Krönika: Stamford Bridges nya stjärnor
I maj lyckades det gamla gardet spela hem titeln som Europas bästa klubblag. Nu står en ny generation för dörren med samma mål.
Champions League är tillbaka och Chelsea står redo för att göra det inget annat lag lyckats med sedan AC Milan i början på 90-talet - att försvara en europatitel.
För att lyckas med en på förhand omöjlig mission krävs samma disciplin i försvarsspelet som banade väg för bragden i München och offensiva muskler i plural då de stora matchernas konung tackat för sig.
När mästarna i onsdagskväll gjorde entré i turneringen hemma på Stamford Bridge, mot en gammal dam som hittat tillbaka till Europas finrum, visade man minsann att offensiven fungerar. Chelsea spelade betydligt rörligare och kvickare än vad de gjort på flera år, vilket bådar gott för framtiden. Det avtog visserligen i andra halvlek men just nu ger jag blanka fan i det och fokuserar på det positiva.
I en flera storlekar för stor tröja sprang en kille från Americana i Brasilien runt i västra London och eliminerade Andrea Pirlo från världskartan som om det var det enda han kände till. I samma match gjorde ynglingen Chelseas båda mål, där målet som innebar 2-0 kan och bör vara het kandidat till årets mål. En ny stjärna presenterade sig för den ibland så svårflörtade hemmapubliken, Europa och världen.
Bredvid honom sprang en annan blivande stjärna, nye Zinedine Zidane, som han har kallats. Originalet har själv försökt att locka honom till Real Madrid. Han valde Champions of Europe framför spanjorerna och två bråkande syskon i Manchester, vilket i sin tur ledde till att en adlad gubbe gick ut och surade om överpris i pressen. Fem matcher och åtta(!) poäng senare glappar nog inte käften lika mycket på gubben.
I defensiven, en till vardags positionssäker nigerian som ankare och i backlinjen Chelseas egna tecknade figur, Sideshow-Bob.
På bänken startade förra säsongens bästa spelare och lilla kelgris som i EM-finalen gjorde mål efter en minut på planen. På samma bänk satt även en av de egna och tronarvinge till Ashley Cole, som i sin Champions League-debut fick lyfta bucklan med de stora öronen. Där satt även han som har samma namn som killen i bibeln, som delade ett hav för sitt folk.
Lägg därtill buffeln i The Baggies, spindelmannen i Madrid som snuvade sin idol, Big Pete, på Supercupen och en till dagen haltande engelsman på läktaren.
En ny gyllene generation av stjärnor slussas längs med SW6 in i Europas bästa och vackraste fotbollsklubb. Om det leder till att lyckas med det omöjliga återstår att se. Fram till dess. Still Champions of Europe!
