Hoist the Blue Flag 8/9

Dessa jääääävla landslagsuppshåll. De driver mig till vansinne!

Först blir vi bortskämda med tre rejäla omgångar i premier league. Sedan, när man precis blivit indragen i denna fantastiska underhållning dras mattan bort under fötterna. Nu är det alltså tänkt att vi ska bli alldeles till oss över landskamper där Sverige möter Färöarna och Kazakstan! Not bloody likely.

Och så blir man förvånad over att ingen vill se en vänskapslandskamp mot Kina. Den stora attraktionen är visst en anfallare som för tillfället spelar i franska ligan. Samma spelare som även är anledningen att den stora kvällstidningen i sin stora bilaga inför säsongen spenderade 11 sidor på Paris Saint-Germain... ungefär 20 gånger mer utrymme än fjolårets bilaga. Det är på den nivån. Tidningarna säger zzzzzzzzzzzz och det är lustigt nog samma ljud som jag ger ifrån mig när jag av misstag råkar hamna i soffan framför en kvalmatch. 

 

Nä, ska vi försöka ta oss ifrån mitt gnäll och koncentrera oss på CFC istället?

 

---

 

Jag är sen på bollen igen, jag vet. Men jag hade tänkt att jag skulle säga något om supercupfinalen. Det var som bekant den senaste matchen CFC spelade. Och det gick ju... sådär. OK, det är inte en särskilt viktig match. Atletico tog den på betydligt större allvar och körde över Chelsea på ungefär varenda tänkbar position. 

 

Det må så vara. Men jag tycker ändå att Chelsea åtminstone kunde ha försökt låtsas att man var lite intresserade. Någon sorts ansats hade varit välkommen. Även om det är en mindre viktig match där inget relevant står på spel så är det ändå viktig att visa lite attityd. Det är ändå den här matchen Chelsea kommer att ha i ryggen när ligan drar igång igen om... ja det är bara en vecka dit, men det känns som ett par år. 

 

Det mest förvånande var laget RDM ställde upp med. Varför inte passa på att vila spelare som Mata (som haft en tuff sommar), Lampard (som bara såg trött ut) och andra. Varför inte passa på att se vad lite relativt nya spelare går för. Varför inte spela Bertrand, Romeu, Oscar och kanske rent av Moses (om nu han hade hunnit bli klar vid det laget). Det hade varit ett perfekt tillfälle. Om man nu inte tog så hårt på den här matchen kan man väl i alla fall slänga in några spelare som vill kämpa sig in i startelvan. 

 

Dessutom var det ett gäng Chelseafans som rest till Monaco för att se matchen. Hade jag varit där hade jag inte på något sätt krävt en vinst. Men någon sorts insats man inte behöver skämmas för hade väl ändå varit på sin plats. 

 

Jag undrar om RDM har någon hårtork att ta till. Han ser inte sådan ut, men skenet kanske bedrar. Kanske är det där vi har svaret på den gåta som var Maloudas och Meireles frisyrer?

 

Nåja, förhoppningsvis har de lärt sig någonting. Peter Cech sa det bäst efter matchen: “Sometimes, it's nice to get a slap in the face. It's important in football to learn from the lesson and to avoid it in the future and this will be the key."

 

Mikel var inne på samma linje: "It is a kick in the backside. We have to take it and we have to keep our heads up and make sure it doesn't happen again."

 

---

 

Noterar att jag och Lovén har olika åsikter om det här med att CFC lånade ut Essien. Vad säger ni? Var det rätt att göra sig av med honom eller var det ett misstag som vi kommer att få betala för. Kommentarsfältet är öppet. KÖR!