Hammers Historik del 66-70
Leif Thomas fortsätter att leverera trevliga historier från världen runt omkring West Ham. Han blandar sina alster med dikt, fantasi och verklig historia. Mycket nöje med din läsning och stort tack till Leif Thomas för hans underhållande alster från West Ham Redaktionen. 66. Martin Peters. 67. Strövtåg i vildblommornas spår. 68. Alvin Martin. 69. Lyall och Lampard på toa. 70. Viasat.
HAMMERS HISTORIK del 66
Denna episod är tillägnad Martin Peters. Upptäckt av (gissa vem...) Ted "The Phantom" Fenton och signad redan som 16-åring till West Ham 1959. Martin Peters karriär i West Ham resulterade i 302 officiella matcher och 81 mål. Vinnare av Cupvinnarcupen 1965 och VM-guldet 1966 tillsammans med Bobby Moore och Geoff Hurst.
En överlycklig sir Alf Ramsey, förbundskapten för det vinnande England, kunde inte ha sagt det bättre: "Martin Peters är tio år före sin tid. En komplett spelare. Helt allround." Peters var nära att avgöra finalen med sitt 2-1 mål i 78:e matchminuten men Västtyskland lyckades kvittera i slutsekunderna. I förlängningen klev Geoff Hurst fram och fullbordade sitt hat-trick och matchen slutade 4-2. Bobby Moore lyfte bucklan och VM-guldet var bärgat. (West Ham-Västtyskland 4-2?)
Martin Peters har ofta fått stå i skuggan av nämnda Moore och Hurst, men förtjänar såklart att lyftas fram i strålkastarljuset. I landslaget blev det 67 landskamper och 20 mål. Från att ha varit ligans dyraste spelare till de sista fina åren i Norwich - där Peters på ålderns höst återförenades med fd lagkompisen John Bond, nu manager för kanariefåglarna.
Fakta: Även John Bond upptäcktes av en viss Ted Fenton c:a tio år innan "Mannen som älskade att bära hatt" signade Martin Peters.
Martin Peters var minst sagt allround. Expert på frisparkar. Kunde använda båda fötterna. Och är förmodligen den enda spelaren i West Hams långa historia som faktiskt spelat på samtliga platser i laguppställningen. Till och med som målvakt! Alla lite äldre fans drar sig säkert till minnes dagen då ordinarie målvakten Brian Rhodes svalde en fluga på uppvärmningen och fick bäras av planen på bår. Martin Peters klarade den uppgiften också.
Martin Peters har alltid varit tillgänglig för West Ham, vilket inte minst avspeglade sig senast då det var 20 år sedan legenden Bobby Moore gick ur tiden. Martin Peters var även med vid ceremonin som hölls på Boleyn Ground 1993. Saknaden efter Moore kommer alltid att vara stor och Bobby får aldrig glömmas, påpekade Peters.
Trots att Martin Peters senare under året fyller 70 år, så har han inte släppt sin stora hobby - bowling. Den tekniske fd mittfältaren kan naturligtvis bowla lika bra med båda händerna. På bowlingbanan har storheter som Greenwood, Moore, Hurst, Lyall, Bonds, Redknapp och Brooking genom åren fått på nöten.
HAMMERS HISTORIK del 67
Som säkert alla Ni Hammerssupportrar vet så är det tradition för alla spelare att skriva en uppsats om sitt sommarlov och lämna in den till managern, i det här fallet Sam Allardyce, en fin liten tradition helt i West Hams anda som startades av Ron Greenwood 1963.
Allardyce smuttade på det heta teet. Nu ska vi se, tänkte Big Sam och bläddrade bland de inlämnade uppsatserna. Nolan - jag har åkt båt. Nej. Inte Kevins. Få se här... Jussi. Kan vara intressant. Men vad tusan karln har ju skrivit på finska? Collins - jag har tittat på biffkor. Usch. Noble - jag har köpt en hund. Nej, nej, nej.
Aha... här har vi nånting. Andy Carroll - strövtåg i vildblommornas spår. Vad spännande, tänkte Allardyce och öppnade uppsatsen. >>>Jag, Andy, låg under en häck och studerade Den Krypande Jenny. Själva blombladen var 2 centimeter....<<< Oj vad fint, tänkte Allardyce. Carroll hade ritat av den gula blomman bredvid texten.
