Gästkrönika: Tro, hopp eller Lojalitetsproblem
Redaktionen släpper fram en gästkrönika om lojalitet..
1 vecka lite styvt. Det är tiden kvar tills vi äntligen står där igen och en ny säsong börjar gro. Arsenal-Sunderland lördag 18 augusti kl 16.00 på Emirates Stadium. Som vi har längtat, som vi väntat, som vi har hoppats och nu är det äntligen dags. Det var länge sedan vi gick in till en ny säsong med en sådan här tro på vårat kära röd vita lag. Vi har värvat tre klasspelare i Lukas Podolski, Oliver Giroud och Santi Cazorla. Sällan har vi fått in tre sådana här bra spelare på en och samma sommar och dessutom så kom alla för vrakpriser. Dessa tre lirare kostar tillsammans lika mycket som Andy Carroll. Just saying. Det ryktas även att Nuri Sahin är nära att ansluta även om det än så länge bara är rykten. Folk börja undra lite smått om Arsene Wenger har slagit i huvudet efter dessa värvningar fast på ett positivt och skämtsamt sätt.
Det kan Wenger mycket väl också ha gjort, men den som verkligen har slagit i huvudet är Robin van Persie och då på det negativa. Vår stora stjärna, vår lagkapten, vår målskytt, vår fanbärare. Den 2 juli i somras kom beskedet som ingen ville få höra. Holländaren gick ut och meddelande att han vill lämna London och Arsenal. Klubben och han själv hade inte samma ambitioner och de satsningar han ville se har uteblivit skrev han i ett brev. Wenger kontrade då med att värva tre klasspelare som enligt mig gör oss till en titelutmanare. Det verkar tyvärr inte hjälpa och det ryktas mer och mer om att van Persie ska gå till Man United inom de kommande dagarna.
Ni hör ju själva, van Persie som varit Arsenal supporter sedan han vår fem år och har spelat i klubben nu i åtta år, fundera ens på att gå till Manchester United, vår största rival genom tiderna och den klubb som många Arsenal supportrar hatar mest.
Vad hände van Persie? Vem gick fram och slog till dig i huvudet? Jag önskar någon kunde gå fram och slå till honom igen och banka in lite vett i skallen, att går han till United så bli han den mest hatade spelaren i världshistorien. Inte bara av Arsenal fansen utan av fotbollsvärlden. Han kommer inte bli en legendar i Arsenal, han kommer inte heller bli det i United. Han kommer vara där 3-4 år och han kommer inte ens vara ordinarie hos de röda djävlarna. En viss Wayne Rooney går före där.
Det är förstås inget klart att han går till United, men att ens ryktena ska behövas blossa upp och att tanken ändå verkar finnas där hos holländaren gör mig både ledsen och mörkrädd på en och samma gång. Van Persie du har länge varit en hjälte för mig och varit min favorit spelare sedan Thierry Henry lämnade. Men det finns en stor skillnad mellan er två, Henry kommer att förevigat leva kvar i alla Arsenal hjärtan, van Persie kommer inte göra det även om han väljer att stanna i sommar.
Enligt mig finns det bara ett alternativ. van Persie ska tvingas stanna kvar sitt sista år i Arsenal eller så säljer man honom till en klubb utanför Englands gränser. Klubben har ingen anledning att vika ner sig i den här situationen. Vi kan vara utan dem pengarna och i stället satsa på laget för vi ska inte göra vår värsta konkurrent starkare.
Men nu släpper vi van Persie och inser det viktigaste, ingen spelare är större än klubben. Det ska man alltid komma ihåg och det bästa av allt är att äntligen få se vårt vackra lag igen spela. Abstinensen efter att se Arsenal har varit obarmhärtig och är mer och mer påtaglig. Jag gillar verkligen sommaren men det är alltid nåt som saknas. Det som saknas är den där pirrande känslan av att Arsenal spelar match och man sitter och slits mellan hopp och förtvivlan. Vinner Arsenal så bli veckan bra, förlora dem så bli veckan dålig. Så simpelt och enkelt är det faktiskt.
Även om vi skulle förlora van Persie så går jag in med stor optimism inför denna säsong som så många andra Arsenal supportrar gör i år. Som vanligt så skrivs det mest negativt om oss och de ”så kallade experterna” tippa oss max på en fjärde plats och långt ifrån toppen. Precis som vanligt alltså. Men jag tror faktiskt det bli tvärtom i år. Vi har definitivt starkare trupp än både Tottenham och Liverpool och jag tycker faktiskt vi ser lite bättre ut än Chelsea. Många anser att Chelsea kommer bli den stora titelutmanaren till Manchester lagen i år. Jag förstår inte riktigt varför, de har värvat tre jätte talanger men samtidigt tappat sin bästa anfallare i Drogba och deras stöttepelare och stora nyckelspelare blir inte precis yngre. Jag anser att Arsenal är den stora utmanaren till de båda Manchester lagen i år, och visst jag kanske är färgad men för en gångs skull så vill jag känna hopp och tro. Om vi når enda fram till titeln? Ja, det låter jag vara osagt. En sak har jag däremot redan på känn, Santi Cazorla kommer bli säsongens bästa värvning i Premier League och bli hyllad i maj nästa år.
Så jag tycker att alla Arsenal supportrar ska sträcka på sig, gå rakt och vara stolta. Arsenal FC är bland det bästa som finns för många av oss och att faktiskt drömma om en PL titel, ja det kostar ingenting. För en gångs skull så skiter jag i vad som skrivs om oss, jag går rakryggad och älska mitt lag ändå som jag och vi alltid har gjort. Det kommer aldrig förändras och det är supportrarna som gör en klubb. Tänk på det van Persie, du har redan förstört mycket för dig själv, din sista chans är att stanna, om du tar den eller inte det får vi se.
