Inför Luton Town-Wolves
Mad as a Hatter
Jag har ett autografblock fullt med Luton Town-signaturer. Ingen aning var jag fick dom, men en gissning är att det var på Trelleborgs IP nån gång under 80-talet. En viss David Moss har jag två gånger, så jag antar att jag tyckte att han var extra bra. Två andra namn jag känner igen är Brian Stein och Mel Donaghy. Men resten? Nja, Luton Town har väl aldrig varit fyllt med superstars.
I dagens Wolves kommer Kevin Foley från Luton. Han är född där och det var just från Luton Town vi värvade honom 2007. Man får väl säga att det varit en lyckad värvning. Foley har kommit med i det irländska landslaget under tiden här hos oss (han har irländska föräldrar) och har representerat sitt land 8 gånger, vid samtliga tillfällen som Wolves-spelare.
Vad jag gillar med Luton Town är att de spelar kvar på sin Kenilworth Road, som de alltid har gjort. De har inte byggt någon fet Majedski Magic Stadium, Big Sponsors Dome eller Pajas Pride Palace. Nej, sedan 1905 så springer de runt på slitna Kenilworth Road. Stor respekt för det.
Luton har för övrigt ett väldigt roligt smeknamn: ”The Hatters”. Det kommer mycket riktigt från ordet ”hatt”. Luton var nämligen synnerligen känt för sitt hattmakeri, ända sedan 1600-talet. Luton Town har dessutom ganska coola färger: orange, vitt och navyblått. Jag får flashbacks till 80-talet när jag ser deras vassa spelardräkt.
Luton var ett topplag i England i slutet på 50-talet då de var uppe i högsta serien och spelade FA cupfinal 1959. Men sen har det varit tungt. De gjorde en uppryckning 1974/75 då de tog sig tillbaka till högsta serien och detsamma 1981/82. Men efter deras bragdartade färd till Ligacupfinalen 1988 så har de totalkollapsat.
De ramlade rakt igenom seriesystemet efter en finansiell kris 2007-2009, och 2008/09 fick de ett 30 poängsavdrag som gjorde att de ramlade ur The Football League. Nu är de i The Conference (division 5) där de ligger femte plats. Nu är detta inte en helt amatörmässig liga i parken med mössor som stolpar, om ni tror det. Nej, där finns även andra ”kända” klubbar som Grimsby, Wrexham, Cambridge United, Hereford och Stockport. Luton Town gör dessutom sitt bästa för att komma upp igen till The Football League, men har förlorat i playoffkvalet tre år i rad.
Givetvis ska the mighty Wolves krossa ett lag som Luton Town alla dagar i veckan. Vi var uppe i Premier League förra säsongen och Luton kan knappt betala mjölkbudet för hans senaste leverans. Vi kommer att vinna ganska lätt, trots att det är bortaplan och trots vår usla form (1-8 på de tre senaste matcherna). Även om vi ställer upp med reservlaget.
Wolves manager Ståle Solbakken har det tungt och kritiseras hårt. Inte bara för resultaten utan också för hur det har gått till. Spelarna verkar oinspirerade och inte bry sig om äran att bära Wolves vackra tröja. Det smäller inte längre när Wolves spelar. Vi har 11 passagerare på planen, och det är detta som Solbakken kritiseras mest för.
Nu tror jag att Solbakken sitter säkert ett tag till. Wolves är ingen ”hire and fire”-klubb. Dessutom skulle det vara en ganska stor prestigeförlust för styrelsen om det visar sig att de anställt en manager som får gå bara några månader senare.
Hur ska Wolves göra då? Jag tycker att man ska utnyttja denna cupmatch till att spela in lite nya spelare. Gärna unga talanger: Anthony Forde, Frank Nouble och Danny Batth bör direkt ta en plats i startelvan, och varför inte Liam McAlinden? Våra andra ynglingar är tyvärr utlånade, annars hade det varit väldigt kul att få se: Matt Doherty (Bury), Jake Cassidy (Tranmere), Leigh Griffiths (Hibernian), Zeli Ismail (MK Dons) och Jamie Reckord (Coventry).
Det lär bli många ändringar i laget. Jamie O’Hara lär får starta, och vi har småskador på Bakary Sako, Björn Sigurdarson och Tongo Doumbia som alla lär får vila. Slawomir Peszko är väl knappast redo för match redan efter sin långvariga skada? Hur frisk är Georg Margreitter? Ja, laget kan bli lite vad som helst och manager Solbakken har nog inte helt klart för sig vilka som ska spela. Och vilka som KAN spela. Och vilka som VILL spela. Just nu verkar det som om alla spelare helst skulle vilja ligga kvar i sängen och spela TV-spel, istället för att bli utbuade av en arg publik.
Wolves och Luton har mötts 31 gånger genom åren. Wolves har 14 segrar mot Lutons 12. Vi har haft ganska lätt för Luton på senare tid. Vi har sju matcher i rad utan förlust, och senast vi låg i samma division (2006/07) så tog vi ”dubbeln” med dem. Senaste matchen på Kenilworth Road vände vi 1-2 till vinst 3-2.
Jag har inte sett lagen mötas live och jag kommer inte ihåg något minnesvärt möte. Jag ska i alla fall nämna en positiv sak: senast lagen möttes i FA cupen var 1959/60 då Wolves vann med 4-1 och sedan gick vidare och vann hela turneringen! Inte illa! Det var för övrigt senaste gången vi vann FA cupen - 1960.
ATT HOPPAS PÅ
Jag hoppas att Ståle vågar vädra lite unga talanger. Ge dem chansen nu när det inte är ligaspel. Vad kan bli värre än vad det är nu? Dessutom är det bortaplan så inga krävande hemmafans kommer att bua ut dem om de misslyckas. In med the kids!
ATT SE UPP FÖR
Det skulle inte se snyggt ut om vi åker ut mot ett Conference-lag. Då vet jag inte hur länge Ståle får stanna, och hur hans bil kommer se ut (den har redan blivit vandaliserad med färg en gång).
SWEDEWOLVES TIPPAR
Vi vinner onödigt stort. 3-0 till oss. Ett mål från straffpunkten av Jamie O’Hara och två mål av Ebanks-Blake.
TROLIGT WOLVES-LAG:
WOLVES (4-4-2, fr.h.): Dorus De Vries – Richard Stearman, Danny Batth, Georg Margreitter, Stephen Ward (c) – Jermaine Pennant, Eggert Jonsson, Jamie O’Hara, Anthony Forde – Frank Nouble, Sylvan Ebanks-Blake.