FA-Cup Final Countdown: D-Day - 23 : Sagan om Konungens återkomst
"Sagan om Konungens återkomst"
På palmsöndagen red Jesus in i Jerusalem på en åsna och folket strödde palmblad på backen. Så kan man bli firad.
När jag ibland blev utbytt i fotbollslaget, så firade publiken också "Äntligen", skrek de.
Men när en riktig konung kommer tillbaka till klubben och sedermera levererar, då vet man att något fantastiskt har skett.
9 Januari 2012 var en sådan händelse. Tredje omgången av FA-cupen stod och vägde på Emirates Stadium. Det var segt, det var intetsägande och det var utan målchanser. Leeds stretade emot bra och Gunners fick inte hål på dem. Då kastade Wenger in sitt äss. Thierry Henry hade lånats in från New York Bulls under vintern och med bra träning i ryggen så skickades Gunners genom tiderna bäste spelare in på planen till ett fantastiskt jubel. En orkan av röster höjdes mot skyn och nummer tolv - Henry - löpte in på planen.
Det såg lite segt ut med bollarna, men touchen fanns där och nyfikenheten. Framför allt fanns snabbheten och näsan för mål, för då han fick bollen av Song i slutet av andra halvlek i klassiskt Henry-läge. Snett framför mål, till höger (från målvakten), så vet man att han lägger in den i bortre. Precis likadant denna gång. Precis likdant som han gjorde i Gunners under nästan tio år. Bollen skruvas in i bortre hörnet och jublet går mot en mörksvart himmel. Konungen är tillbaka och han avgör matchen.
För oss som såg matchen var detta en fullkomligt magisk stund. I FA-cupen gick Arsenal vidare och samtidigt skrevs en stycke historia när Henry ökade på sin målskörd i klubben till 227 mål. Länken visar allt.
Jag ler fortfarande när jag tänker på det.
