Numancia - Deportivo
0 - 1

Dagen efter: "Domarteamet avgör matchen"

Tottenham tog emot Manchester City på onsdagskvällen, men det blev inget firande för de liljevita när Manchester City blev numret för stort och med lite hjälp av domaren kunde fastställa slutresultatet till 1 - 5. Alexander Konstantis svarar på några aktuella frågor.

Spurs var målmässigt med i matchen efter den första halvleken, men det hade inte sett särskilt bra ut rent chansmässigt. Men hur kände du i det läget, innan straffen och utvisningen, hade du något hopp?

- Det fanns förvånande mycket hopp, men det var ett antal situationer som tillät hoppet att finnas kvar. I den första halvleken kändes pressspelet ostrukturerat och City kunde testa anfalla på det sätt de kände för. Men när det andra målet inte ville in så började vi sakta arbeta oss in i matchen och ta närkamperna som de skulle tas - hårt och rättvist. Hugo Lloris helt fantastiska räddning på mållinjen var första etappen i att etablera hopp, för utan den reaktionen hade det varit mer eller mindre kört redan i halvtid. Andra sekvensen i försöket att resa sig kom när kapten Dawson sparkade in Eriksens frispark i nätmaskorna, bara för att bli avblåst för offside. Men just dessa två situationer var avgörande för den glöd och vilja Tottenham visade, där pressspelet intensifierades, tacklingarna blev ännu hårdare och respekten nollställd.

Det är en intressant diskussion angående domaren, kan man skylla en förlust på domarteamet? Många säger ja, andra nej. I skedet som läget var, när matchen står och väger och alla förutsättningar för att kunna göra någonting finns att tillgå så kan man definitivt säga att domarteamet avgör matchen, eller åtminstone styr in den på en så snårig och tät stig att det knappast går att hitta tillbaka när man påbörjat vandringen, och en sån vandring påbörjar man antingen på grund av naivt och dåligt ledarskap eller ett fruktansvärt påtvingat misstag.

Matchplanen som sådan, hur kände du där, kunde Tim Sherwood ha ställt upp laget annorlunda?

- Jag hade ställt upp annorlunda, med Capoue istället för Bentaleb framförallt. Troligtvis spelades samma lag igen eftersom att man hoppades att de skulle vara bättre samspelta än om t.ex Capoue som inte fått spela på länge tagit Bentalebs plats. Men det ska bli intressant att se hur Sherwood väljer att hantera "Bentaleb-situationen" framöver, eftersom vårat mittfällt blev mer eller mindre uppätet när Nabil, Eriksen och Gylfi gömde sig under ett par stenar. I övrigt tycker jag att vår egen matchplan blev helt anpassad efter Citys och vi fick snällt avvakta och vänta på omställningar.
Jag hade velat att pressspelet var tydligare och mer aggressivt från minut 1, inte för att nödvändigtvis upprätthålla det matchen igenom utan för att göra sitt eget avtryck på sin egen hemmaplan, lite "kom inte hit och tro att du är något..". Men City är i brutal form och det hade blivit svårt oavsett, och förlusten i sig inte speciellt otippad.

Tottenham är efter 1-5 tillbaka på minusmålskillnad. Vad tror du, kan en sån här förlust förstöra det som Sherwood byggt upp eller kommer Spurs resa sig igen?

- Det är inte en härlig grej att vakna upp en torsdagsmorgon när man dagen innan förlorat med flera mål på hemmaplan. Hade det kommande spelschemat börjat med en riktigt svår match hade jag nog känt en viss oro, men lyckligtvis har vi Hull på lördag och även om alla matcher är svåra matcher så kunde det varit värre. Jag hoppas att spelarna precis som efter att AVB fick gå, känner en iver att rätta till det som blivit fel och komma tillbaka starkare. Nästan varje match har känts avgörande för hur serien kommer att fortlöpa men matchen på lördag känns ännu mer som en sådan, en förlust skulle ge blodvittring åt både Everton och Newcastle som vi ska tampas med efter Hull City.

Det är bara att glömma den här matchen, resa sig och gå vidare. Hoppet sägs vara det sista som lämnar människan och det finns på alla sätt och vis kvar, och även om karma inte riktigt är applicerbart på Tottenham så är första uppgiften att ta 3 poäng om ett par dagar.