Ett blandat VM för Chelseas spelare
Av 18 spelare från Chelsea var det få som gjorde ett bra mästerskap, men André Schürrles pigga inhopp i turneringen blev till slut guld värda för Tyskland.
Med kaptensbindeln runt armen, Neymars tröja i handen, stort självförtroende och en helt nations förväntningar på sig sjöng David Luiz nationalsången lika starkt som vanligt. Han hade haft ett bra VM fram till semifinalen mot Tyskland, och i Thiago Silvas frånvaro fick alltså Chelseas före detta spelare vara kapten. Många har påpekat att Luiz var en väldigt framträdande ledare i det brasilianska landslaget och att han tog mycket ansvar. Han visade stor karaktär när han slog in den första straffen mot Chile och hans frisparksmål mot Colombia var fantastiskt. Men mot Tyskland gick allt för snabbt, för hänsynslöst och för smärtsamt. Det slutade i jobbiga tårar för Luiz, som nu måste ladda om i Paris Saint-Germain till hösten.
Många av de nuvarande spelarna i Chelsea hade svårt att göra några riktigt positiva avtryck i turneringen. Det är faktiskt något som gäller Premier Leagues spelare i allmänhet. Inte bara de engelska spelarna, utan även utländska stjärnor som till exempel Eden Hazard, Romelu Lukaku, Sergio Agüero och David Silva kom sällan upp på den höga nivå de normalt har. Det är ett återkommande problem, även om det inte har varit så tydligt som under VM i Sydafrika.
Lukakus inhopp mot USA imponerade dock. Efter att ha varit bänkad hela matchen klev han fram i förlängningen och gjorde en assist och det avgörande målet. Då kunde man verkligen se vilken enorm styrka Lukaku har när han är som bäst. Under Belgiens två första matcher var han däremot inte alls delaktig i spelet. Han var alldeles för stillastående och det var först när han blev utbytt som Belgiens anfall fungerade. Det blir verkligen en avgörande sommar för Lukaku och med Diego Costa i Chelsea känns belgarens roll fortfarande oklar.
Thibaut Courtois ser dock ut att stanna i Chelsea och hans räddning på Lionel Messis friläge var en fröjd att se. Visserligen var avslutet inte särskilt välriktat, men Courtois positionering gjorde det svårt för argentinaren. Jag har fortfarande inte sett eller hört om ett misstag från Courtois. Hans trygghet och pondus är sällsynt för en målvakt i hans ålder.
Vad som också sticker ut är förstås André Schürrles roll i det tyska landslaget. Chelseas ende guldmedaljör hann göra tre mål och även en perfekt assist till Mario Götzes avgörande mål i finalen. Schürrle är verkligen en spelare som är lätt att tycka om och det är sällan han gör en dålig match. Trots att han många gånger fick börja på bänken förra säsongen lyckades han göra åtta ligamål, som ofta var viktiga dessutom. Under VM höll han som vanligt en jämn nivå när han hoppade in och frågan är om inte Schürrle kommer starta fler matcher kommande säsong, med tanke på att han hela tiden förbättras.
En spelare som hade ganska höga förväntningar på sig var Oscar. Han inledde turneringen på ett mycket bra sätt mot Kroatien, då han gjorde mål och var väldigt delaktig i Brasiliens offensiv. Efter det lyckades han inte prestera lika bra och det mesta av Brasiliens spel gick genom Neymar. Flera gånger spelade Oscar på kanten, vilket inte passade honom särskilt bra. Personligen hade jag trott att Oscar skulle ta mer initiativ under slutspelet, för det kändes som att Brasilien borde fått ut mer av honom.
Christian Atsu spelade alla Ghanas matcher och gjorde det bra ifrån sin kant. Han var inte direkt rädd för att ta skott utifrån och flera gånger kanske han skulle släppt bollen till en lagkamrat. Men det finns onekligen en hel del potential i Atsu och hans snabbhet var till och med svår för tyskarna att hantera.
Gary Cahill startade tillsammans med Phil Jagielka i Englands försvar, som släppte in fyra mål i gruppspelet. Cahill tappade markeringen på Balotelli i matchen mot Italien och verkade väl inte särskilt bekväm utan John Terry bredvid sig. England hade blivit klart starkare med ett mittbackspar som var mer samspelt - inte minst i matchen mot Uruguay när en hel del nervositet syntes.
Det var verkligen ett underhållande mästerskap, som hade mycket mål i gruppspelet och många spännande matcher i slutspelet. För Chelseas spelare hade det kunnat gå bättre, men att man ändå fick en guldmedaljör i André Schürrle var helt klart glädjande.
