West Ham - Crystal Palace1 - 2
Förlust hemma mot Crystal Palace – årets sämsta match
Nåväl, ett kryss skulle ändå vara okej. Sett till matchbilden hade vi kunnat vara nöjda med ett poäng. Men så blev det inte, och desto mer jag tänker på det desto mindre värda det där poänget blir vi. För det går att argumentera att detta var den stundtals sämsta matchen vi har spelat på väldigt länge och det finns så mycket att ifrågasätta. Faktum är emellertid att vi förlorade och Crystal Palace vann, med all rätt.
Startelvan var formerad exakt som beskrivet i införrapporten, vilket var den bästa möjliga elvan West Ham kan ställa upp. Med flera landslagsmän och spelare med fantastiska attribut, mot ett Crystal Palace som innan dess inte hade vunnit på bortaplan. Att vi då, med detta i baktanken, går ut och i princip ger bort bollen för att försvara, istället för att diktera, är helt oförklarligt. Hela matchen antydde att den tro som varit så stark senaste säsongerna inte längre existerar. Och många är nog redan nervösa om våra sommarvärvningar ens vill spela kvar i klubben om det är på detta vis vi ska bemöta denna typen av matcher.
Hur som helst var det West Ham som faktiskt tog ledningen när brassen Paqueta avvägde en passning en perfekt till Benrahma som snyggt håller bort en försvarare och dunkar upp bollen i vänstra delen av nättaket från halvcirkeln utanför straffområdet. Det var i princip vårt första riktiga anfall i matchen, och det var Palace som rullade runt bollen och lät oss jaga. I och för sig var deras anfall inte särskilt farliga, utan Dawson hade stenkoll på deras farligaste spelare och Zaha har nog inte sett så liten ut tidigare denna säsongen. Men när Dawson slår en riktig motsats till kompispass mot Kehrer som tappar bollen är det just Zaha som kvitterar. Ett jobbigt mål att släppa in precis innan halvtid.
Man förmodade att killarna skulle komma ut med en annan inställning till andra halvlek, men så var det inte alls, utan samma bakåtsträvande ambition. Antonio kom in istället för Scamacca men det gjorde ingen nytta alls, och bytet som gjordes efter det var det inte många som var glada över. Lanzini blev inbytt mot Benrahma. Problemet var inte bara att det var Lanzini som byttes in istället för exempelvis Fornals, utan också att det är Benrahma som blir bortplockad istället för Bowen som varit helt osynlig och sett trött ut. Däremot att Downes kommer in istället för Soucek var kanske det enda bra Moyes gjorde på hela dagen. Hur som helst blev det en liten förändring i matchbilden och vi kunde hålla mer i bollen i och med Lanzinis låga utgångspunkt. Så mot slutet kändes faktiskt vi närmare ett ledningsmål än dem.
Och i det vi trodde var sista sekvensen i matchen skickas en lång boll mot Antonio vilket gör att han hamnar i en duell mot Palace Guehi. På riktigt Antonio vis trycker han bort stackars försvaren och hamnar i ett friläge. Det finns så mycket han kan göra i det läget, och både fyra eller fem spelare kommer rusande. Men istället för att göra vad som helst, Chippar han
chippar han bollen i famnen på målvakten som direkt inleder en kontring. En kontring som resulterar i ett ledningsmål till Palace.
Frågor måste ställas och Moyes måste ifrågasättas, för det kan inte vara rätt att med den trupp han har till sitt befogade, bemöta en match på detta vis. Det kan bara inte vara rätt.