter förlusten i det nu krigshärjade Donetsk väntade ett returmöte på Stamford Bridge, och en chans för di Matteo att visa att han inte bara var en one hit-wonder utan värd det kontrakt Abramovich gett honom efter Europacuptriumfen.
Guldhjältar som Didier Drogba i synnerhet, men även Bosingwa, Kalou och Meireles hade lämnat inför säsongsstarten, och di Matteo hade värvat in nytt blod. Europas mest jagade spelare Eden Hazard kritade på för Chelsea, likaså brasilianske OS-talangen Oscar och Wigans kvicksilver Victor Moses. Hazard visade sig väldigt värdefull i förnyelsen av Chelseas något ålderstigna offensiv, och Oscar hade presenterat sig med några makalösa minuter mot Juventus. Victor Moses hade något svårare att slå sig in i laget, och blev snabbt varse om att konkurrensen på Stamford Bridge var en annan än den på JW Stadium.
Fernando Torres, som på så många försök aldrig fått det att lossna som på gamla dagar, öppnar målskyttet tidigt i sjätte minuten när motståndarmålvakten Andrej Pyatov på en hemåtpass inte är tillräckligt snabb med att möta bollen, och skjuter den rakt på spanjoren. Men snabbt replikerar Shakhtars brassejuvel Willian efter att Luiz Adriano lite för enkelt runnit igenom ett Chelseaförsvar som saknade både John Terry och Ashley Cole. Matchen fortlöper men så, strax innan halvtid, står Pyatov återigen för en mycket tveksam insats när han, på en boll från Juan Mata, springer ut och nickar den. Oscar tar ner bollen elegant och stänker dit den magnifikt från mittcirkeln. 2-1 står sig till pausen.
Men Chelsea var tvungna att hålla koll på Willian. Lite mer än ett halvt år senare skulle klubben norpa åt sig honom framför Tottenham, men idag var han ett ständigt orosmoment för Luiz och Cahill. I 47:e minuten kommer kvitteringen när han helt omarkerad får slå in bollen bakom Cech.
Shahktar har en gyllene chans att ta ledningen när mittbacken Razvan Rat får skottläge, men rumänen prickar stolpen. Matchen böljar fram och tillbaka och när Ramires rivs ner i offensivt straffområde är det inte bara Chelseasupportrarna som skulle blåst straff, men domaren Carlos Velasco Carballo friar.
I 80:e minuten kommer di Matteos första byte när målskytten Oscar lämnar plats för Victor Moses. Klockan tickar upp mot och förbi full tid och Shakhtar verkar nöjda med oavgjort. Så får Chelsea en hörna i matchens fjärde tilläggsminut. Juan Mata skruvar in den med vänstern och ukrainarna har fullt upp med markeringen. Men de missar Moses. Bollen kommer perfekt mot nigerianen som nickar mot krysset. Perfekt och otagbart. Med bara sekunder kvar avgör Wiganvärvningen matchen och håller mästarnas dröm om slutspelsavancemang vid liv.
Nu vet vi alla att det inte blev speciellt lyckad. Den där magiska kvällen mot Shakhtar Donetsk blev en konstgjord andning, förlängde Roberto di Matteos vandring mot giljotinen. Tränaren var pressad efter en dålig start och när 1-1 mot Liverpool följdes av en 2-1-förlust mot West Bromwich var di Matteos dagar räknade. 21 november 2012 fick han sparken och samma dag tillsattes Rafael Benitez. Och Chelsea misslyckades att gå vidare från Champions Leagues gruppspel, visserligen vann man dock Europa League. Men matchen mot Shakhtar blev det sista positiva minnet vi fick av tränaren som ledde oss till Champions League-titeln, och på något sätt ett symptomatiskt avsked: berättelsen om hans Chelsea som aldrig gav upp.
