PSV - Arsenal
1 - 7

En sjuhelsikes kväll i Eindhoven

Undertecknad hade förväntat sig en tight och tuff afton. Så blev det sannerligen inte. Arsenal vann tillslut med sex bollar mot PSV. På bortaplan. I en åttondelsfinal i Champions League. Vad fan var det som hände igår egentligen?

Matchen

Mikel Arteta gjorde inga oväntade förändringar i startelvan. Myles Lewis-Skelly gick in från start på vänsterbacken och Thomas Partey ersatte Jorginho på mittfältet. Om du, likt mig, hade förväntat dig en avvaktande inledning så blev du genast ställd inför motsatsen. Det var full fart framåt. Ifrån båda lagen, även om det var Arsenal som var spelförande. En straffsituation hit, en ribbträff dit och ett bortdömt mål mitt i mellan. Då hade det gått arton minuter. Och galenskaperna hade inte ens påbörjats. Jurriën Timber stångade in ledningsmålet. Tre minuter senare utökade Ethan Nwaneri ledningen. Efter fint samspel med Hale End-bästisen Lewis-Skelly. Bara minuter senare kunde, eller till och med borde, Lewis-Skelly ha blivit utvisad efter att ha kommit in sent med en glidtackling just efter att han just hade blivit varnad. Det blev han inte. Domaren valde att fria, i ett läge där en domare i Premier League aldrig hade gjort det. Matchen hade kunnat få en väldigt annorlunda skepnad och utveckling om han inte hade gjort det.

För fem minuter senare var det dags för mål igen. Den här gången var det Mikel Merino som snappade åt sig en lös boll i boxen och rakade in trean. Tre måls ledning. På bortaplan. Efter en halvtimme. Och vi hade bara sett inledningen av kölhalningen. PSV reducerade visserligen på straff strax innan halvtidsvisslan men sen snurrade vanvettet igång igen på fullvarv i andra halvlek. Martin Ödegaard stötte in fyran efter en målvaktsretur. Leandro Trossard lättade elegant in femman. Ödegaard skickade in sexan och inbytte Riccardo Calafiori placerade in sjuan.

Slutresultatet spikades och fastställdes till bisarra 7-1! Eller 1-7, om vi ska vara petiga. Den största bortasegern någonsin i en utslagningsmatch i Champions League. Tack för kaffet, Arsenal. Tack och god natt, PSV. Under en säsong där väldigt mycket har gott emot Arsenal fick vi en kväll där allt plötsligt gick med oss. Där mer eller mindre varje boll studsade rätt och rullade in. Returen blir nu såklart en ren formalitet och rödvitt kan börja förbereda sig på en kvartsfinal där någon av Madrid-klubbarna väntar. Till dess får vi passa att njuta av det här resultatet. Vi lär aldrig se något liknande igen.

Matchens kanoner

Martin Ödegaard

Äntligen fick kaptenen utdelning. Två gånger om dessutom. Involverad och drivande hela kvällen utöver det. Det behövde han. Det behövde vi. Ett stort steg i rätt riktning.

Jurriën Timber

Stadig som ett cementblock i defensiven. Avgörande i offensiven. En otroligt mångsidig och skicklig försvarare. Ben White kommer att behöva slita satan för att återta den där positionen till höger. Men vi ska vara väldigt glada att vi har båda.

Ethan Nwaneri

Målskytt igen och delaktig i mer eller mindre allt som vi gjorde bra offensivt. Han är faktiskt helt makalös, och han har ännu inte fyllt arton. Det är fan i mig svårt att greppa ibland.