>>>Det var strax utanför Cleethorpes. Nordsjöns vågor var spännande, vackra och väldigt nära. Det var då jag fick syn på en Kosippa. Det var sorgligt för den hade vissnat.<<< Allardyce fick en liten tår i ögonvrån. Men fortsatte att läsa Carrolls välskrivna uppsats. >>>Bakom en dyngstack på en gård några kilometer utanför Harrogate såg jag den spretande och stickiga Sand Spurrén, vilken upplevelse!<<<
Allardyce fick hämta andan. Big Sam fick nästan känslan av att han själv var med på det makalösa äventyret som Carroll målade upp i sin uppsats. Även Sand Spurrén var avtecknad. Lite rosa i tonen. Annars påminde den mest om ogräs tyckte Allardyce. >>>Efter att ha ätit lunch på en lantlig pub upptäckte jag Den Tidiga Lila Orkidén - vilket fick mig att falla pladask på rumpan.<<<
Allardyce tittade på den avtecknade orkidén. Kors i rabatten! Den ståtliga blomman mätte otroliga 58 centimeter! Det var inte dåligt, tänkte Big Sam. >>>I närheten av Gretna satt jag i två dygn på raken och iakttog en Daisy. Och mycket riktigt om natten slöt sig blomman. Den kan även sluta sig om det t.ex. regnar.<<< Det visste jag inte, tänkte Allardyce och la ifrån sig Carrolls uppsats.
HAMMERS HISTORIK del 68
>>>Skrivet av Alvin Martin 1994. Fritt översatt
av det historiska fakultetet 2013.<<<
Det var som 16-årig lärling jag innerligt hoppades att bli en professionell fotbollsspelare, då visste jag inte vad West Ham handlade om.
Jag tror däremot nu, vid 36-års ålder, att jag ärligt kan säga att jag vet vad som gör Boleyn Ground till en speciell plats. West Ham är en fantastisk klubb med en lika fantastisk historia av stora fotbollsspelare och har ett storartat rykte i fotbollsvärlden.
Det har varit många höga kullar och djupa dalar bara under min tid, men inte mycket jag ångrar. ATT INTE FÅ SE DEN STÖRSTE på nära håll är något jag tyvärr gick miste om - Mooro lämnade klubben strax innan jag anlände. Men varje spelare jag talat med som var med när det begav sig har varit fyllda av beundran och bara haft goda saker att säga om nummer 6.
Inom klubben har man alltid hänvisat till Bobby Moore som det perfekta exemplet på hur en fotbollsspelare och gentleman ska vara. Och det hade varit något alldeles extra att få ha varit här när Mooro var här.
Även om jag inte fick spela med Bobby, så fick jag sannerligen chansen att spela med några andra riktigt stora profiler - Brooking, Dev, Parks, Frank, Van Der Elst, Tonka, McAvennie, Cottee, Dicks - alla stora spelare under deras egen tid. Men den bästa spelaren för mig var Bonzo - en inspiration och ledare. Den spelare jag skulle ta ut först i laguppställningen före alla andra.
John Lyalls lag, som leddes av Billy Bonds, var förmodligen den finaste eran att få vara med om. 3 besök på Wembley resulterade i 2 FA-cuptitlar 1975 och 1980 och förlust mot Liverpool i Ligacupfinalen efter omspel på Villa Park 1981 samt förlust mot Anderlecht i Cupvinnarcupfinalen 1976. (Ej att förglömma är naturligtvis 3:e platsen i ligan 1985/86 - ynka fyra poäng efter Liverpool.)
Självklart har det funnits dagar då varje Hammerssupporter frågat sig - Varför? Åkt ur, gått upp, åkt ur, gått upp, åkt ur, gått upp igen. West Ham har tålamod prövat sina supportrar mer än någon annan klubb. När jag samtalat med våra supportrar genom åren och frågat: Varför? Har svaret klingat: Därför Alvin, vi är West Ham, och det är det hela.
En sak är då säker: Det stöd vi har är unikt och utan det skulle inte West Ham vara den klubb det är idag. Och när min egen spelarkarriär snart är över räknar jag med att själv stå där och heja på laget i claret & blue från läktarplats - för jag är West Ham, och det är det hela.
HAMMERS HISTORIK del 69
>>>Det finns ingenting som hjälper mot en ovänlig sko.<<< Roger Moore den 9:e augusti 1980.
CHARITY SHIELD 1980
West Ham skulle i Charity Shield ta sig an självaste Liverpool, som hade sitt kanske bästa lag någonsin i slutet av 70-talet och början av 80-talet. Finalen kom att bli en av de märkligaste som spelats, dock inte på själva gräsmattan utan det som hände utanför planen.
Några minuter innan den gemensamma inmarschen på Wembley kallade Frank Lampard på managern John Lyall, Lampard hade genant nog fastnat med skägget i spolmojängen på toalettstolen och därför bad Lampard att Lyall skulle stänga och även låsa toadörren om dem. Efter visst trixande lyckades Lyall få loss Lampard. Men när de skulle öppna toadörren hade den gått i baklås.
