Dagen efter: Försvarsspel på ny nivå
Tottenham tog på lördagen en viktig vinst hemma mot Manchester City. Heung-min Son och Giovani Lo Celso gjorde målen när Spurs vann med 2-0, och avståndet ner till Manchester City är nu åtta poäng. Bror Hemming svarar på några aktuella frågor.
1. Ett tidigt ledningsmål följdes av ett starkt försvarsspel, och även om Manchester City hade mycket boll och många avslut kändes inte vinsten helt ologisk?
- Nej, nej, det här var en finfin insats av Spurs. Det är klart att man måste göra mål för att vinna, och det hade blivit svårare utan Heung-min Sons tidiga ledningsmål, men samtidigt har Spurs det som krävs för att kunna hota när som helst. För det öppnar upp sig när motståndarlaget trycker på, och Spurs andra mål hade lika gärna kunnat vara Spurs första, det är sånt som händer även när Manchester City har en poäng "att försvara".
Men försvarsspelet måste vi prata mer om. Jag förstår inte hur José Mourinho lyckats sätta det så bra. Det var väl bara Son som ibland blev lite otålig, men å andra sidan fuskade han inte i hemjobbet utan han tog löpningarna som krävdes. Det var kul att se hur spelarna kämpade tillsammans och täckte upp för varandra. Manchester City tilläts ha bollen vid fötterna, det primära var aldig att bryta, utan motståndarna gavs alltid en lätt väg ut. Men det var Spurs som styrde spelet, och ytterzonerna lämnades åt Manchester City att få upp bollinnehavet i.
2. Toby Alderweireld gick sönder. Det kan bli problem nu?
- Ja, det kan bli problem nu. Toby Alderweireld är min spelare. Det är ingen hemlighet att jag inte vill se Davinson Sanchez, men nu verkar ju José Mourinho ha fattat att Davinson Sanchez inte är en vinnare och Joe Rodon ser ut att gå före. Det kan bli intressant, för det vi har sett av Rodon har trots allt varit tillräckligt bra för att vi ska våga hoppas att han är på riktigt.
Men Alderweireld gjorde verkligen en bra match tillsammans med Eric Dier. Två mittbackar som kan ta för sig i duellerna och som har alla förutsättningar för att ge en stabil grund. När Moussa Sissoko och Pierre Emile Højbjerg sedan bidrar med ettrighet och ger tidspress åt motståndare lider inte Spurs av mittbackarnas tröghet, utan det blir istället en styrka eftersom dom är på plats till skillnad från Davinson Sanchez som ger sig av och lämnar hål runt sig. Sen får vi inte glömma bort Harry Kane som samlar upp bollar och ger medspelarna tid att andas, men också ett hot framåt som vid Lo Celsos mål. Det betyder väldigt mycket för försvarsspelet.
3. Tanguy Ndombele fick spela från start trots att Giovani Lo Celso satt redo på bänken. Hur överraskad är du?
- Kanske inte jätteöverraskad, det kändes typ 50/50 när man skulle gissa vem som José Mourinho skulle starta med. Ndombele har gjort det ganska bra, och igår visade han att han verkligen förtjänar att starta. Han öppnar upp matcher genom att vända åt fl håll, och nog ser vi väl en markant färre farliga bolltapp nu?
Men jag kan se att det här kan bli ett problem, för Mourinho vill ju garanterat starta med Lo Celso. Det är helt omöjligt att han inte gillar Lo Celso. Så kanske att Mourinho behöer hitta ett sätt att starta med båda. Mot svagare motstånd borde Moussa Sissoko ibland kunna vilas för att ge plats, det är i alla fall värt att testa. Sen kommer inte Ndombeles kropp hålla för att spela 90 minuter varje match, så Mourinho kan knappast sätta ett spel som bygger på det. Men som sagt, det skulle vara intressant att spela båda i matcher där Spurs föväntas föra spelet och behöver hitta öppningar.
