Charltons bästa startelva: 2020 - 2024
En genomgång av Charltons främsta sammansatta startelva under ett halvt decennium (2020-2024)
Med tanke på årstid och väder, så får man varje säsong räkna med att ett par matcher blir inställda och uppskjutna under varje säsong. Utgår vi från att just ett par är det genomsnittliga antalet, vilket givetvis annars kan variera från år till år, så har Charlton nu uppfyllt sin kvot av detta. I närtid minns vi hur nyårsdagens bortamatch i Crawley blev inställd och uppskjuten med 20 minuter kvar till förväntad avspark, och igår kom säsongens andra liknande nyhet när lördagens bortamatch i FA-cupen, mot Preston North End, ställdes in på grund av det rådande vintervädret på ön.
Så, därav passar det att, mitt under säsong, för en gångs skull gå ifrån standard inläggen innehållande matchreferat och spelarnyheter, och faktiskt bjuda på något annat. För elva dagar sedan välkomnade vi år 2025 och lämnade den första halvan av 20-talets decennium bakom sig. Det brukar hos supportrar runt om i EFL vara populärt att efter ett decennium sammanställa en ihopsättning av spelare som skulle utgjort den främsta startelvan under tioårsperioden. Den här gången väljer undertecknad att stycka upp decenniet, och bjuda på en matchtrupp innehållande Charltons bästa spelare mellan åren 2020 - 2024, det vill säga decenniets första halva.
Underlaget från de aktuella säsongerna får sägas vara snålt, eftersom det förefaller ha varit en av klubbens svagaste femårsperioder någonsin. Förra säsongen, säsongen 2023/24, landade Charlton sin sämsta ligaplacering på ca. 100 år, när man slutade på 16:e plats i tredjedivisionen. Av de fem åren spenderades fyra och en halv av dem i just League One, medan den Covid-19 drabbade vårsäsongen 2020 var i andradivisionen The Championship.
Eftersom inlägget riskerar att bli längre än vad man först tänkt sig, så det är väl lika bra att sätta igång med att presentera spelare för spelare - i denna nobla utnämning. Formationen som ansetts som mest lämplig utifrån spelarmaterialet är en 4-3-3, och vi börjar bakifrån.
Målvakt - Dillon Phillips, 2020
Ja, är det någon position det finns underlag från av de aktuella åren så är det målvaktsposten. Med det sagt behöver det inte betyda att underlaget är särskilt bra. Men eftersom Charlton snittat två tränare per säsong sedan Lee Bowyer avgick vintern 2021, så har det också gått ut över målvaktsrotationen i klubben då varje tränare har velat ha sin målvakt till hands. Bowyer spelade Ben Amos (2020/21), Nigel Adkins tog in Craig MacGillivray (2021/22), Ben Garner handplockade Joe Wollacott (2022/23), Dean Holden satsade på Ashley Maynard-Brewer (2023/24) och Nathan Jones litade under vårsäsongen 2024 på Harry Isted, för att sedan överge honom och fylla på med Will Mannion under sommaren.
Men, valet hittar vi under det så märkliga pandemidrabbade halvåret 2020, under säsongen 2019/20 som får i det här formatet tvingas dela på sig. Den egna produkten Dillon Phillips fortsatte i alla fall sin utveckling efter avancemanget säsongen 2018/19 och stod för en mycket stark debutsäsong i The Championship, vilket han också belönades för genom klubbens pris som “Årets Spelare”. Phillips var en av de starkast bidragande orsakerna till att ett dysfunktionellt och spretigt Charlton sånär höll sig kvar i andradivisionen, då han bland annat stod för flest räddningar av samtliga målvakter i divisionen - under säsongens gång. Han lämnade sedan under följande sommar för Cardiff (2020-23), och spelar idag i Rotherham Utd (2024-)
Högerback - Kayne Ramsay, säsongen 2024-
Ett val som egentligen också baseras på en halv säsong, även om Ramsay anslöt från Harrogate under januarifönstret 2024 och nu hunnit tillhöra klubben i drygt ett år. Men det är inte för den anonyma och skadedrabbade vårsäsongen som Ramsay hamnar här, utan det är enkom för det han har hunnit visa upp under höstsäsongen som varit - som också varit skadedrabbad ska sägas.
Med sitt driv, sin fart och finess har Ramsay erbjudit något från högerbackspositionen som undertecknad inte har sett sedan Anfernee Dijksteels genombrott (2018/19). Han har, utifrån de tio matcher han hann spela, varit klubbens främsta spelare under hösten och utstrålar en potential att inom snar framtid vara redo för att hantera en högre spelmässig nivå.
