Hoist the blue flag 7/7
Postad av Lovén
En sommarnatts skrivövning
När man kommer hem från ett kvälls pass i den vita valen och sätter sig ner framför datorn, går igenom mappen med Chelsea och inser plötsligt att sommarnatten inte räcker till för att slutföra dem. Jag läser igenom ”Lex Hasselbaink” som jag skrev på Grey Street Hotel i vintras natten då Torres blev klar. Den är hyffsad men inte bra, lite väl långsökt i sin jakt på poänger. Nästa ofärdiga är mitt projekt om Chelsea Loyals som i dagarna fyller fyra men som av bra skäl fått ta sin tid eftersom det gäller att hitta nyckelpersoner som kan bidra till att föra krönikan framåt.
The Drake Story. Historien om mannen som gav oss den första titeln är en historiekrönika med många vinklar eftersom han var en tränare vars typ man inte skulle få igen på många år och vars idéer fortfarande kopieras av moderna tränare är han också intressant i ett fotbollshistoriskt perspektiv-Den hoppas jag bli färdig med snart men bristen på källor gör det omständigt. (Litteratur tips skulle uppskattas mycket)
Jag byter plats från soffan till balkongen.Lycklig av att slippa dreten som visas på Tv n. När jag gått ut blir det första jag gör är att förbanna Sambon som givetvis glömt att vattna tomat,chilli och koriander-plantorna. Man kan ju tycka att hon skulle ta det här med plantering lite seriösare än att låta latheten döda vår framtida pebre.
Ville Virtanen som var gårdagens sommarpratare förgyller inte min onsdagsnatt så jag stänger av och bläddrar vidare bland alla ofärdiga projekt.
En av mina favoriter bland ofärdiga skrivprojekt är min egen bortaguide över PLs arenor, bästa och värsta. Den är indelad i Stad,folk,arena,pub delar. Jag får ett fånleende när jag tänker på alla sköna minnen som gjort den möjlig samtidigt som en del av mig som hoppas att den aldrig blir färdig.
”Dilemmat vid en vägg” är däremot ett inlägg som borde varit färdig för längesen( Jag tror att jag kom till DeGoey och LeSaux). Min känslomässiga startelva är färdig då alla 11 foton ligger i en kartong under skrivbordet sedan jag vägrat växlat Zloty i templet( Min blå hörna) och väggen förblivit som den var innan vi planerade omtapetseringen i sovrummet.
Så jag sitter här på min balkong i denna underbart sköna Juli natt och konstaterar att jag skulle behöva lite inspiration att skriva några rader i någon av mina försummade projekt. Förutsättningarna är de rätta för att fyllas av den sköna blå skrivanden .
Men det är då det slår mig.
Att John, min stabile medskrivare på denna blogg faktiskt har helt rätt inställning. För att hålla Hoist levande, är att skriva den första Chelsea relaterade tanken, infall, åsikt som kommer till en.. Väntar man på inspirationen balanserar man på en sytrådstunn lina som ofta brister.
* * *
Jag har inte nämt hur innerligt glad jag är för att DiMatteo kommit tillbaka till klubben. Jag är INNERLIGT GLAD över att en representant från ”Sexy football”-Dagarna kommit hem igen. Inga förebråelser till dem som inte känner till denna term. Detta var innan Arsenals "Football for the masses"( Då var de boring boring Arsenal) och innan Mordor FC vann CL med en hormondopad dvärg och täckte världen med katalandimman.
Det var en tid med en ung J Terry, brevid The Rock Desailly. med Babayaro och Melchiot som moderna ytterbackar( innan ens Rit-Ola beskrivit det)..Med rumänsk krossbolls elegans, Och Wise som beskrevs som beskrevs av Fergie som en man som kunde starta ett bråk i ett tomt omklädningsrum. Vi hade ett sardiskt geni med ett enormt hjärta längst fram och vi hade en norsk super-sub, vi hade Viall, Gullit och Hasselbaink och vi hade en Poyet som ännu inte pudrat läpparna med skit.
I allt detta var det DiMatteo som stod för det stabila lugnet på mittfältet och hade man kunnat föra statistik över hans insatser skulle man se att han nog en av de jämnaste i laget.
Villas-Boas har än så länge bara gjort rätt saker sedan han kom till klubben. Fortsätt att göra dem och detta kan vara början till en lång kärleksrelation mellan oss fans och manager.
Välkommen Hem Roberto
Ceterum autem cenceo, FC Barcelona esse delemdam!