Lyall och Lampard var inlåsta på en av Wembleys toaletter. Massören lyckades pilla in en walkie talkie under toadörren till Lyall och fick sedan i uppgift att först be Paul Brush att byta om för spel som vänsterback istället för Lampard sedan springa ut och kolla på hedersläktaren om någon där kunde ta Lyalls plats. Som en sorts tvåtimmars interim manager.
Det sprakade till i Lyalls walkie talkie och massörens röst blev tydlig. "Kom in Lyall, kom in Lyall...." Lyall svarade: "Lyall här, ser du någon som skulle kunna ersätta mig?" Massören svarade: "Greenwood sitter på hedersläktaren. Ska jag fråga Big Ron?" Lyall tänkte blixtsnabbt och svarade: "Nej, för fan, inte Greenwood. Får han höra att jag sitter inlåst på toaletten kommer jag att få höra det i flera år framöver.... Fan, ta nån annan, det är bråttom...."
Vaktmästaren annonserade att det nu var dags för inmarsch. "Hallå? Är det någon där?" ropade Lyall i sin walkie talkie. "Roger Moore här," svarade Roger Moore. "Jag hoppar in som manager och jag tar med mig walkie talkien så vi kan kommunicera under matchen." Lyall var nöjd. Hammerssupportrarna överröstade Pools supportrar och Forever blowin´ bubbles ekade över Wembley.
Bob Paisley stod beredd att leda sitt Liverpool ut när plötsligt Roger Moore ställer sig bredvid honom för att leda West Ham ut. Paisley tar ett steg tillbaka av chocken, men finner sig snabbt i situationen och hälsar på Roger Moore. Paisley har lärt sig genom åren att när det handlar om West Ham så kan precis vadsomhelst hända. Vänta det oväntade. På väg in inträffar det märkligaste som hänt på Wembley: för en mycket kort stund, cirka tio sekunder bara, så tystnar hela arenan vid åsynen av att det är Roger Moore som leder West Ham in. Sedan bryter jublet ut.
"För att sammanfatta den första kvarten, så får jag säga att vi dominerar matchen. Brooking har lekstuga med Graeme Souness och jag har aldrig sett Geoff Pike så här rapp i steget." Det lät ju bra, tänkte Lyall. "Fortfarande mållöst?" Roger Moore svarade: "Vänta lite.... Parkes fumlar med bollen och jädrans där är Terry McDermott framme och slår in returen från nära håll." Pest och kolera, tänkte Lyall.
Lyall tittade på Frank Lampard. Frankie såg ju inte riktigt klok ut. Halva skägget hade slitits loss. "Tur att det inte finns någon spegel härinne," vräkte Lyall ur sig. Lampard svarade: "Ta det lugnt. Vaktmästaren får snart ut oss...." "Hallå? Lyall, kom in? Unge Paul Allen är inte bra alltså!" Det var Roger Moore. Lyall svarade: "Byt in Nicky Morgan när du vill." Moore hade en sak till på hjärtat. "Greenwood var just här. Gubben undrade vart du tagit vägen. Jag skyllde din frånvaro på en nitisk bilskollärare." Lyall gapade först. Men sa sen: "Bra räddning av situationen. Ha ha ha..."
I halvtid satt West Ham ute på Wembleys gräs. Eftersom det var så fint väder, enligt Roger Moore. Under tiden hörde Lyall hur vaktmästaren mixtrade med toadörren. Snart skulle de vara fria. Pat Holland undrade var Lyall tagit vägen. Roger Moore hänvisade åter till den nitiska bilskolläraren. Holland köpte den vita lögnen.
Fakta: West Ham är det enda laget som vilat i halvtid ute på Wembleys gräsmatta. Det har aldrig hänt varken före eller efter 1980.
Trots att West Ham stod upp bra och stundtals var det bättre laget stod sig resultatet Liverpool-West Ham 1-0. Efter slutsignalen fick Roger Moore frågan varför matchen slutat som den slutade. Roger Moore höjde på ena ögonbrynet och sa lugnt: "Det finns ingenting som hjälper mot en ovänlig sko." Och syftade på McDermotts dojja.
HAMMERS HISTORIK del 70
VIASATstudion extra sammankallat möte. Innan ligastarten 2013/14. Mötesdeltagare: Olle (programledare), Nora Fridstrand (programledare), Pättsson (expert), Strömma Bergglenn (fd proffs i Atalanta och expert) samt från Kanal Fotboll Orvar Ystadh.
På agendan: Med anledning av att en liten grupp West Ham supportrar inte lämnar Viasat någon ro, likt gallerna gentemot romarna i Asterix albumen.
Fyra representanter från Viasat och en för West Hams svenska fans räkning - Orvar Ystadh från Kanal Fotboll.
