Falkens Funderingar: Tillförsikt
Behövde vi inte detta, så säg?
Efter 2-3 mot WBA, så behövde vi verkligen visa moral och kämpaglöd. Det var bitvis nästan krig på planen. Wenger var märkbart irriterad en bit in i första halvlek då hans spelare kapades på mittplan konstant, men Partizan lyckades med sitt uppsåt och stoppade Gunners magiska flyt. Som det spelades fotboll under en tjugominuters-period i första halvlek. Fullständigt förhäxande att se Chamakh, Arshavin, Wilshere; att se Sagna och Gibbs fylla på i anfallen, se direktspelet och löpningarna. Det var fotbollskonst på hög nivå.
3-1 borta mot Partizan, det känns som att avancemanget är mycket nära redan. Historiskt har för det mesta tre segrar räckt till nästa omgång och segern mot serberna gör att utgångsläget för framtiden är mycket bra och det vore väl konstigt annars; Gunners fick en bra lottning. Braga och 6-0 i första omgången var en munsbit och Shaktar Donetsk visade med 3-0 i Braga att de är mänskliga i Portugal.
3-1 var en genomkörare och skönt att se att vi spelar en tisdag och nu kan dra ihop de sargade kropparna, få tillbaka Fàbregas och träna intensivt inför Chelsea-matchen på söndag. man måste inse att den är hyperviktig. Ifjol tappade vi mark tidigt och vi var både åtta och elva poäng efter. Vid förlust nu, så är vi redan sju poäng efter. Det går att hämta i ikapp. Absolut, men Chelsea har en aura omkring sig som nästan ger sken vid att vara oslagbara. När de väl trummar på i sin offensiv med Drogba, Malouda, Kalou, Anelka och fyller på med Essien och Lampard; det är en offensiv som är mäktig. Gunners behöver alla spelare de kan uppbringa till på söndag, ty det kommer att bli en drabbning och vi sitter på första parkett och ser detta utspelas.
Vad tar vi med oss från gårdagen? Ett par saker noterades. Squillaci är en mycket bra värvning av Wenger. Säker, metodisk, stressar inte och tar för sig i närkamper. Djourou såg mindre säker ut dock. Osäkerheten låg som en våt filt över honom. Misstänker att vi ser antingen Vermaelen eller Koscielny mot Chelsea. Kieran Gibbs håller på att passera Clichy på vänsterbacksplatsen. Gibbs gjorde återigen härlig insats, både offensivt och defensivt. Jag gillar hans löpningar och hans vilja att komma på över-lapp och vilja ha bollen. Alex Song fick på tok för mycket boll igår. I brist på Fábregas, så blev han någon form av tvåvägsspelare, som han är för långsam för att vara. Som defensiv spelare -typ Gilberto Silva - är han en av de absolut bästa, men han skall inte ges för mycket tid att tänka och för mycket boll framåt. Det skall däremot Wilshere ha. 18 år gammal. Denna gosse är så talangfull att man blir tårögd. Har England haft en sådan central mittfältare med så mycket talang tidigt? Han är vida längre än vad spelare som Gerrard, Lampard, Beckham och andra var vid denna åldern. Hans första halvlek är enastående. Rosicky kom bort i hanteringen; Denilson grovjobbade bredvid Song och jag småler konstant när jag ser hur mycket tricks Arshavin har för sig. Han har inte bara en räv bakom örat, han har ett helt gryt. Om man följer ryssen under tio minuter, så ser man att han alltid är på språng i luckor, alltid försöker göra sig spelbar och när han får bollen, så är tyngdpunkten så låg, så låg och han är ohyggligt svår att plocka bollen av.
Så något om Chamakh.
Wenger värvar inte så mycket, men när han värvar så tänker han efter. Till detta år kom Koscielny, Chamakh och Squillaci in i laget. Chamakh har nu spelat nio matcher för klubben och gjort fyra mål. Wenger ville ha en spelare, som kunde vinna bollar i luften; han köpte Chamakh och denne gör mål på nick. En härlig spelare, bra inställning, knivskarp i luftduellerna och med en inställning, som man kan skriva böcker om.
Så avslutningsvis; Fabianski. Wenger säger "it was the Fabianski we see on training" och så strör han superlativ över honom. Wenger kan lyfta sina målvakter till en nivå, som ingen begriper. Klart är att Fabianski gjorde en bra match. Ett par starka räddningar, en straffräddning och bra och säkert spel med fötterna. Men, det är inte i dessa matcher han skall blixtra till; han skall vara en vägg när vi möter lag, som vi inte spelar ut en normal dag på jobbet. Vi måste ha en målvakt, som laget känner trygghet framför, när vi möter lag som Chelsea, Manchester-lagen, Liverpool och går långt i Europa. Det är då ryggraden måste finnas, det är då han måste kliva fram och dominera i luften, göra en-hands-räddningar på omöjliga skott och vara en hjälte. Som Almunia hemma mot Barcelona- även fast det var en dagsslända. Om jag känner mig säkrare idag med Fabianski än jag gjorde igår? inte alls. Vi har fortfarande ett gäng halv-bra målvakter.
3-1 mot Partizan gör mig dock glad i själen och i kroppen och det är med tillförsikt vi laddar inför helgen.