Mittback - Lloyd Jones, 2023-
Att de aktuella åren (2020-2024) innehåller lågvattenmärken och väldigt svaga säsonger sett till Charltons historia, blir man varse om när undertecknad ska börja leta efter ett mittbackspar till den här startelvan. Ja, att hitta en gick kanske, men att hitta två värdiga namn var faktiskt rent av svårt. Någonstans får man börja med att vända sig till den starkaste defensiv som vi sett under de avgränsade åren, och då landar man faktiskt i höstsäsongen som precis varit. För även om höstsäsongen 2024 inte övertrumfar att spela i The Championship (2020) eller säsongen 2020/21:s slutplacering, så var den väldigt stabil defensivt och innehöll sammanlagt nio hållna nollor.
Är det någon spelare som under senare tid blivit ansiktet utåt för den stabila defensiven och dess statistik så är det Lloyd Jones, som kom till klubben från Cambridge Utd inför den mycket svaga säsongen 2023/24. Med Jones i laget har försvaret fungerat, vilket gjorde sig väldigt tydligt under formsvackan som uppstod vid dennes skadefrånvaro i november. Stor, stark, följsam och brytningssäker. Ja, Jones har bevisligen också en högre nivå i sig.
Mittback - Akin Famewo, 2020-2022
Som en av två mittbackar var Akin Famewo det första, och egentligen det enda givna, alternativet som antecknades i den här försvarslinjen. Han lånades in, från Norwich City, inför både säsongen 2020/21 och 2021/22 och gjorde sammanlagt 59 framträdanden i League One. Ja, så länge han fick vara skadefri var det inget snack utan att Famewo var självskriven i startelvan. Snabb och stark var hans signum, och han är en av få lånespelare under de aktuella åren som undertecknad varit angelägen om att få behålla i klubben på längre sikt. Troligtvis gjorde den nedåtgående spiralen av resultat och många av de opålitliga mittbackskollegorna, att inte en fortsättning i Charlton lockade tillräckligt mycket efter vårsäsongen 2022. Istället hamnade Famewo sedan i dåvarande ligakonkurrenten Sheffield Wednesday (2022-), som han på senare tid har fått visa sig duglig i The Championship med.
Vänsterback - Alfie Doughty, 2020
Sorgebarnen till alternativ i försvarslinjen fortsätter, när vi nu (äntligen) ger oss på lagdelens sista position. Det här gör det på somliga vis samtidigt enklare, eftersom alternativen är så pass få som de är. Hade det gjorts en motsatt version, en startelva innehållande de sämsta spelarna man sett mellan 2020-2024, så hade det varit hög konkurrens om platserna.
När det gäller vänsterbacksplatsen så är undertecknad faktiskt tvingad till sin första fultolkning, när den egna produkten Alfie Doughty placeras där. Hans mer naturliga position - såväl under tiden i Charlton som senare - har varit yttermittfältare eller wingback, men här får han nöja sig med en roll som vänsterback. Och ja, som utskjuten från en kanon slog Alfie igenom i The Championship (2019/20), när han tog en plats i startelvan och blev utsedd till “Årets Unga Spelare” i klubben 2020. Fortsättningsvis sprang han förbi allt och alla under höstsäsongen i League One, gjorde reklam för sig och övertygande en om att han någon gång framöver skulle spela i högre divisioner. Redan kommande januarifönster slog Stoke (2021-22) till, och han är numera betraktad som en av andradivisionens främsta spelare - fast i Luton Town (2022-), som han dessutom har fått smaka på Premier League med. Det är bara Ian Maatsen - även han vänsterback - som nått längre än Alfie sedan dess, men Alfie var bättre i Charltontröjan.
Defensiv Mittfältare - George Dobson, 2021-2024
På den defensivt, sittande mittfältspositionen är kommentarer nästan överflödiga. Hängde man med här på sidan under de senaste säsongerna, så har det varit svårt att missa betydelsen och uppskattningen av George Dobson. Men varför då inte ta chansen att ännu en gång få skriva om honom?
Ja, tiden i Charlton inleddes visserligen lite knackigt 2021, när han hade svårt att övertyga Nigel Adkins om sin nyttighet. Men efter att laget underpresterade något å det grövsta, Adkins försvann och Johnnie Jackson installerades som hans efterträdare, så klev “Dobbo” in i startelvan och lämnade sedan den aldrig förens han lämnade klubben 2024. Från 2023 och framåt förärades han med lagkaptensbindeln och uppfyllde den rollen på ett föredömligt sätt. Under de tre senaste säsongerna, den resultatmässigt svagaste treårsperioden i Charltons moderna historia, stationerade sig Dobson som en av få pålitliga pjäser som alltid gav sitt yttersta för emblemet på bröstet - för brytningarna, kämparglöden och löpvilligheten fanns alltid där. Utsågs 2021/22 till “Årets Spelare” inom klubben.
