HTBF 11/5 - Vilken klubb vill man vara?
60 minuter Ruben Loftus-Cheek värmde mer än vad många spelare gjort på hela säsongen, men kommer vi att få se mer än det?
Så var det då äntligen dags för en av de alla talangfulla ynglingarna från Chelseas akademi att få en plats från start för Chelsea. Låt gå för att det var en betydelselös match när ligatiteln redan var säkrad, men en viss Ruben Loftus-Cheek, som varit i klubben sedan åtta års ålder, fick igår chansen att spela från start i matchen mot Liverpool.
Sextio minuter av stabilt spel senare så ersattes han av Nemanja Matic och fick därefter ovationer ifrån hemmapubliken på Stamford Bridge. Rubens samtliga 27 passningar hittade till rätt adress, han stod upp bra mot speciellt Phillipe Coutinho ett par gånger och sett till hans styrka och lugn på planen så kunde man inte tro att det var hans debut från start i Premier League.
Under presskonferensen efter matchen så sade José Mourinho att fler ynglingar kommer att få chansen i nästa match, den mot West Bromwich på måndagskvällen nästa vecka. De namn som han nämnde var Nathan Aké och Izzy Brown (som kom från just West Brom), men förhoppningsvis så får också spelare som Solanke också en chans att visa upp sig.
Att Chelseas akademi är av högsta kvalitet är nog alla supportrar medvetna om. Man har spelat hem både FA Youth Cup och Champions League för ungdomslag under våren. När jag skrev lite om de alla mest talangfulla spelarna till CSS-medlemstidning i vintras så var det snarare så att man fick plocka bort spelare för att de blev för många att skriva om än att man fick leta efter spelare som såg någorlunda bra ut.
Visst, visst. Så långt är allting bra. Men vad händer sen då? Är detta allt vi kommer att få se av Loftus-Cheek? Likt en Josh McEachran som gör ett par framträdanden, går på lån, och sedan inte längre är den där jättetalangen som man först trodde? Nu så har José varit noga med att poängtera att man inte kommer att släppa dessa spelare på lån, utan låta dem utvecklas i A-laget. Men kommer de att få chansen där då, i matcher som faktiskt betyder något?
Jag hade gärna sett att man väljer att satsa på egna talanger i högre utsträckning än vad man gör nu, att man väljer att fylla upp truppen med dem istället för att lägga höga summor på spelare som ändå inte presterar efter sin prislapp. Men är det värt att hamna lite längre ned i tabellen för att satsa på egna talanger, eller är framgång alltid det som kommer först?
Det är många frågor som inte nödvändigtvist har några enkla svar och Chelsea som klubb har nog många viktiga val framför sig de kommande åren som kommer att visa vilken klubb som Chelsea kommer att vara i framtiden. Kommer vi att få se ett lag bestående av fem-sex egenfostrade spelare om några år? För talanger finns det som sagt gott om.
Och på frågan om framgång alltid det som ska komma först så vet jag inte med er, men jag har inte varit så förväntansfull inför en match på länge som jag var efter att ha läst att RLC skulle få starta mot Liverpool i söndags. På måndag sitter jag klistrad för att se hur det går för Brown och Aké.
