West Ham - Chelsea0 - 3
Föll tungt på hemmaplan, igen
Den sämsta inledningen någonsin på hemmaplan i Premier League blev ett faktum efter att vi föll mot Chelsea. Det var synnerligen inte detta man väntade sig av Lopeteguis West Ham. Vad som kanske osar ännu värre är hans konstanta frustration från sidlinjen. Spelar laget inte som han vill?
Mourinho gav kritik till Lampard när han gjorde sin första säsong som tränare i Premier League. Han sa till Frank att han inte kan sitta ner på bänken när laget ligger under, och ställa sig upp vid sidlinjen när laget leder. Jag kan förstå vad Mourinho menar, och Lopetegui gjorde likadant i helgens match mot Chelsea. Fullständigt frustrerad satte han sig ner på bänken när Chelsea gjorde ett tidigt ledningsmål. Vad mynnar det för budskap till spelarna? Kanske gör jag en höna av en fjäder, och vill betona att jag inte tror att denna förlust ligger enbart i Lopeteguis händer. Men denna teater, tillsammans med ett taktiskt byte i minut 38, pekar på en misstolkning av matchbilden.
Försvaret såg ihåligt ut, framförallt i första halvlek. Alvarez kämpar som ett djur, och får ständigt täcka upp för Mavropanos ytor. Jag tror att West Ham-staben fokuserade för mycket på att stänga Palmer för matchen. Det var ständigt där Mavropanos och Kilman hade sina ögon. Men Chelsea är inte ett one man team. Även om många vill få det att framstå som det. Denna felaktiga taktiska syn ledde till att Chelseas anfallare gjorde både ett och två noll innan domaren hann blåsa av för halvtid.
Trots det taktiska bytet av Rodriguez mot Soucek, tog vi aldrig kontroll om de centrala delarna. Rodriguez gör en bedrövlig insats, och Soucek lyckas något bättre. Men någon kontakt kom aldrig. Vi gör ett offsidemål men är annars aldrig nära på en reducering. Det enda positiva man kan ta med sig från denna historiska match är att Andy Irving gör ett okej inhopp. Men fler spelare som kan spela fotboll är inte det vi behöver. Snarare en tydlig startelva som är väl instruerade. Att vi ska visa det på Anfield mot Liverpool nu i veckan har jag svårt att se. Det blir borta mot Brentford. En match vi å andra sidan historiskt haft svårt för.
Come on you irons!