Central Mittfältare - Jake Forster-Caskey, 2020-2023
Tremannamittfältet kompletteras vidare av en löpstark, box-till-box mittfältare med en fin, spelfördelande vänsterfot. Det är Jake Forster-Caskey som ska in här. En spelare som kom till Charlton redan 2017, från Brighton & Hove Albion, och som genast visade sin skicklighet i League One. Dessvärre kommer mycket angående JFC inte att handla om hans spelaregenskaper, utan även om hans skadebenägenhet. I premiären 2018 ådrog han sig sin första allvarliga knäskada, och missade således hela säsongen 2018/19 och merparten av 2019/20.
Men inför 2020/21, när klubben var tillbaka i League One efter nedflyttning, stod JFC startklar och återställd - och vilken säsong han gjorde. Från säsongspremiären var han helgjuten i startelvan och var genomgående lagets spelmotor från sin position. Visade verkligen vilket sparkapital Charlton innehaft i honom, styrde tempot i matcherna och bidrog med sex ligamål i statistiken. Dessvärre slutförde han sin lysande säsong med att ådra sig en ny likartad och allvarlig knäskada, vilket blev början på slutet för JFC i Charlton. Kom aldrig riktigt tillbaka, fick heller aldrig riktigt chansen till det, och lämnade i januari 2023 till Stevenage - som han tillhör än idag, och där han på nytt rehabiliterar sig från ytterligare en knäskada. Belönades i alla fall rättfärdigt genom att bli utnämnd till "Årets Spelare" i klubben 2020/21.
Central Mittfältare - Scott Fraser, 2022-2024
Om fler Charltonsupportrar skulle involveras i den här texten, då hade nog inte den namngivne spelaren ovan kommit med. Och får man rakt av på betydelse eller kvalité kanske det borde stå Darren Pratley (2018-21), eller någon av nuvarande mittfältarna Conor Coventry (2024-) och Luke Berry (2024-) istället. Men, nej, det är Scott Fraser - The Scottish Pirlo - som höftas in här. Argumenten finner vi rakt av från säsongen 2022/23 och Fraser insatser under Ben Garner och Dean Holdens ledning - med betoning på den sistnämnda.
Innan sin ankomst till Charlton, i januari 2022, var Fraser ansedd som en av divisionens främsta på sin position, i rollen som offensiv spelfördelare eller som en klassisk 10:a. Detta efter sina säsonger i Burton (2018-20) och MK Dons (2020-21). Därefter följde en misslyckad halv säsong som profilerad värvning i Ipswich, vilket någonstans följde med in i Charlton och skapade en uppförsbacke för honom även här. Under den nämnda säsongen (2022/23), i en underpresterande sådan, kom dock Fraser till sin rätt och bidrog sammanfattningsvis med nio mål och fem assist från sin mittfältsposition. Ja, förväntningarna var kanske högre ställda och utfallet inte i linje med dem, men Frasers insats från 22/23 har snarare snackats ner än upp - och det ställer sig statistiken och undertecknad sig emot. Lämnade i somras för Skottland och Dundee FC.
Högerytter - Jesurun Rak-Sakyi, 2022-2023
Det finns lånespelare, och det finns lånespelare, och sen finns också Jesurun Rak-Sakyi. Ja, den vänsterfotade högeryttern anlände på ett säsongslångt lån från antagonisten Crystal Palace och kom under säsongen 2022/23 att bära Charlton på sina axlar. Uttrycket är inte att förminska, för det var precis vad Rak-Sakyi gjorde med sina 15 mål och 9 assist i sin debutsäsong på seniornivå. Ja, League One till trots så är Rak-Sakyi kanske den mest lyckade lånespelaren vi sett i nutid. Med sin aviga kroppsrörelse, sin bländande teknik och sin låga tyngdpunkt, visade sig Rak-Sakyi vara en mardröm för motståndarna och rent av för bra för divisionen - och som följd av sina insatser blev han utsedd till “Årets Spelare” i klubben efter den aktuella säsongen. Spelar idag, som utlånad, i The Championship med Sheffield United.
Vänsterytter - Corey Blackett-Taylor, 2021-2024
Fick Rak-Sakyi gå under beskrivningen att vara en “mardröm för motståndarna”, så verkade Corey Blackett-Taylor stundtals som en terrorist under sin tid i Charlton. Ja, bara tanken av att dessa yttrar tillhörde en och samma Charltontrupp under en säsong (2022/23) och att laget inte lyckades göra en bättre säsong än vad man gjorde (10:e plats), är minst sagt frustrerande. För var det något de gjorde, så var det att terrorisera sina ytterbackar.
