Ellis Shorts era på väg mot sitt slut? Sunderland på väg mot försäljning
Sunderland AFC är inte bara ett lag som har det tungt i Premier League år efter år när man slåss för överlevnad och utför mirakel under sista omgångarna för att få stanna i ligan utan även på ekonomiskt plan är klubbens situation prekär, något som fått ägare Ellis Short att se sig om efter potentiella köpare till klubben.
Ellis Short, amerikansk affärsmiljardär köpte upp Sunderland AFC under sommaren 2009 från Drumaville Consortium som med hjälp av Sunderland legendaren Niall Quinn drev laget, Quinn var då ordförande i klubben, en post som han fortsatte ha under två säsonger som Short ägde klubben, sommaren 2011 tog dock Ellis Short själv över ordförandeskapet i klubben. Laget hade under inledningen av Short-eran gjort bra famsteg, med Steve Bruce som manager slutade man under första säsongen på en 13e plats, säsong två slogs man till en början om Europa-platserna innan man i januari sålde Darren Bent för en rekordsumma och tillslut hamnade på en 10 placering. Där och då kändes det som att Sunderland var på rätt väg, det var dock bara startskottet på en nedgående utveckling som lett klubben in i en ond spiral.
Bruce ledde laget in i sin tredje säsong, efter en dålig start fick han dock sparken i November och ersattes av Martin O´Neill, en tränare som man trodde skulle ta Sunderland till nya höjder. Han såg förvisso till att få en bra start, man plockade 13 av 18 möjliga poäng i de inledande sex matcherna om man tog sig till kvartsfinal i cupen för första gången sedan 2004 och säkrade senare kontraktet. Men man lyckades åter ej ta steget emot att etablera sig som ett stabilt Premier League lag utan slogs åter för sin överlevnad under O´Neills första hela säsong som manager, han fick inte leda laget hela säsongen utan sparkades i mars och ersattes av Paolo Di Canio, ett wild-card som lyckades säkra klubbens överlevnad genom det kanske första ”miraklet” som blivit något av en vana för klubben under senare år att utföra under säsongernas sista omgångar. Under sommaren plockades italienaren Roberto Di Fanti, en gammal agent, in som ”Director of Football, en roll som tidigare ej funnits i klubben men som Short ansåg vara behövlig för att skapa både stabilitet och utveckling av spelartransfers.
Di Fanti eran har blivit känt som något av en komediserie, klubben plockade in inte mindre än 14 spelare under sommaren! Di Fanti talade om Di Canio som en ”världstränare” och under dennes träningsregim skulle nu satsningen emot Europa åter inledas. Vad som stundade var haveri, spelarna gjorde revolt mot Di Canio då man gick upp till styrelsen, anförda av lagkapten John O´Shea och berättade att man ej kommer spela en till match med Di Canio som tränare, sagt och gjort, efter några inledande omgångar med dåliga resultat var italienaren ett minne blott. In kom istället Gus Poyet, tränaren som gjort succé med Brighton i Championship och som hade en tydlig bild om hur fotboll skulle spelas, helt plötsligt var Sunderland ett lag som försökte spela bollen till varandra, vi skulle spela med bollinnehav och fin fotboll.
Vad som väntar är dock ingen utveckling, mönstret upprepar sig åter, laget slåss åter i botten, Poyet får gå, Di Fanti får gå och in kommer åter nya ledare. Dick Advocaat kom in som räddare i nöden och Lee Congerton som Director of Football. Dick räddade kvar laget och bestämde sig senare för att lämna laget, såg det ut som, för Ellis Short och Congerton lyckades övertala den meriterade holländaren att återvända. Advocaat lämnade dock snabbt laget när resultaten uteblev och han ej fick den ekonomiska backning han vart lovad av Ellis Short. Sam Allardyce tog som bekant över, räddade kvar laget och gick senare under sommaren över till att bli Englands förbundskapten, den som suttits kortast tid dessutom på posten med sina 67 dagar efter han fått lämna efter en uppmärksammad mutskandal. Lee Congerton fick även han lämna Sunderland under sommaren då han ej ansågs göra ett tillräckligt bra jobb.
Såhär har det nu sett ut under Ellis Short, det har sedan 2009 funnits 9 olika managers varav man ofta tar tränare med olika filosofier än sin föregångare, man har tagit in och sparkat två Directors of Football och flera andra personer på höga poster i klubben har fått lämna klubben. Under denna period har man värvat 46 spelare och av dessa så är det enbart 3 som man senare gjort en vinst på. Detta har såklart satt sina spår på ekonomin som nu är riktigt dålig. Ellis Short har under åren stoppat in nära 2 miljarder sägs det från egen ficka för att täcka förlusterna som gjorts, detta samtidigt som Premier League lag drar in mer tv pengar än någonsin! Klubben har faktiskt inte gått med vinst sedan 2006, 2015, ett år då de flesta lagen gick med vinst i Premier League gjorde Sunderland en förlust på £25 miljoner.
För att råda bot på detta har Short nu i ett sista försök att få ordning på klubben tagit in Martin Bain som CEO samt David Moyes som har fått ett fyraårskontrakt, dessa två ska se till att ge Sunderland vad de saknat, stabilitet och dessutom bättre spelaraffärer. Bain och Moyes har redan börjat prioritera att handla yngre spelare som ska kunna komma till klubben och utvecklas snarare än de äldre spelarna som ska komma hit och spela till sig sina sista kronor. Man har försökt lägga mer vikt på att ge spelare från akademin chansen i A-laget. Man vill dessutom försöka nå ut mer till supportrarna, som trots allt elände nästan alltid fyller en arena på 49000 platser, alltid reser med tusentals supportrar på bortamatcher över hela landet, detta genom att skapa en större transparens kring vad som försigår i klubben. Bain var därför under dagen ute på klubbens officiella sida och berättade att man inför januari förmodligen ej kommer kunna spendera pengar, möjligen om man säljer spelare först. Han berättade också att man absolut diskuterade eventuella försäljningar av klubben med intresserade för att se vad de har att erbjuda. Klart är att klubben redan har anlitat en New York baserad firma för att försöka hitta potentiella köpare. Med andra ord så har Ellis Short nu insett att han ej längre vill satsa på klubben, att hans ständiga försök till utveckling ej fungerat och att han nu vill se någon annan ta över taktpinnen för klubbens bästa.
Det är inte bara på planen klubbens framtid är oviss.