Krönikan: José Mourinho vann Premier League
- Att låta meningslösa poängtapp mot West Brom, West Ham och Norwich göra att man givit Manchester City Premier League-bucklan sved. Än mer när man själv hade vunnit mot dem både hemma och borta.
"...next season, next season we can race." Mourinhos hästmetafor har blivit något av en modern klassiker, där han på en presskonferens våren 2014 avvisade påståendet om att ligatiteln nu var ett 'three horse race'. "Next season" var portugisens ord kort efter att Manchester City säkrat ligan. På Stamford Bridge, en solig vårdag i början av maj, efter att Hazard hade nickat in sin egen straffretur, hade Mourinho bevisat att han var en man som höll sitt ord.
Vägen dit var utstakad. Pragmatisk och systematisk. Mourinho tackade nej till lukrativa erbjudanden om att vara expert i TV under VM i Brasilien och valde istället att ta en välbehövlig semester. 2006 snaggade han håret och proklamerade "I am readdy for the war". 2014 menade han det. På riktigt. Att låta meningslösa poängtapp mot West Brom, West Ham och Norwich göra att man givit Manchester City Premier League-bucklan sved. Än mer när man själv hade vunnit mot dem både hemma och borta. Faktum är att Chelsea säsongen 2013/14 även vann mot ligatvåan Liverpool i båda mötena. Och man vann mot Arsenal med 6-0. Att slarva bort bucklan genom löjliga poängtapp mot skitlag var inte Mourinho värdigt.
Han visste om att Van Gaal svettades blod på fjärran breddgrader med sitt Holland som tog sig till VM-semifinal och Uniteds inplanerade PR-turné i USA smakade som lök på laxen. Alla blickar skulle riktas mot dem. Och när en utarbetad nyanländ holländsk tränare, med brasilianska svettpärlor kvar i pannan, drunknade i frågor han inte kunde om sin nya trupp som han inte kände till i ett USA där kameror från media följde varje spelares minsta andetag planerade Mourinho istället en stillsam försäsong i Europa. VM-spelarna fick ansluta senare och man kunde fullfölja alla förberedelser helt i det tysta. Bortglömda. Bortom medias blickfång.
Lagom till Mourinho satt i sitt semesterhem och antog lukrativa expertuppdrag via Skype för Eurosports och Yahoos VM:räkning hade han redan gjort klart med Fabregas. Han behövde kreativitet på mitten och en målskytt, behovet var indentifierat sedan länge. Diego Costa var på ingång och han visste också om att han inte tänkte låna ut Courtois igen. Lampards tronarvinge Matic säkrades i januari och hade fått ett halvår på sig att spela in sig och nu var det bara småpill kvar. Medan Wenger spenderade sin sommar svettandes som en varm hund i en bil, fladdrandes fram och tillbaka på plats mellan olika TV-uppdrag genom hela Brasilien, satt Mourinho bekvämt i sitt hem. Så han passade på att sälja David Luiz till PSG för £50 miljoner.
Manchester United, Mancester City, Liverpool och Arsenal var alla i USA och spelade fotboll på försäsongen men Chelsea förblev 'hemma'. Genialiskt. Detta i kombination med att man var klar med alla värvningar tidigt och hade kunnat förbereda sig på bästa sätt gjorde att man var fräscha och på hugget redan i första matchen. När United förlorade sin öppningsmatch mot Swansea vann Chelsea sin mot Burnley (3-1). Faktum är att Chelsea vann elva och kryssade tre av sina första 14 matcher och höll lågan uppe fram till december då man förlorade mot Newcastle.
Visst fanns det plumpar i protokollet. 5-3-förlusten mot Tottenham sved. Likaså uttåget ur Champions League, turneringen man skickades ur trots att man inte förlorat en enda match.
Detta fick Mourinho att inta Cup-final-mode. Från och med nu var det bara vinster som räknades och han använde varenda sekund efter sin sista match för att förbereda sig inför nästa. Han var uppe klockan 6 för att planera träningar och hans visselpipa ven 10.30 varje dag där alla slöt upp och gav 100%. Ingen slackade efter, alla var ombord. Även utan Diego Costa, som skadade sig mot Hull i mars, ångade man mot en ligatitel genom att vinna sex av sina åtta sista matcher.
Extra säkerhet krävdes in på träningsanläggningen så att ingen information kunde läcka ut till Nigel Pearson och Liecester. Laget hade vunnit sina fyra senaste matcher när de på hemmaplan skulle möta Chelsea och vinsten där (1-3) bäddade för ligavinst mot Crystal Palace. Tidigare hade man grisat sig till vinst mot Manchester United (1-0) och oavgjort mot Arsenal (0-0), poäng som var ödesdigra och som fått upp vittringen för guld.
"I am tired" sa han efter att han hade kramat sin familj som satt bakom båset i matchen mot Crystal Palace. Kriget var vunnet och nu är det läge för lite andrum innan nästa krig börjar.
Källor: Daily Mail, Sky Sports, BBC Sport och The Guardian.