Från de aktuella säsongerna är CBT den spelaren som stod för tydligast progression i sin utveckling från att ha varit en fartfylld men uddlös ytter, till att bli en kraftfull och poängproducerande sådan. Kvalitén och potentialen syntes hela tiden, men höstsäsongen 2023 exploderade CBT till att bli lagets bästa spelare, när han på en halv säsong stod för åtta mål och sju assist på 25 ligamatcher. Resultatet, och kombinationen, av poängproduktionen och att laget åter gjorde en kollektivt svag säsong, gjorde att yttern lämnade för Derby County i januari 2024 - vilka han fortsatt tillhör.
Centerforward - Alfie May, 2023-2024
Och som siste man ut - som centerforward, som spets och målgörare i den här startelvan - är naturligtvis Alfie May. Forwarden värvades som skyttekung från Cheltenham Town, och fyllde de skorna även i sina hemtrakter. Facit under sin första säsong i Charltontröjan, och det som skulle visa sig bli den enda, blev 23 mål på 43 ligamatcher. Sammanlagt, i samtliga tävlingar inräknade, blev det 27 mål på 50 matcher. Insatser och statistik som inte bara tog May till priset som “Årets Spelare” i Charlton, utan även som “Årets EFL-Spelare” i London, “Årets Spelare” i League One och Guldskon i League One.
Den mest prisade spelaren i Charlton på år, och den främsta målgöraren i klubben sedan Darren Bents, Bradley Wright-Phillips och Lyle Taylors dagar. Nej, det går inte nog understryka vilken roll May spelade för Charlton under den mycket svaga säsongen han befann sig hos oss. Det har skrivits tidigare, men utan Mays målskytte är det inte säkert att Charlton spelat League One den här säsongen. Lämnade sommaren 2024 för storsatsande Birmingham City, där målgörandet har fortsatt.
Tränare - Lee Bowyer
Ja, som sagt, sedan 2021 har Charlton i snitt haft två tränare per säsong och det är knappt en enda av dem som lyckats göra några resultat. Således får vi helt enkelt vända oss till den som lyckats bäst under den aktuella femårsperioden - och då blir det Lee Bowyer. Nedflyttningen från The Championship 2020 till trots, så har Bowyer lagt grunden för det bästa resultatet under de här säsongerna och det är 7:e platsen 2020/21, när endast målskillnad skiljde från play-off. Visst, Nigel Adkins slutförde den säsongen, men han byggde vidare på Bowyers verk och raserade sitt säsongen efter när Charlton tillfälligt låg placerade på nedflyttningsplats.
Nu är egentligen uppgiften slutförd, laget uttaget och artikeln klar. Men vi slänger in en bänk med spelare också, med följande korta motiveringar.
Bänkspelare
Målvakt - Ben Amos 2020-2021
Lite symptomatiskt så blev andremålvakten Ben Amos även andremålvakt i den här startelvan. Fast säsongen 2020/21 så var han faktiskt förstemålvakt och en av lagets bästa spelare med 17 hållna nollor i ligaspelet.
Försvarare - Adam Matthews, 2020-2022
Ytterback som alltid agerade pålitligt och som sällan fick det beröm han förtjänade. Borde kanske stått för fler poäng framåt, men prioriterade defensiven och det är inte helt givet från dagens ytterbackar..
Försvarare - Tom Lockyer, 2020
Fick sitt genombrott under säsongen i The Championship och lämnade sedan för att stanna där med Luton Town. Han figurerade ständigt i startelvan, antingen i tre- eller fyrbackslinje, tillsammans med Jason Pearce - som också ska ha ett hedersamt omnämnande i detta sammanhang.
Mittfältare - Darren Pratley
Slitvargen vek aldrig ned sig en tum, varken i Championship eller League One. Pålitlig såtillvida att han spelade där tränaren placerade honom - på mittfältet eller i försvarslinjen. En spelartyp som man knappt får se i dagens fotboll längre.
Mittfältare - Conor Coventry, 2024-
Han har under hösten visat vilken mittfältare han är och gjort skäl för rubrikerna när han köptes från West Ham i januari 2024. Kommer bara bli bättre och bättre, och höjer klassen på mittfältet bara genom sin närvaro.
Forward - Chuks Aneke 2020-21 & 2022-
Världens bästa spelare när det kommer till att bli inbytt och sätta sin prägel på en matchbild, vilken han allt för sällan får visa i och med sina ständigt återkommande skadeproblem. Men när han väl var hel en säsong (2020/21), då stod han för 15 ligamål och tog sig till ett kontrakt med Birmingham i The Championship.
Forward - Miles Leaburn
Den egna produkten stod för ett hejdundrande genombrott säsongen 2023/24 (12 mål) och har, efter återkommande skador sedan dess, nu äntligen hittat formen igen. En komplett, kraftfull forward, som är klubbens nästa stora export - var så säkra!
