Inför: Manchester City - Arsenal
Då var matchen som skulle spelas den 29 februari äntligen här. Mitt i CL-omgången ska Arteta få komma tillbaka och hälsa på sin gamla arbetsgivare Manchester City. Adepten mot läromästaren, Spanien mot Spanien och England mot England.
Arsenal:
Det obesegrade 2020 skulle ju alltid ta slut någon gång. Ett otroligt deppigt uttåg mog Olympiacos var spiken i kistan. En ungdomsbetonad elva svarade med vinst mot Portsmouth för att sedan låta seniorerna göra detsamma i matchen mot West Ham. Men usch vilket test det visade sig vara. Trots det stora bollinnehavet (73-27) krävdes en tysk vägg för att stå emot. Bernd Leno briljerade och hade en av sin säsongs bästa matcher. Vi fick hjälp av VAR och en inhoppande Lacazette, men det var även dags att få de domsluten med sig.
Vad är då talande för Arsenal under Arteta? Som jag var inne på är det ett kraftigt bollinnehav. Det är som inpräntat i Arsenals DNA och sitter i väggarna. Men likt alla tränare före spanjoren så finns fortfarande problemen kvar av att det mest resulterar i sidledspassningar. Det behövs mer driv framåt, vår offensive mittfältare Mesut Özil gillar att ha bollen men drar sällan sina egna löpningar framåt. Vi skulle behöva en etablerad box-to-box-mittfältare som driver läderbollen framåt. Kan Ceballos göra detta? Försvinner han efter säsongen? Det får vi se, det är den enda i det här laget som inte passar sidledspassningar vid första möjlighet iallafall. En eloge till våra forwards och framför allt Aubameyang som gång på gång lyckas gräva fram guld ur det lilla de har att jobba på. Får även Pepe till sin slutprodukt så kommer det att vara en gudabenådad dribbler. Lika bra som Thierry Henry säger ju Graeme Souness (jisses).
Förra bataljen mot Manchester City var deppigare än Olympiacos. Kevin De Bruyne hade stor show och gjorde 2+1 redan innan halvtid och vi hade plötsligt 0-3 på hemmaplan. Fredrik Ljungberg var då i “the dugout” och nivåskillnaden var stor. Det var en match vi aldrig riktigt var nära att uträtta något i. Manchester City visade hur långt Arsenal hade kvar för att kunna utmana i toppen.
Hur ser det då ut inför imorgon? City blandar och ger nästan hela tiden. Från att brotta ner Real Madrid på Bernabeu till att torska ett Manchester-derby två gånger under säsongen för första gången sen Sir Alex hade hand om "Red Devils". Ska vi slå City så är det dags nu när Pep och hans mannar kommer gå all-in för Champions League. Bookmakers favoriserar 1 / 2 och jag är villig att hålla med. Manchester City är inte vad man var förra säsongen och går att störa. Arteta hävdade i presskonferensen att han har bra koll på hur Manchester City kommer att spela, betryggande.
Skadeläget är lovande oavsett det blytunga beskedet att Lucas Torreiras säsong kan vara över. Det är nämligen så att Shkodran Mustafi och Cedric Soares är fit. Chambers och Holding är fortsatt borta samt att man nog får vänta en månad till innan Kolasinac börjar synas.
PS: Arteta i stort sett spikade att Lacazette kommer starta på presskonferensen “inte för att han gjorde mål”, jo tjena.
Trolig startelva: (4-2-3-1)
Leno
Bellerin – Luiz – Sokratis – Saka
Ceballos – Xhaka
Pepe - Özil - Aubameyang
Lacazette
Manchester City:
Vad satsar Pep Guardiola på just nu kan man tro. Jo det är givetvis så att han kommer att gå för fullt i Champions League. Som de flesta vet har City fifflat lite med FFP och kan eventuellt bli avstängda om domen står sig. Detta är givetvis ett otroligt tungt besked som de har överklagat och lär fortsätta göra så länge som möjligt. Men det är också möjligt att Uefa är stenhårda nu och använder just de ljusblåa som praxis inför andra FFP-relaterade fall. Akta er PSG.
(hur roligt är det inte att det förmodligen är pengarna för Wilfried Bony som är tungan på FFP-vågen?)
Senaste matchen mot Arsenal startade en riktigt ruskig resultatrad för Manchester City. Laget gick i stort sett rent och pulveriserade motstånd. Tio vinster ett kryss och en förlust på nästföljande tolv matcher. Lägg då till 0-3 vinsten mot Gunners. Snittet låg på tre gjorda mål per match i tolv matcher. Inte illa pinkat. Det var också denna resultatrad som gjorde att man gick om nästan suveräna Leicester i ligan och skaffade sig en liten buffert ner.
Förra säsongen var man en ångvält som pulveriserade totalt allt motstånd. Denna säsongen är man också det.... ibland.... 68 gjorda mål på 28 matcher är fortfarande ett ruggigt målfacit. Men sju förluster har det blivit och det är nu officiellt att så många matcher har Pep Guardiola aldrig förlorat under en ligasäsong tidigare. Aldrig.
Det är fullkomligt omöjligt att tippa vilket Manchester City som kommer att ställas på banan. Pep Guardiolas båt har börjat läcka in vatten. Man är alldeles för beroende av stjärnbacken Aymeric Laporte och när Raheem Sterling inte gör lika mycket mål längre så får Kevin De Bruyne och Aguero dra ett väldigt tungt lass i målproduktionen. Förra säsongens bästa defensive mittfältare Fernandinho har fått spela mittback då det inte finns någon tillräckligt duglig att ersätta Laporte. Då är det inte otroligt att förlusterna börjar komma, eller jo det är det faktiskt med tanke på alla pengar som spenderades på en helt ny backlinje.
Slarvsylta av Aston Villa borta med 1-6 för att sedan spela 2-2 mot Crystal Palace på Etihad. Vinst med 4-0 mot Fulham för att gå på pumpen mot både United och Spurs i efterföljande matcher. Vinst med 1-2 på Bernabeu mot Real Madrid och en Cuptitel för att sen torska mot United igen med 2-0. Ni ser mönstret va? Som sagt tidigare, båten läcker in vatten. Har Guardiola rätt verktyg för att laga hålen?
Sane, Laporte och De Bruyne är alla tillbaka i träning efter sina skador. De Bruyne vilades mot United och kommer förmodligen starta den här matchen. Sane har nyligen haft långtidsskada och Laporte tror jag hålls utanför startelvan.
Trolig startelva: (4-3-3)
Ederson
Walker – Fernandinho – Otamendi – Walker
Gundogan – Rodri – De Bruyne
Sterling – Aguero - Mahrez
