Stoke - Sheffield W
Inför: Fulham - Norwich
Efter två veckors uppehåll för landslagsfotboll så återstartar Norwich liga spelet på lördag eftermidag borta mot Fulham.
I vanliga fall brukar dessa landslagsuppehåll mest bara vara en plåga men i vissa fall känns det ändå lite ok att de bryter mönstret i ligalunken. Och för Norwich del så kom detta avbrott både lägligt och ej. Efter att innan dess fullständigt ha dominerat spelet i två hemmamatcher där poängskörden ändå på något högst orimligt sätt stannade vid en ynka poäng. Först förlust 0-1 mot Charlton vilket följdes upp med 1-1 mot Rotheringham. Klara missräkningar hemma på Carrow Road även om hemmalaget ställdes mot två bussar som inte kom dit för att bjuda till dans. Dock en klar signal till the Canaries att ALLA lag kan, vill och kommer att göra vad de kan för att ställa till med jäkelskap för en av seriefavoriterna och där sättet de kniper poäng mot oss inte är särskilt prioriterat. Dessa matcher var också tecken på att det krävs bättre fokus i avsluten från Norwich sida. Total skottstatistik på dessa två matcher säger 42 – 9 i hemmalagets favör. Men bara 10-3 på mål! Och då alltså 1-2 i målskillnad… Illa. Mycket illa.
Norwich har haft ett tiotal spelare iväg på olika landslagssamlingar där de har deltagit olika mycket men överlag så måste man se det som lyckade utflykter. Allra bäst (eller iaf ”mätbart i siffror”) har Kyle Lafferty presterat som gjort två mål för sitt Irland. Tyvärr ådrog sig Kyle en lättare knäskada i den senaste matchen mot Grekland men det sägs inte vara någon fara inför helgen. Även Josh Myrphy som avstod spel med Englands U21-lag ska vara mer eller mindre återställd efter sin hälskada men frågan är om inte Neil Adams ändå väljer att låta honom vila ytterligare en tid för att inte riskera ev. följdskador och ett längre skadeuppehåll pga en för forcerad comeback.
Under uppehållet har några spelare matchat med U-21 samt deltagit i en träningsmatch mot West Ham på Upton Park bakom stängda dörrar. Den som ligger närmast en återkomst till A-lagsfotboll är Gary Hooper som enligt rapporterna nu sägs vara tillbaka i god matchform och som enligt Adams kommer att ingå i den trupp som reser till London.
Just forwards blir det spännande att se hur Adams väljer vilka som får starta. Grabban och Jerome är de som har levererat målen hittills under säsongen medan en matchfit Hooper bör kunna dunka in 20 bollar en säsong i Championship och nämnda Lafferty visar god målform i landslaget, någonting som Adams säger sig lägga vikt vid till denna laguttagning.
På mittfältet finns det också anledning att spekulera. Redmond till höger torde normalt vara given. Dock är frågan då Murphy kan saknas om inte Adams byter kant för Redmond och plockar in Elliot Bennett på höger sida? Eller kanske Lafferty som har luftats lite på den kanten?
Centralt är det trångt och jag spekulerar inte mycket utan väljer istället den uppställning jag personligen vill se denna match. Med Redmond och E. Bennett på kanterna vill jag se Howson i en offensiv roll samt Tettey med defensivt ansvar framför en fyrbackslinje bestående av Martin, Turner, Hooiveld och Olsson. Så var det då den där offensiva nöten. Jerome var absolut den hetaste innan uppehållet vilket motiverar start. Grabban tappade lite i skärpa från sin bländande säsongsöppning men fortsatte ändå att skapa chanser. Lafferty gör det bra i landslaget och bör snart få chansen att starta som ren forward. Och med en vrålhungrig Hooper vars karriär från firad skyttekung hos Celtic via degradering med Norwich nu ligger på ”comeback i Championship” lär ju vara SKAPLIGT hungrig på att vräka in 50 mål för att åter styra karriären uppåt igen. Med tanke på vad Jerome/Grabban HAR levererat så är det naturligtvis mycket svårt att på rak arm föreslå att flytta på dem men jag är väldigt sugen på vad Lafferty som lång target i par med ”kubiken” Hooper kan hitta för spel tillsammans. Spela dem i par vid nästa U-21 match Adams!!
Fulham då? De liksom Norwich degraderades ju i våras och har tvärtom kanariefåglarna som toppar tabellen inför denna omgång startat säsongen uselt. Efter att ha legat ”rock bottom” i tabellen så sparkades till slut Felix Magath och Kit Symons har tillfälligt? tagit över som manager. Detta har medfört ett lyft och laget har plockat två segrar och även om de fortfarande befinner sig under degraderingsstrecket så har de nu sju poäng och man får anta att någon form av framtidsoptimism ändå så smått börjar bubbla fram i trakterna i och utanför lagets mysiga arena Craven Cottage.
Fulham är ett lag som de senaste tio åren har etablerat sig som ett riktigt boogeygäng för the Canaries. Bl.a. så var det the Cottagers som våren 2005 i sista omgången skickade Norwich ned i Championship med ett rungande 6-0 hemma i London. Ja vi stannar där. Varje Norwichsupporter ser numera på matcherna mot Fulham med viss ångest och farhågor om ännu en slätstruken insats, noll poäng och en massa nya frågor om ”what the hell happened there?!?” med sig i bagaget efter ett möte med dem. Norwich har inte besegrat Fulham sedan 1986 och the Cottagers har på de tio senaste inbördes mötena 7-0 i vinster där tre matcher har slutat oavgjort.
Känslan är väl ändå att ska Norwich NÅGON gång kunna bryta denna mörka trend så är väl detta ett ypperligt tillfälle!? Laget går som tåget på bortaplan och har till skillnad från Fulham behållit och snarare breddat och förstärkt sin trupp jämfört med i fjol medan Fulham har rensat rejält och bygger nytt. Men nu har ju historiens vingslag som bekant en märkligt stor betydelse för utgången av matchresultaten på de brittiska öarna och Fulham är som sagt knappast ett lag som Norwich har anledning att vara särskilt kaxiga emot. Går laget in med största ödmjukhet och Fulham väljer att gå in med målsättningen att spela fotboll och inte lägga tio man i försvar med en löpare på kontring så finns alla möjligheter till att Norwich bärgar den så hett efterlängtade vinsten mot dem men matchen känns ändå på förhand som relativt öppen. Mycket beror på hur två veckors uppehåll har påverkat lagen.
