Cambridge - Derby
Inför Cambridge - Derby
Två omgångar återstår av grundserien och Derby har saken i egna händer. Fyra poäng mot Cambridge på lördag och Carlisle nästa lördag, så tar man steget upp till Championship.
Derby har klarat av den oerhört svåra biten - att efter en lång säsong inta en andraplats i League One och den ger ju vid säsongsslut promovering upp till Championship. Två hinder återstår och det är mot lag som Derby på pappret ska besegra relativt enkelt. Cambridge är i princip klart för spel i League One nästa år och så då seriens jumbo Carlisle nästa vecka. Det finns bara en sak som kan hindra en uppflyttning - nerverna. Alla vet hur mycket detta betyder för klubben, fansen och inte minst ekonomin, så frågan är då om spelarna pallar trycket? Den stora fördelen är att vi har rejäl rutin i klubben och flera av spelarna har varit med om att ta klubbar upp en division och inte minst - manager Paul Warne har ju lyckats med konststycket att göra det från just League One inte mindre än tre gånger!!
Segern i lördags mot Leyton Orient var stensäker och spelarna visade precis den viljan och aggressiviteten man vill och förväntar sig att se från ett lag som är så nära mållinjen. Vi tackar Portsmouth och Shrewsbury som stod emot ett anstormande Bolton och därmed gjorde att saken åter hamnar i gumsarnas egna klövar. Bolton är tre poäng efter och har fem måls sämre målskillnad. Att det blev hela 3-0 mot Leyton O var alltså oerhört viktigt.
Derby har en väldigt stor chans att i praktiken säkra uppflyttning redan mot Cambridge. En vinst med lika stor marginal som Bolton besegrar Port Vale med skulle innebära att Bolton i sin sista svåra match mot Peterborough måste vinna med tre mål samtidigt som Derby förlorar hemma mot superjumbon Carlisle med två mål. Det låter inte troligt. Cambridge har förstås inte säkrat kontraktet i teorin och kan bjuda till kamp- dock har Derby ett fantastiskt bortafacit och särskilt mot lagen i botten av serien. Summa summarum: Derby går upp om man inte drabbas av en kollektiv nervkollaps.
Sonny Bradley
I säsongspremiären hade undertecknad det tvivelaktiga nöjet att live bevittna när Derby förlorade hemma mot åderlåtna och tilltufsade Wigan efter bland annat en bjudning av Sonny Bradley. Denne Bradley hade inlett sin tid i klubben på ett strålande sätt och stundtals påmint om Glenn Hysen under träningsmatcherna. Precis före seriepremiären började han dock darra och bakåtpassningen rakt i gapet mot Wigan hade föregåtts av en liknande bravad i försäsongens sista träningsmatch. Bradley tappade snart sin startplats och fick finna sig i sidsteppningen ända till för någon månad sedan, när Paul Warne började ställa upp med en trebackslinje. Firma Cashin-Nelson kompletterades nu med Bradley och det har funkat bra. Bradleys osäkerhet med fötterna syns fortfarande ibland, men hans styrka och nickförmåga har varit oerhört nyttiga. Utvisningen i slutet mot Northampton för tre veckor sedan skulle kunna inneburit ett rejält bakslag för både Derby och Bradley, men i lördags blev det en annan visa. Bradley kom tillbaka till startelvan efter sin tre matcher långa avstängning och som han gjorde det! Två mål och en stabil insats i övrigt gjorde att han blev utsedd till Matchens Spelare. Det och att Derby nu ligger på en andraplats hade jag inte i min vildaste fantasi kunnat tro när jag lämnade Pride Park den i augusti.
Skadorna har duggat väldigt tätt i Derby denna säsong, men nu har vi fått tillbaka några spelare och kommer bl a få Max Bird spelklar lagom till avslutningen. Jag tror inte han får starta, men det är ju ett riktigt ess att ha i träningsoverallsärmen för Warne.
Jag har svårt att tänka mig att Warne ändrar någonting på startelvan från i lördags med tanke på den fina laginsatsen.
Förslag på laguppställning
Wildsmith
Bradley - Nelson - Cashin
Wilson - Thompson - Adams - Smith - Sibley
Collins - Mendez-Laing
