Exit Talks - Crystal Palace: "Palace och Zaha vid ett vägskäl"
Nästa lag som vi granskar är örnarna från London som avslutade denna coronasäsong på ett katastrofalt dåligt sätt och som har en hel del frågetecken kring klubben inför nästa säsong.
Crystal Palace låg elva med bara fyra poäng upp till Europacupspel när Premier League sparkade igång igen. Nio omgångar senare hade Crystal Palace bara tagit fyra poäng till och gjort blott fyra mål på dessa nio matcher. Vi snackar med Alexander Jonsson om vad det var som hände?
Inför säsongen tippades ni som elva och innan Covid-19 uppehållet såg ni ju ändå stabila ut. Vad gjorde ni egentligen under vilan för att få en så katastrofal avslutning som ni fick?
- Jag tror att det beror på en kombination av ganska många anledningar. Palace spelar en väldigt disciplinerad defensiv kontringsfotboll och har stora problem med målskyttet. Hodgson har även en ganska tunn trupp utöver sin startelva så möjligheten till att göra några drastiska förändringar är näst intill noll.
4 poäng på de 8 sista matcherna är såklart inget att hurra för, men ser man till förutsättningarna är det nog egentligen bara matchen mot Burnley man kan förvänta sig mer ifrån. Av de resterande 7 lagen har 5 lag krigat om platserna till Champions League och Europa League och de andra 2 kämpat för sin överlevnad i ligan. Palace blev egentligen klara för fortsatt spel i PL redan efter segern mot Bournemouth så därför tror jag motivationen började tryta och därav uteblev även resultaten.
Hur summerar du ditt lags säsong i en mening?
- ”Typical Palace”
Vilket är ditt starkaste minne från säsongen?
- Jag tänker vara fräck och välja två minnen. Det starkaste minnet kommer vara Jordan Ayew mål hemma mot West Ham i vintras, vilket jag även tycker är årets mål. Hur han viker in från högerflanken, snurrfintar första backen, sicksackar sig förbi de andra två och chippar över målvakten till 2-1 i 90+.
Det andra minnet är hur högt och tydligt man hörde assisterande tränaren Ray Lewington coacha laget från sidan genom hela matcherna efter uppehållet.
Vad får tränaren för betyg för säsongen? Får Roy Hodgson ett år till?
- Roy Hodgson har vart ytterst delaktig till att Palace får fortsätta spela PL även nästa år, trots förutsättningarna, och förtjänar därför i mitt tycke 4 av 5. Hodgson valde ju tillslut att förlänga även över säsongen 20/21, tyvärr tror jag det blir hans sista.
Gary Cahill har stöttat upp Palace skakiga defensiv.
Vad får nyförvärven för betyg?
- De enda tre nyförvärven som fått tillräckligt med speltid att bedömmas på är James McCarthy, Jordan Ayew och Gary Cahill. Enkelt skulle jag säga att alla 3 bör få högsta betyg.
- Mittbacksgeneralen Gary Cahill, som kom på free transfer, har definitivt visat att han fortfarande håller Premier League klass och är en bidragande faktor till Palace fina defensiv.
- Samma gäller McCarthy som visat sig vara, inte bara en slitvarg, utan även en skicklig spelfördelare på mitten.
- Jordan Ayew har verkligen fått sitt genombrott i Palace den här säsongen, där alla 9 målen han gjort, har bidragit till minst 1 poäng. Från att gå till ifrågasatt lån förra året, till att bli den mest betydelsefulla spelaren kan inte ge annat än full pott!
- Jag skulle säga att det står ganska jämnt mellan Guaita och Cahill. Vicente Guaita må ha släppt in ett par lite oturliga bollar, men har gjort betydligt fler matchavgörande räddningar och hållt nollan 10 gånger. Han har onekligen visat vem som är förstemålvakt med sina fenomenala reflexräddningar, i kombination med ett ständigt lugn och inger en trygghet till backlinjen. Jag vågar till och med säga att han har potentialen att räknas med som en av de bästa målvakterna Palace någonsin haft.
Generalen Cahill – Trots att han är 34 år så har han bättre fysik än majoriteten av spelarna i laget. Han är den trygga mittbackskuggen vi längtat efter så länge, då speciellt Sakho’s insatser kan svikta. Han kan enkelt summeras som ”lagkaptenen utan bindeln” och det är för mig obegripligt hur inte fler lag försökte värva honom i somras.
Jordan Ayew har gjort många matchavgörande mål för Palace.
Vilken spelare har överraskat mest?
- Jordan Ayew – utan tvekan. Det kan inte vart många som kunde förutspå hans utblomning inför säsongen, efter en ganska medioker insats under fjolåret, då på lån från Swansea. Han chockade de flesta tidigt genom att inleda målskyttet borta mot Manchester United redan i Augusti, vilket också blev Palace första seger. Han må endast ha gjort 9 mål, men tack vare de så bidrog han till 7 segrar och 2 oavgjorda matcher, vilket motsvarar lite mer än hälften av den totala poängen Palace tog. Han är en hårt jobbande forward som kompenserat Zaha och Benteke väldigt väl i offensiven och gjutit sig fast i startelvan på riktigt.
Alldeles för ojämn.
Vilken spelare har varit den största besvikelsen?
- Över lag har de flesta spelarna hållt förväntningarna och den spelaren jag egentligen kan önska mer av är Mamadou Sakho. Han kostade trots allt Palace 26 miljoner pund från Liverpool, men hans form är alldeles för ojämn. Han har även en tendens att ta märkliga beslut, exempelvis hans fint i straffområdet som ledde till Leicesters 2-0 nu i somras. Eller varför inte prata om hans minst sagt klumpiga satsning på mittplanen hemma mot Bournemouth, som ledde till rött kort och 3 matchers avstängning. Han är en bra mittback i speluppbyggnaden och offensivt, men hans defensiva kvalitéer går att önska mer av. Jag är åtminstone glad över att vi tog in Gary Cahill förra sommaren.
