Klasskillnad när Arsenal krossade Spurs

Det var klasskillnad i både karaktär och taktisk disponering när Arsenal vände 0-2 till storseger med 5-2 (2-2) hemma på Emirates när Tottenham visade klara brister både inför och under matchen.

Harry Redknapp ställde upp med en oväntad startelva när han inte valde 4411 i syfte att vinna mittfältet mot Arsenals tre centrala mittfältare utan överraskadande ställde över både Aaron Lennon och Rafael van der Vaart för att spela med ett rakt 442.
 
 
Märklig första halvlek
Niko Kranjcar gick oväntat före van der Vaart och Lennon i startelvan och även Louis Saha fick plats på dessa herrars bekostnad. Detta var en match Arsenal var piskade att vinna – inte Tottenham. Enligt managern Redknapp är det att bevaka och befästa tredjeplatsen som är målsättningen just nu, och då hade en poäng varit att föredra då intentionen uppenbarligen inte är att jaga de nästan ”onåbara” Manchesterlagen. Redknapp ångrar säkert sitt val av både spelsystem och startelva när resultattavlan visade förlust med 2-5 efter fulltid.
 
Arsène Wenger hade en desto roligare dag på jobbet. Frånsett de första tio minuterna av matchen när Tottenham kollektivt arbetade i framgångsrik press och understöd. Arsenal hade svårt att hitta uppspelsvägar, och trots att Emmanuel Adebayor hittade Saha som lite turligt fick bollen i mål via Arsenalben redan i den fjärde minuten, var det Arsenal som började växa in i matchen. Passningsspelet, beslutsamheten och löpningarna blev bättre och bättre för hemmalaget ju längre matchen led. Motsatsen gällde för gästerna. Och trots att Kieran Gibbs trampar Gareth Bale i bakhasorna och Adebayor slår in den efterföljande straffsparken till 2-0 så hann Arsenal ändå vända till 2-2 under halvlekens sista tio minuter.
 
Större delen av första halvleken var det Arsenal som ägde spelet och Tottenhams press blev alltmer obefintlig. Understödet bestod i att samtliga spelare parkerade framför den egna backlinjen medan outtröttlige Scott Parker fick arbeta över stora ytor och samtidigt försöka ha koll på målkungen Robin van Persie. När Bacary Sagna ostört kunde nicka in reduceringen, 1-2, bakom Ledley Kings rygg fem minuter från halvtidsvilan var det ett fullt logiskt mål med tanke på hur matchen utvecklats. Tre minuter senare kunde van Persie vända bort Parker 16 meter från målet medan Younes Kaboul, Benoit Assou-Ekotto och King avvaktade inne i straffområdet, 2-2, trots att van Persie inte hade passningsalternativ framåt. Målet höll hög klass.
 
 
Taktiska drag eller bara desperation?
Det är svårt att utläsa om Redknapps dubbelbyte i halvtid var ett taktiskt drag staben kände sig bekväm med för att spela oavgjort eller bara ren desperation för att man insåg att laget inte kommit in i matchen med 442. Van der Vaart byte av osynlige Kranjcar och pigge Saha fick kliva av till förmån för Sandro och man formerade om sig till 451. Många väntade sig att Lennon skulle komma in i halvtid och skapa bredd i Tottenhams anfallsspel som helt försvunnit när Bale klivit in i mitten bland Arsenals tre centrala mittfältare, men den kvicke yttern kom att sitta av hela matchen på bänken. En spelare som kanske borde ha spelat från start – det hade gynnat Tottenham och det hade gynnat Bale som fått en motsvarighet på motsatta kanten och det hade frigjort en del av bevakningen av den snabbe vänsteryttern.
 
Några minuter in i andra visade Arsenal på ett fint mönsteranfall och Tomas Rosicky kunde välförtjänt trycka in 3-2 och hela Emirates levde upp och njöt av att Tottenham redan var ett slaget lag trots att nästan 40 minuter återstod. Vänsterkanten fick fritt fram och varken Assou-Ekotto eller Bale arbetade hem och när Kings tackling inte var vältajmad nog, kunde Rosicky trycka in 3-2 bakom en något passiv Brad Friedel i Tottenhams mål. Kort därefter visade Theo Walcott vilka löpningar han hädanefter tänkte göra när han dök upp bakom Kings rygg som inte längre har löpsteget att vända, och mot Walcott hamnar han på kort distans tiotal meter efter. Denna gång gick skottet strax utanför Friedels bortre stolpe. Hur kommunikationen mellan King och Kaboul står till måste ledarstaben undra då den senare måste ha sett Walcotts löpning som påbörjats minst fem meter framför honom.
 
Walcott för hela slanten och den starkt ifrågasatte spelaren från San Siro visade klass när han avslutade matchen med två fina mål, 4-2 och 5-2 med bara tre minuters mellanrum. Att sedan Tottenham-försvaret inte hängde med trots att Walcott avslöjat löpvägarna bara minuterna före, är bara ännu ett tecken på hur tungt det var gästerna efter att ha tappat både matchen och tvåmåls-ledningen innan matchuret ens slagit 52 minuter. Tyvärr försökte sig Friedel på en benparad vid ett av målen, vilket känns lite märkligt. Amerikanen var annars riktigt bra, igen.
 
 
Det är bara att gratulera och skämmas en vecka
Många spelare i Tottenham var inte bra denna match och mycket berodde det säkert på att Arsenal gjorde en riktigt bra match – kanske en av de bättre i år. Luka Modric måste varit tagen av influensan i veckan för han gjorde ingen glad idag. Värre var det med både van der Vaart och Sandro som inte gav gästerna någon välbehövlig injektion. Deras felpass gynnade istället hemmalaget vid sammanlagt tre spelvändningar.
 
 
Mål: 0-1 Saha (4), 0-2 Adebayor (33), 1-2 Sagna (40), 2-2 van Persie (42), 3-2 Rosicky (51), 4-2 Walcott (65), 5-2 Walcott (68)
 
Bäst i Spurs:
+++ Parker
++ Friedel
+ Walker
 
Spurs lag:
Friedel
Walker Kaboul King (Dawson 82) Assou-Ekotto
Kranjcar (Sandro 46) Parker (utvisad 88) Modric Bale
Saha (van der Vaart 46) Adebayor

23 kommentarer