-
Dags för Palace att studsa tillbaka
Ett revanschsuget Crystal Palace tar emot ett Wolverhampton ur form.
Förhoppningarna som var inför Londonderbyt släckte Tottenham redan efter 42 minuters spel. Det bjöds upp på dans, men inte ifrån Palace sida.
Ett pressat Tottenham var mer eller mindre tvungna att ta poäng mot Crystal Palace för att situationen i klubben inte skulle eskalera, Och gör de med bravur.
Ett Palace som tidigare hyllats för sina defensiva kvalitéer kollapsade redan efter 10 minuter. En fin krossboll slås över Sakho som är lite ur position, når istället till Heung-min Son som bryter sig inåt i straffområdet och kyligt placerar 1-0 vid stolproten. Det dröjer ytterligare 10 minuter innan både 2-0 och 3-0 kommer tätt in på varandra, på liknande sätt dessutom. Tottenham bryter bollen högt, spelar ut den till Aurier på högerkanten, som spelar in bollen i mitten. Skillnaden på målen är att 2-0 styrs in av Van Aanholt och 3-0 skjuts in snyggt på Volley återigen från Son. Crystal Palace har inte mycket att säga till om i första halvlek och i den 42:a minuten stänger Tottenham definitivt matchen när Harry Kane spelar in bollen ifrån högerkanten, med precision, till Lamela som ganska enkelt kan få in 4-0.
Andra halvlek blir ganska avslagen, trots att Palace får till ett par farliga anfallslägen. Känslan är att båda lagen bara vill att domaren ska blåsa av matchen.
Man skulle kunna säga att Crystal Palace gjorde an av sina sämsta insatser på väldigt länge, samtidigt som Tottenham gjorde en utav sina bästa. Det är svårt att kritisera enskilda spelare i ett kollektivt kollaps som det här, däremot märktes två saker ganska tydligt:
1. Att mittbacksgeneralen Mamadou Sakho inte spelat en hel match sedan sin knäskada i februari, och därför ofta hamnade lite fel i position.
2. Att Patrick Van Aanholt spelade som en Wingback i en rak 4-backslinje, vilket lämnade öppen gata för Tottenham. Det utnyttjades till max då inspelen till 3 utav 4 mål kommer just ifrån hans kant, ostört dessutom.
Jag vet att Palace inte alls är så dåliga som resultatet visar, det blev en plattmatch mot ett fruktansvärt effektivt Tottenham. Vi är trots allt Crystal Palace så det är ingen idé att hänga läpp, vi bryter ihop och kommer igen.
På söndag är vi återigen tillbaka på Selhurst Park och tar då emot Wolverhampton. Wolves som chockade de flesta förra säsongen när man som nykomling slutade 7:a och tog en Europa League plats. Frågan är dock om Europa League kan bli deras Akilleshäl den här säsongen. De har redan hunnit spela 7 Europa League matcher sedan slutet av juli, och samtidigt inlett ligaspelet med 2 oavgjorda och 3 förluster. Den senaste matchen är dessutom en tung förlust där man släppte in hela 5 mål hemma mot Chelsea. Wolves spelade även den senaste Europa League matchen i torsdags (0-1 Braga) så frågan är hur mycket det kommer märkas när de på söndag kommer till ett revanschsuget Södra London.
För Palace del vill man helst glömma att vi ens mötte Tottenham och bara blicka framåt. Nu får vi istället ett gyllene läge att kriga oss in på vinnarspåret igen, då alla förutsättningar ges inför mötet med ett Wolves ur form. Enligt presskonferensen med Roy Hodgson inför matchen så har Palace endast Connor Wickham på skadelistan, vilket gör att det bir spännande att se vilka spelare kommer starta. Cahill har gjort en solid insats hittills, men här kanske är en passande match att få återse förra årets mittbackslås med James Tomkins och Sakho igen? Eftersom vi för en gångs skull har fullt lag så kan jag bara spekulera i startelvan, men jag hoppas åtminstone att Roy återgår till 4-3-3 som faktiskt har fungerat.
Wolverhampton är absolut inget dåligt lag, trots resultaten, så underskattning undanbedes. Jag tror den här matchen kommer likna den hemma mot Aston Villa, där vi tar tag i taktpinnen från start med ett Selhurst Park som 12:e spelare.
COYP!