Clock End blog
Clock End blog kommer att leverera relativt personliga åsikter om och runt Arsenal minst en gång i veckan. Bloggaren är dryga 30 och nämnde förhoppningsvis för sista gången sig själv i tredje person. Jag har drivit en blogg förut på den tiden då alla hade en blogg, så ingen orkade läsa min. Nu försöker jag igen och med största sannolikhet så är det om inte bättre så mer moget och väldigt annorlunda från hur det var då. Trevlig läsning och mycket nöje.
Could you do it on a rainy night in Stoke? Nä, det går ju inte. Har man ingenting snällt att säga kan man lika gärna hålla käft, brukar det heta så vad finns det då kvar att säga? Det kändes väl inte helt otippat att bortamatch mot Stoke, som vanligt, slutade i moll. Det måste vara något i väggarna där som får all världens självförtroende att packa väskorna och dra. Håglöst känns som ett bra ord för att beskriva Arsenals insats och det känns befogat att fråga varför Wenger inte kan få spelarna att verka intresserade. Visserligen är just den här bortamatchen något som supportrar pratar ner och beskriver som skit (jag själv inkluderad) så om klubben och laget speglar fansen stämningar så kanske det är upp till mig och andra att älska matcher mot Stoke istället för tvärtom.
I galghumorns tecken så dök varken Sanchez eller Özil upp. För Sanchez del var det kanske positivt för resterande säsongen medan en mindre fotskada på Özil har potential att expandera till mjältbrand och 6 månader i sjukstugan i sann Arsenalsk anda. Jag kanske är överdrivet negativ men varför inte bara ställa in siktet på maj istället för att hoppas på Chelsea till helgen?
Det passar lite extra dåligt att Özil är borta med en Oxlade-Chamberlain under isen, Cazorla skadad, Wilshere skadad och Ramsey fast längre ner i plan i ett tveksamt samarbete med Flamini. The Ox är en favoritspelare så det gör riktigt jäkla ont i mig när jag undrar om han inte borde befinna sig i en helt annan klubb, kanske på kontinenten (för min sinnesfrid), med en helt annan attityd. För mig ser han trött och oengagerad ut, lite som Özil till vardags, när han borde sprudla och vara lite sådär härlig som han är i videoklippen Arsenals mediemaskin spottar ur sig i tid och otid. Jag tyckte inte att han var dålig igår när han väl hade boll. Ett par fina ruscher där han tråcklar sig förbi ett antal spelare som tyvärr avslutas med en misslyckad passning. Tyvärr undrar jag när han nu är så pass bra med bollen varför han inte rör på spelet och gör sig spelbar? Om Özil är skadad till helgen så får han kanske chansen igen och då hoppas jag att han kan upprepa den fantastiska prestationen i Community Shield mot Chelsea i somras, där fanns drivet, rycket och avslutet.
Nu råkade jag driva iväg på isflaket Oxlade-Chamberlain men det ska väl poängteras att ingen mer än möjligtvis Campbell imponerade offensivt. Walcott ville ha en straff… och byttes till slut mot Iwobi, vilket känns väldigt talande för vad Theo åstadkommer just nu. Giroud får ett par chanser och även om Butland i målet gör fina räddningar så blir slutsatsen 0 mål och ett jaha?
Nu är det inte hela världen att få med sig ett kryss i just den här matchen. Det är väl mer insatsen i stort som kan ifrågasättas hos ett par spelare. Och man kan prata käften ur led om säsongsdefinierande matcher men det här är inte en av dem och egentligen är den diskussionen inte befogad om man redan fått stryk av West Ham (hemma!!), Norwich borta och 4 mål i baken mot Southampton.
Så hur vänder vi på det här då och försöker säga något snällt och därmed rättfärdigar hela inlägget? Jo, Cech är mannen med guldvantarna, 0-0 är bättre än förlust (förra säsongen) och till slut en höjdpunkt till PLs säsongssummering:
Minns vi omgång 22 som omgången då Arsenal kryssade mot Stoke?
-Nej.
Vi minns omgång 22 för att John Terry gjorde självmål, gränslös glädje.
