Hoist the Blue Flag 21/4
Medan det ännu står 0-0 - Postat av Lovén
Det är onsdag eftermiddag och det återstår bara några timmar kvar till avspark. I kroppen råder oro, ett lejon jagar fjärilar längs colonkorridoren, lämnar mig utan ro. City har förstört kvällar för mig innan och kommer förmodligen vilja förstöra denna kväll också.
För det gäller inte säsongen för oss. Det gäller fortfarande det där förbannade tecknet på att säsongens neråtvurpa har planats ut och börjat stiga uppåt.
Imorse skulle jag ha tagit ett oavgjort resultat men det var innan livet ordnade det så att sätta mig i samma rum som tre Citysympatisörer och höra dem argumentera skillnaden mellan deras pengar och våra pengar. Nyanserna var många sa de. Deras pengar var rena sa de, ägarna vita som snö i Jeddah, HRW rapporter ogrundade medan Roman är satan själv som förslavat en region för egen vinnings skull. Haag borde kopplas in tyckte de samstämmigt medans de högg in på sina kycklingsallader och helt glömde att verkligheten alla andra lever i motsäger varje påstående.
Jag log i början. Road som första gången jag läste en bok av ärkekonspiratören Dänicken. Det fanns en viss misstänksamhet att de lika kan ha hört av andra kollegor om att jag är lätt att hetsa upp när det pratas fotboll så jag lät dem hållas och fortsatte att le.
Det var ju egentligen ganska tragiskt att de var tvungna att ge sig på mig på detta sättet. Jag har egentligen inget emot City. Egentligen kan väl ingen Chelseafans säga att de hatar City. Kanske för de varit skit lika länge som vi vat tills dess att pengar ändrade förutsättningarna. Därför kan vi i bästa fall säga att de påminner om oss. Annars njae. Jag kan erkänna det inte var långt till basebolllträt när Bellamy gjorde två mål på Stamford Bridge, men det är enbart för att det var Bellamy och för den infekterade upptakten till matchen. Kanske är just de här Cityfansen på detta sätt för att de är ovana med situationen och känner ett behov av att sparka på alla eftersom de förutsätter att alla hatar dem.
Sen är det uppfriskande att de utmanar om ligaguldet nu när vi inte är där och gör anspråk på den. Ärligt skulle jag hellre se City än United ta hem ligan i år, men då måste de vinna ikväll och det vill jag inte. Jag vill ha den där EKG-utskriften som visar på en hög ST-kurva ,en fin T-våg samt det välbekanta blippet (nåja, men ni fattar) som betyder liv och för det behövs åtminstone en seger ikväll.
Cityfansen som satt mittemot mig talade sig trötta om moral, form, moralform, etik, pengaetik och hann till och med blanda in metafysik (och i vilken mån Mancini ska anses som en riktig manager, metafysiskt sett, istället för en produkt av den rådande Ethiad-anden). Allt detta på en halvtimme. Jag kunde inte förmå mer än att krysta fram ett halvhjärtat ”lycka till” och bege mig från bordet, lite stolt över att jag inte attackerat dem. Med lite flyt är det jag som får gnugga förlusten i deras sårade egon imorgon.
Så låt oss öva på segerdanser medans det ännu står 0-0, låt oss hoppas på att Torres, Branis, Lampards och Ramires tyngd är avgörande ikväll framför PLs bästa bortaklack, frenetiskt gungande av lycka.
Det är saker vi kan drömma om.
I alla fall nu, i denna stund.
