FA-cup Final Countdown: D-Day - 8 Hours

Efter frukost lyssnar vi på Churchills gamla tal. Blood, sweat and glory och allt vad det handlar om. Jag börjar långsamt förbereda mig. Matchen skall ses tillsammans med min gode vän Jakob. Vi har väntat länge. Vi är beredda. Vi är sagolikt sköna och vi kommer att vara klädda som julgranar. Halsduk, mössa, tröja, strumpor och om inte Jakob misstycker det så har jag benskydd och dobbskor. Möjligtvis gillar han inte mina aluminiumdobbar på parkettgolvet, men skall KOszer ta en tackling, så måste man ju vara med. Att sedan en kristallvas eller en flaska glögg från 1932 åker i golvet samtidigt...det är ju final. Jag har alltid detta när det är en viktig final, så man kan kalla det vidskeplighet.

Jag hörde på radion i veckan när jag var i England, så sade en Gunners-son till en Gunners-far "We will see eachother at the Victory Parade" och programledarna var upprörda över denna enorma okänslighet.
Jo jag vet..sensationer kan hända. Leeds 1973, Southampton 1976, Wigan 2013..men Gunner har lärt sin läxa. De var oroliga mot Wigan, men har nu avslutat ligan på ett mycket bra sätt och vips har bi hela mittfältet redo. Till och med Diaby är frisk. Nu tror jag att han sträcker sig när han tar tvålen i duschen, men om inte... då är alla på gång och vi har ligans bästa mittfält, Det finns ingen chans i hela världen att Hull tar detta.

Klockan är tio, Lättare uppvärmning med gamla videosnuttar från Pires mål 2003, Ljungberg och Parlours mål 2002.
Det lättar och man är taggad. Snart....

Magnus Falk2014-05-17 10:00:00
Author

Fler artiklar om Arsenal