Hoist the Blue Flag 4/3
Allt som behövdes-Lovén
Allt som behövdes.
En dag regn och inställda utflykter. En trappa som skulle repareras men som faller ihop för att de inte gjorde det. Lillan hittar en spansk kompis vars mamma tar ol`ball & Chain på en långpromenad längs trånga gränder och små butiker.
På vårt hotell finns två matsalar. En mindre med bar och en stor utan. Eftersom Pisa spelar så trängs ett gäng på den större och lämnar mig ensam på den mindre.
Jag beställer i baren och konstaterar väldigt snabbt att bartendern kan justera kanalerna och få in Chelsea- WB..
Krigstrummorna hade trummat sen Boromatchen, Rafa skulle få äta upp sina ord och få det bemötande han förtjänade. Det var milt sagt upplagt för Helveteschilligryta på Stamford Bridge och det var en match som det Engelska drevet sett till att vara nära.
Så vad fick vi då?
Protesterna gick fram klart och tydligt. Roberto diMatteo namn skanderades, Mourinhos namn lika så. Rafa själv beskrevs som ” The interim One”
Men. När laget spelade och bad om uppskattning för deras hantverk och vi fick se ett taggat fokuserat lag som emellanåt briljerade med kombinations fotboll ” Like the good old days” Och bara en storspelande Foster hindrade oss från att leda med tennissiffror i paus charmas även det hårdaste hjärtat.
Vi kan väl säga att det inte blev som förväntat. Protesterna fanns där Rafa är fortfarande lika illa omtyckt men om spelarna fortsätter att spela som om de ville underhålla oss ser jag inget problem med att stödja och uppmuntra dem att fortsätta med det de påbörjat.
Rafa kommer fortfarande vara lika oönskad. Men nu har vi åtminstonde fått något att glädjas åt och det har vi sannerligen inte varit bortskämda med den sista tiden.
Så när matchen var slut och det äntligen slutat regna över Riomaggione och drinknotan viftas bort med ett Italienskt leende så var det allt som behövdes för att kröna denna kanoneftermiddag.
***
Helgen handlade annars om att ge tillbaka för gammal ost. Real vann andra mötet mot FCM och givetvis med en klungbildande katalansk mobb som opponerade sg mot varje domarbeslut som inte bekräftade att de är världens bästa lag.
I London gav Sp*** igen på Arsenal för väldig gammal ost. Det roliga med den matchen var att YS**** kunde för första gången backa upp sin kaxighet med en seger. Det måste ha kännts i Wengers hjärta.
Vi andra. Med en rätta tron. Vi njuter av att världen äntligen börjar se lite bättre