Den långe Orvar Ystadh tog till orda: "Man menar från Hammers håll att det är viss särbehandling då det gäller lag som Arsenal, Manchester United,
Manchester City, Chelsea, Tottenham och Liverpool. Och tittar man på statistiken så har inget annat lag visats då något av de redan nämnda lagen spelat."
"He he, vad säger du Pättsson?" skrattade Olle. Orvar Ystadh riktade blicken mot Pättsson. Den äldre av de två experterna satt otäckt stilla och varken hyn eller håret såg äkta ut. Orvar Ystadh lade märke till hur Olle ryckte i en tunn fiskelina som fick till effekt att Pättssons ena arm åkte upp i luften. Nora Fridstrand tryckte samtidigt på play på en gammal kassettbandspelare som i sin tur fick till följd....
"Liverpool, Gerrard," sa Pättsson utan att röra läpparna. "Spelspelspelspelspelspel...." Orvar blev misstänksam. Det lät som om Pättsson hakat upp sig? Strömma tog över: "Ojojoj - vicka goa gubbar asså, Arschenaaaal vettu, i premiären!" Orvar Ystadh blev allt mer misstänksam. Här låg en uggla begraven.
"Att ni visar Gunners, kan det ha något att göra med att Liverpool spelar tidig match på lördagen och United sen match, och att både Spurs och Blåbären lirar olika tider på söndagen, och dessutom City lirar på måndag kväll?"
Olle ryckte åter i fisketlinan och förkunnade då Pättssons arm flög i luften att Pättsson ville svara på frågan. Nora Fridstrand tryckte åter på play. "Wenger och grabbarna spelar ju som bekantbekantbekantbekant...." En skylt visades framför Pättssons ansikte där det stod: TILLFÄLLIGT UR FUNKTION!
"Men hur blir det nu med West Ham och deras matcher?" undrade en alltmer frustrerad Orvar Ystadh. "Vi är jättetydliga här på Viasat," började Nora Fridstrand. "Om alla knäpper över på Viasat Motor så visar vi Formel 1. där." Strömma - vältajmad som alltid - avslutade diskussionen: "Vi ska-la-ha-skoj den här-a sessongen åsså, det bliiiir göööör braaaa!"
Orvar Ystadh från Kanalen Fotboll hade i alla fall grävt fram två saker: (1) West Ham hade inte högsta prioritet i Viasats sändningar under säsongen 2013/14. (2) Pättsson var en uppstoppad vaxdocka.
OBS! Som det historiska fakultetet redan har förutspått kommer Hammers att jaga guldet, då blir det svårt för t.o.m Viasat Fotboll att undgå att visa West Ham, och naturligtvis inte bara jaga guldet utan också stå som MÄSTARLAG 2013/14.
Leif Thomas
Har du inte läst de andra delarna eller missat någon del av Leif Thomas alster hittar du dem här nedan.
Här kan du läsa del 61-65 http://www.svenskafans.com/england/westhamutd/hammers-historik-del-61--483473.aspx
Här kan du läsa del 56-60 http://www.svenskafans.com/england/westhamutd/hammers-historik-del-56--481979.aspx
Här kan du läsa del 51-55 http://www.svenskafans.com/england/westhamutd/hammers-historik-del-51-476315.aspx
Här kan du läsa del 46-50 http://www.svenskafans.com/england/westhamutd/hammers-historik-del-46--475725.aspx
Här kan du läsa del 41-45 http://www.svenskafans.com/england/westhamutd/hammers-historik-del-41--474834.aspx
Här kan du läsa del 36-40 http://www.svenskafans.com/england/westhamutd/finns-intresse-for-west-ham-historik-del-36--473399.aspx
Här kan du läsa del 31-35: http://www.svenskafans.com/england/westhamutd/finns-intresse-for-west-ham-historik-del-31--472336.aspx
Här kan du läsa del 26-30: http://www.svenskafans.com/england/westhamutd/finns-intresse-for-west-ham-historik-del-26--471165.aspx
Här kan du läsa del 21-25: http://www.svenskafans.com/england/westhamutd/finns-intresse-for-west-ham-historik-del-21--470273.aspx
Här kan du läsa del 16-20: http://www.svenskafans.com/england/westhamutd/Finns-intresse-for-West-Ham-historik-Del-16--469565.aspx
Här kan du läsa del 11-15: http://www.svenskafans.com/england/westhamutd/Finns-intresse-for-West-Ham-historik-Del-11--468956.aspx
Här kan du läsa del 6-10: http://www.svenskafans.com/england/westhamutd/Finns-intresse-for-West-Ham-historik-Del-6--467885.aspx
Här kan du läsa del 1-5: http://www.svenskafans.com/england/westhamutd/Finns-intresse-for-West-Ham-historik-467209.aspx
