Hoist the Blue Flag 23/11
Counting down-Lovén
Om jag grät när jag gick och la mig igår så började denna dag med ett gapskratt.
I en tid då vår ledning prövat vårt tålamod till det yttersta med att jaga spöken som inte finns har de dragit fram monstret under sängen för att leda vårt lag i tron att det ska ge oss en bättre input i verkligheten.
Den verklighet tangerar alla tidigare försök att testa vart gränsen hos oss går. Att anställa Rafa som tränare passerar gränsen för smaklöshet och är så smaklöst att jag hittar ingen bättre reaktion än att skratta rakt ut.
För de har anställt en manager som öppet hånat oss Chelseafans, förringat vår klubb och i pressen försökt att ta hedern av våra spelare.
Hur tänkte ledarskiktet att den relationen skulle fungera?
Jag har själv stått på Anfield och sjungit att vi vill att han ska stanna i ett underpresterande Liverpool. Jag vet med säkerhet att denna relation inte är instiftad i himlen men att den troligtvis måste genomlevas i helvetet. Nej-Från djupet av mitt Chelseainpregnerade hjärta vet jag att detta verkligen inte kommer att fungera.
Så. Nej, Jag tänker inte ställa mig bakom ledningens beslut. Den saknar förankring, den saknar logik och i sin renaste form är direkt fientlig mot allt som skulle kunna vara suveränt i den här klubben och därmed är min lojalitet till ledningen förlorad.
Jag ser ingen mening i att välkommna en man jag inte vill se träna Chelsea. Jag ser ingen mening med att acceptera allt som vi utsätts för. Jag hoppas att de planerade protestaktionerna på Söndag hörs ända in till styrelserummet. Inte för att det kommer att få dem att ändra sig.Det är deras jobb vi kritiserar. För vissa av oss är Chelsea allt det andra utöver arbetet och lite till. Vi- Klubbens hjärta ,själ och ryggrad. Det är vår klubb mer än deras. Det är den känsla jag vill att de ska gå hem med.
Sen hoppas jag att inte spelarna tänker samma sak utan utför sitt arbete på plan och ger oss sitt stöd genom en bra prestation.
Det enda positiva med detta är att det är en tidsbestämd prövning. I alla fall denna gång. Om 177 dagar tar Rafas regim slut. Samma dag tänker jag skruva upp en 40-årig Highland Park och fira det på ett lämpligt sätt.