En annan besvikelse blev Cenk Tosun, dock inte för hans prestation. För hans del handlare det snarare om hans skadebekymmer och oturen att det aldrig blev det lånet som vi fick se glimten av, borta mot Manchester City, när Tosun t.o.m. gjorde mål. Palace försökte värva honom redan samma år som han valde Everton och det såg länge ut att kunna gå från lån säsongen ut – till en värvning nu i sommar. Istället blev det tyvärr en långtidsskada och ett återvändande till Everton.
Hur ser er talangstatus ut inför nästa säsong?
- Med tanke på att Palace har ligans högsta genomsnittliga ålder, på 29 år, så visar ändå ägaren Steve Parish att man håller på att bygga för framtiden. Man har nyligen fått Category 1 status på sin kommande akademi, för att kunna fånga upp fler unga talanger, och man lyckades tidigt värva Nathan Ferguson från West Bromwich. Från det egna ledet dock har främst Tyrick Mitchell fått chansen att prova på Premier League fotboll, efter Van Aanholts oturliga axelskada hemma mot Manchester United. Mitchell har gjort stabila insatser och kommer definitivt få chansen att kriga om att behålla sin plats på vänsterbacken även nästa säsong. Utöver det finns även förhoppningar om att Brandon Pierrick ska få mer speltid, då han är en lovande talang från det egna ledet.
Nathan Ferguson har anslutit från WBA.
Nu väntar Silly Season. Vad är det första du hoppas händer där?
- Palace var tidiga med att värva backen Nathan Ferguson från West Bromwich, vilket är en indikation på att man letar lite yngre spelare. Jag hoppas såklart man fortsätter leta spelare runt samma ålder som Ferguson för att hitta den perfekta mixen tillsammans med rutinen som redan finns i laget. Något däremot som är positivt i detta är att det ryktats om Palace intresse i många sådana spelare, som Eze i QPR, Ollie Watkins och Benrahma i Brentford osv. Så potentialen finns där.
På utgående sidan hoppas jag däremot att man lyckas få iväg Christian Benteke. Han har gjort sitt i Palace och med hans stora lönechek är han numera en större belastning än hjälp för klubben. Palace har redan officiellt lagt ut honom på transfermarknaden för 8 miljoner pund. Och såklart, om jag får drömma – så skriver Zaha på ett livstidskontrakt, så vi kan få slut på ovissheten och spekulationerna varje år.
Silly season är Zaha Season.
Och finns det något du fruktar ska hända under sommarens silly? Varje silly season är ju Zaha Season för er. Blir han någonsin såld? Och vad gör ni då?
- Inte helt oväntat handlar ju även detta fönster om den eviga frågan – Vad händer med Zaha? Man kan spekulera i evigheter, men tyvärr tror jag svaret är att inte ens Zaha själv vet vad som kommer hända. Redan förra sommaren var det egentligen bara en sak som stoppade Zaha från att lämna – att Wan-Bissaka såldes till United, vilket gjorde att Palace inte hade hunnit hitta en ersättare till båda, vilket de iofs inte ens gjorde till AWB.
Det är klart man tycker det vore fruktansvärt tråkigt för Palace del om Zaha lämnar, men samtidigt har man hunnit ha hela säsongen att smälta tanken. Zaha är en fenomenal spelare och förtjänar definitivt att spela på en högre nivå. Samtidigt behöver Palace tänka på framtiden utan Zaha – och rent ekonomiskt vore det bästa att sälja honom nu för att få loss en bra peng att investera på nya spelare.
Det känns lite som att både Palace och Zaha är vid ett vägskäl nu. Antingen väljer man att sälja honom och börjar investera i ett nytt lagbygge, eller så måste man börja bygga ett lag kring Zaha för att det här ska fungera i längden. Man får dock inte glömma att han har ett kontrakt som sträcker sig till och med säsongen 2022/23 utan utköpsklausul, så egentligen behöver inte Palace sälja honom, annat än för hans eget önskemål.
Jag kan efter många rader bara konstatera att frågan kvarstår och mitt svar är egentligen enkelt: Jag vet inte om han någonsin blir såld.
Om han däremot blir såld, så är jag övertygad om att vi har hittat en ersättare redan innan vi sålt honom, för att inte upprepa misstaget med Wan-Bissaka. Det har redan nu spekulerats kring Sarr ifrån Watford, Ollie Watkins från Brentford, Deulofeu från Watford och Ryan Fraser från Bournemouth. Alla dessa spelare skulle kunna bli riktigt bra ersättare och om Palace lyckas värva någon av dessa, är jag övertygad om att Zaha får sin chans att gå till en storklubb.
Avslutningsvis: Vad behöver klubben göra för att prestera bättre nästa säsong?
- Det största problemet Palace haft genom åren, som kvarstår, är målskyttet. Man gjorde näst minst mål i ligan, där endast Norwich gjorde 5 mål färre. Så offensiven bör vara högsta prioritering under sommarfönstret. Som jag tidigare skrivit så har Palace dels en ganska gammal trupp, men också en väldigt tunn trupp. Utöver startelvan är det inte många spelare som kan komma in och förändra en matchbild. Palace skulle behöva tänka på att bredda kvalitén även på bänken. Hodgson har en ambition att få laget att sträva högre, men har ständigt blivit begränsad i transferfönstrena, så allt hänger egentligen på hur mycket klubben vågar satsa på framtiden.
