FAcup Final: Countdown: D-Day - 4 Hours
Med fyra timmar kvar står man och coachar sin yngste son i fotboll.
En plats i Linköping. Många andra barn.,
Fem-manna och min son vill agera Lehmann/Seaman. Tycker jag. Själv säger han "Szczesny." Tur han inte sade Richard Wright. Då hade jag tagit honom på en lång promenad inkluderad kall fisk och diskuterat hans framtida lycka i familjen. Å andra sidan så har Wright numera en ligavinnartröja på sig i ManCity...å andra sidan, så spelade han inte en minut. En brittisk Lasse Eriksson.
Hursomhelst. Laget spelar. Grabbarna jobbar, Sliter. Vinner och förlorar. Det skjuts, det tacklas och det kastas.
"Varför har du Arsenaltröjan på dig? " "..Och mössa?"
Föräldrafrågorna kommer.
Efter några frågor, så kallar jag ihop dem och helt enkelt förklarar.
De ser glöden i mina ögon, de ser intensiteten. De ser vanmakten och skriket. Efteråt så frågar en förälder "Vem står i nästa match?" Jag svarar "Fabianski" och sedan ser jag föräldrarna springa iväg. Min son har målvaktshandskar på sig och är redo.
Jag är sjuk.
Mycket.
När vi på jobbet för några år sedan hade ett tvång från vår kund att introducera koreaner i vårt team, så laddade jag ned en koreansk språkkurs på nätet och kunde en hel del. Trodde jag. När väl besöket var över så berättade vår koreanska kollega att han var tacksam över mitt försök, men att mitt uttal hade betytt" Hur mår din lilla fågel?"
Min polska är änu värre. Jag tänkte at jag kunde hjälpa dem med min svenska och att min mor är halvpolska, men inte alls.,, men min son försöker.
Han står i mål och vrålar "Wyjdziesz za mnie", vilken han trodde betydde "Bollen är min", men som betydde "Vill du gifta dig med mig" och han hade 1200 polskor runt huset. Min son är 9 och har inte det problemet. Däremot blir det jobbigt om han kallar på mig i samma rörelse. Min polska är desto bättre. Hur svårt är ordet "Warszawa"?.Jag läste franska på universitetet och är hyfsad, men mitt uttal liknar något med väldigt svåra käkskador. Jag tog 17 poäng av 20 på universitets franskakurs. Grammatiken var en barnlek och fransk litteraturhistoria var inte ens svårt. Jag skrev MVG med händerna bakbundna och knattrade morse med min panna. Uttalet gick jag inte ens upp på. Lönlöst. När jag pratar franska så tror man att det är motorvägsbygge. Min tyska är bättre efter tre år i landet Jag kan Gunners språk. Problemet är polskan. Nu knackar det på dörren. Kanske vill någon gifta sig med mig igen? Eller också skall vi åka och se på matchen?
Snart är det dags.
