Inför Wolves-Crewe
Tre poäng på Boxing Day? Njaa...
Annandag jul kallas Boxing Day i England. Detta på grund av att i gamla tider fick tjänstefolket ledigt just denna dag och dessutom en liten present – en box. Som tradition på Boxing Day ägnar en vanlig engelsk familj sig åt sällskapsspel och...det viktigaste av allt...att gå på fotboll.
Jag vet inte hur många unga söner och döttrar som introducerats till engelsk ligafotboll just denna dag. Pappa tar med sig sina barn ”på match” för första gången. Det är en härlig och viktig dag, en familjedag.
Wolves har dock svårt för det här med Boxing Day. Ni minns väl förra året när vi mötte jumbolaget i tabellen och fick stryk med 0-3? Och det är bara en match i en lång rad av förluster och tappade poäng:
26 dec 1998: 0-1 Swindon
26 dec 1999: 2-3 Stockport
26 dec 2000: 0-1 Preston
26 dec 2001: 2-3 Preston
26 dec 2002: 1-2 Burnley
26 dec 2003: 0-3 Arsenal
26 dec 2004: 1-1 Cardiff
26 dec 2005: 0-2 Reading
26 dec 2006: 2-0 (!) Derby
26 dec 2007: 0-2 Hull
26 dec 2008: 1-1 Sheff Utd
26 dec 2009: 0-2 Liverpool
26 dec 2010: 1-2 Wigan
27 dec 2011: 1-1 Arsenal
26 dec 2012: 0-3 Peterborugh
En fjuttig seger på 15 matcher, det är vårt Boxing Day resultat sedan 1998. Ska man skratta eller gråta? Eftersom det är jul så är det väl synd att gråta, men det är inte med nån större tillförsikt som vi ser fram emot matchen imorgon mot Crewe.
Wolves har dessutom knackig form och har bara tagit fem poäng på de fem senaste ligamatcherna, lägg till en förlust i FA Cupen och vi har ett dystert facit med en enda seger på de sex senaste tävlingsmatcherna.
Det är naturligtvis illa för en klubb som aspirerar på direktuppflyttning. Nu har vi otroligt nog ändå en sådan plats, vi ligger tvåa i tabellen efter Leyton Orient och det är bara målskillnad som skiljer oss från serieledning. Tabellen ser fortfarande bra ut.
Hur ska vi kunna ta oss ur denna formsvacka? Ja, head coach Kenny Jackett har redan försökt det mesta. Han har satsat på ungdomar. Han har petat skyttekungen. Han har skyfflat om rejält, men inget hjälper: samtliga spelare tycks vara ur form samtidigt.
Mitt i denna formsvacka så dyker alltså vår mardömsdag Boxing Day upp. Det bådar inte gott. Det som talar för Wolves är motståndet. Vi möter ett av seriens sämsta lag och vi gör det hemma på Molineux.
Crewe ligger näst sist och kommer förmodligen att ramla ur. ”The Railwaymen” är riktigt dåliga denna säsong och har en enda vinst på sina 11 senaste tävlingsmatcher. Dock har de spelat upp sig något på slutet och har faktiskt tre ligamatcher i rad utan förlust.
Något som är till Wolves fördel är Crewes dåliga bortastatistik. De har bara tagit tre poäng på bortaplan denna säsong, det är de sämst på i ligan. Vi bör vinna. Om det nu inte vore för vår Boxing Day-förbannelse....
Crewes bästa anfallare Byron Moore skadades senast och är förmodligen borta i morgondagens match. Dessutom bars Adam Dugdale ut på bår, deras kanske allra bästa försvarare. Otur för dem, tur för oss. Wolves får tillbaka mittfältaren Kevin McDonald som var avstängd senast. Skyttekungen Leigh Griffiths petades senast, han lär få spela från start imorgon.
ATT HOPPAS PÅ
Det måste vända nu. Dags för tre poäng. Jag hoppas att den ”fightback” som vi gjorde senast, då vi hämtade upp 1-3 till 3-3, har gett nytt mod hos spelarna. Vi gjorde tre mål på bortaplan mot ett riktigt bra lag i lördags. Nog ska vi kunna sätta ett par mot svaga Crewe hemma på Molineux Stadium?
ATT SE UPP FÖR
Crewe har en spelare i truppen som heter Lee Molyneaux, haha! Men han lär inte få spela.
SWEDEWOLVES TIPPAR
Ligans näst bästa lag mot ligans näst sämsta. Vi måste vinna, eller hur? Vi har inte förlorat mot Crewe på 12 år. Ja, vi vinner 2-0. Trots Boxing Day. Mål av Griffiths och Henry.
TROLIGT WOLVES-LAG
WOLVES (4-4-2, fr.h.): Carl Ikeme – Sam Ricketts (c), Richard Stearman, Danny Batth, Scott Golbourne – James Henry, Kevin McDonald, Jack Price, Bakary Sako – Kevin Doyle, Leigh Griffiths.
