Plymouth - Preston
0 - 1

Fem tankar efter 0-1 mot Preston

Efter ännu en hemmaförlust är Argyle fast i nedflyttningsträsket just nu. Man hade bollinnehavet och de bästa chanserna men det vill sig inte framför mål just nu.

Fyra spelare otillgängliga igen
Wingbacken Bali MumbaBali Mumba drog på sig sitt tionde gula kort mot Blackburn och är därför avstängd, han missar även matchen mot sin forna klubb Norwich på långfredagen.

Det var väntat, men det var en chock när skadekrisen äntligen har lättat att tre andra spelare inte kom till start. Den defensiva mittfältare Adam ForshawAdam Forshaw har sträckt ljumsken och det låter som om han blir borta ett tag, sin tredje skada sedan han kom i januari. Mittfältaren och Leedslånet Darko GyabiDarko Gyabi saknades också, oklart hur länge han är borta. Medan Matthew SorinolaMatthew Sorinola - som annars säkert hade tagit Mumbas plats - var sjuk så veteranen Joe EdwardsJoe Edwards fick komma in istället.

För Preston saknades dock tongivande dansken Emil Riis Jakobsen, medan kanadensiska kantstjärnan Liam Millar - som var skillnaden när lagen möttes i september - bara var på bänken. Var skönt att inte behöva möta dem två. Trodde man.

Preston skadade sig till framgång...
Varför nämnde Millar började på bänken är fortfarande oklar, men redan efter 7 minuter skadade sig Milutin Osmajic i Preston och han fick komma in. Millar tog hans plats som toppforward - han brukar inte spela där - och såg vilsen ut.

Sedan skadade sig kantspelaren Brad Potts efter 19 minuter också, och fick också gå ut, och Millar hamnade äntligen på kanten där han ville vara.

Två skador för motståndarna första tjugo minuterna brukar inte vara något att gråta över, men Millar var sedan matchens lirare och gjorde ett riktigt bra mål från snäv vinkel strax innan halvtid. Han kunde haft en till när han bröt in i straffområdet i hög fart, men kom för nära Cooper och kunde bara peta bollen tamt utanför. Det var ungefär det när det gällde målchanser för gästerna.

Noll skott på mål - men det är lite missvisande
När ett lag registrerar noll skott på mål - särskilt på hemmaplan när de har det kämpigt - brukar det uppmärksammas. Men det är egentligen en ganska konstig statistik.

Preston svarade för fyra - men förutom målet var det bara en tam nick rakt på målvakten som ens visades på deras egna höjdpunkter. De övriga två måste ha varit fullständigt ointressanta situationer.

Argyle hade två riktigt bra chanser och en hel del andra halvbra chanser. Mustapha BunduMustapha Bundu fick nicka fritt mitt i målområdet på stopptid i första halvleken men lyckades ändå nicka utanför. I andra halvleken landade en boll perfekt för Morgan WhittakerMorgan Whittaker i straffområdet. Han drog till med maxkraft men bollen var någon centimeter utanför med målvakten stillastående. En Whittaker i form hade gjort mål där alla dagar i veckan.

Domaren i centrum igen
Inte sällan när det går dåligt tittar man till domarinsatsen, och vi har många gånger haft skäl att ifrågasätta domarinsatsen. Ian FosterIan Foster var sur på honom efteråt men denna gång tycker jag att Argyle hade anledning att tacka honom.

Hans sämsta beslut var att inte visa ut Argyles Mickel MillerMickel Miller - som fick bollen för långt ifrån sig och kastade sig in med båda fötterna mot Prestons Ryan Ledson. Det blev bara gult av någon anledning.

Från frisparken gjorde dock Preston matchens enda mål - och Miller tappade bort Prestons Millar, kanske tänkte han fortfarande på vilken tur han hade haft...

Mot slutet tacklades Ryan HardieRyan Hardie omkull i straffområdet och hela arenan skrek efter straff - det gjorde jag med. Det var det som Foster klagade på efteråt. Men efter att ha sett ett par repriser tycker jag domaren gjorde rätt. Det var inte en klockren tackling men backen tog mer av bollen än av Hardie.

Frustrerad hemmapublik vänder sig mot Foster
När Argyle jagade en kvittering i andra halvleken var det deprimerande att höra "We want Foster out" och "Ian Foster - your football is s*it" från hemmaklacken. Hade mycket hellre sett att folk hejar under matchen och visar sitt missnöje efteråt om man måste göra det.

När det går dåligt och nedflyttning är ett hot så vill man gärna skylla allt på tränaren. Men Foster kan inte nicka in Bundus eller Whittakers chanser, eller se till att alla missade passningar i avgörande lägen hamnar rätt. Det var helt enkelt små marginaler igen. Jag blir i alla fall mycket förvånad om Foster får sparken innan säsongen är slut, så det är lika bra att gilla läget just nu på den fronten.

Nu är det i alla fall två veckor tills nästa match, en riktigt tuff match borta mot Norwich på långfredagen. Som vanligt en chans för skadade spelare att hämta sig och en chans att sätta rutinerna i träning. Skottträning efterlyses!