Läget i laget
Om knappt tre veckor drar Premier League igång efter sommaruppehållet. Lagen kommer att ha spenderat miljarder på spelarköp, löneförhandlingar, agentarvoden och reklamkampanjer. En industri utan motstycke i idrottsvärlden. Vårt kära Tottenham, hur har då deras sommar varit? Jo, bra. Men kanske någon invänder, vi har ju köpt minst spelare av alla lag i hela serien? Just därför, menar jag.
Den 27 maj tillsattes Mauricio Pochettino som huvudcoach för Tottenham Hotspur Football Club. Detta var det som många hade hoppats på. Poch fick Soton att spela på ett sätt som skickade tankarna till Klopps Dortmund och Heynckes Bayern München. Väldigt dynamiskt och med en helplanspress där alla spelare, inte minst de offensivt 4, i ett 4-2-3-1-system, måste göra sitt defensiva jobb ögonblickligen efter det att man tappat boll.
Många tränare hävdar dock att alla dessa uppställningsmodeller bara är en lek med siffror, och på ett sätt må de ha rätt. Men en tränare utan känsla med fantastiska spelare slår en tränare med känsla utan spelare. Tänk Tottenham med Redknapp mot Wigan med Martinez, 9-1.
Så vad behöver då ett lag som vill slå sig in i top 4?
En ödmjuk tränare med flexibilitet. AVB verkade vägra att pröva och korrigera sitt system trots att det uppenbarligen inte fungerade. AVB verkade också vägra att sluta fred med spelare som han ansåg hota hans överkucku-position. Hans ego stod i vägen för Tottenhams bästa, och då är tiden ute för vem personen än må vara, och därför fick han gå.
Läxan här är: Poch må ha en exceptionell modell för hur han vill att vi ska spela, men om det inte går, måste han vara flexibel och lämna, om än för en kort period, sitt grundspel. Ödmjukhet.
Sen kan det ju vara så, att Poch och ex. Kaboul kan ha olika syn på hur träningarna ska utföras eller hörnorna skall slås. Då måste man kunna ta det samtalet och inte skicka i väg spelaren till juniorlaget! Ödmjukhet. Öppenhet. Känsla.
När allt detta är sagt, så måste ett lag också ha två spelare på varje position, som kan kliva in i vilken bortamatch som helst utan att bli slaktad.
Dessa punkter uppfyllde inte Tottenham förra säsongen. Därför spelar vi EL i år och inte CL.
Huruvida Poch är tränaren med stort T för oss, det återstår att se.
Hur är det då med spelartruppen? Har vi vad som krävs? Inför förra sommaren handlade Tottenham mer spelare, och för mer pengar, än någonsin tidigare. Detta skapade en oro i laget, och det blev inte bra. Men det kan vara en enorm välsignelse inför denna säsong.
Poch vill, som nämnt här ovan, spela 4-2-3-1. Detta är dock ett mycket dynamiskt system som ställer höga krav på mobilitet och uthållighet. Southampton var det lag som många anser var det bäst tränade av alla under förra säsongen, låt oss hoppas att Tottenham kan ta samma steg under denna sommar.
Låt oss titta på varje lagdel.
Målvakter
Lloris, Vorm och Friedel.
Här har Tottenham en stark besättning. Hugo tillhör världseliten och Vorm håller god PL-klass. Uncle Brad håller inte längre, och därför värvades Vorm in. Friedel är inte längre med i laget för sina matchegenskaper, utan för sin rutin och sin person och för sitt värde för den Amerikanska marknaden.
Högerback
Walker, Naughton, Fredericks.
Walker tillhör den yppersta eliten, trots att han fortfarande ibland gör lite för enkla misstag. Naughton har blivit något av en hackkyckling bland många fans. Mycket av kritiken kom av att saknaden av Walker var stor, och för att Naughton spelade vänsterback när Rose och Vertonghen var skadade. Det klarade han inte av. Det blev pannkaka. Men som högerback är han ett bra alternativ. I alla fall så bra, att jag inte tror att Spurs kommer att köpa en ny högerback för att konkurrera med Walker. Ryan Fredericks är en spännande talang med en lysande snabbhet och tydliga offensiva kvalitéer. Debuterade redan 2011 och borde få chansen mot sämre motstånd framförallt på hemmaplan.
Vänsterback
Davies, Rose, BAE.
Här hade THFC stora problem förra säsongen. Rose var skadad långa perioder och efter att BAE gjort sig ovän med AVB i slutet av 2012-2013, gapade det ett stort hål på vänsterkanten. Ser man hur viktigt det är att spela med offensiva ytterbackar om man ska spela med inverterade yttrar, då blir det inte bra med en långsam högerfotad ytterback. Därför öppnade Levy plånboken och köpte det bästa vi kunde få, på den position i laget där vi var som mest sårbara. Ben Davies räknas av många som en talang som kommer växa upp till att bli en världsback. Ja, vi har hört det förut, men här verkar det ligga något i det. Ben har spelat 71 matcher för Swansea och 10 för det walesiska landslaget, därför bör det finnas tillräckligt med information att backa upp hans prislapp som landade någonstans kring 8-10 miljoner pund. En spännande värvning.
Mittback
Kaboul, Vertonghen, Dawson, Chiriches, Fryers.
Kaboul är skadedrabbad och det är inte mycket som tyder på att han håller för spel på den högsta nivån vecka ut och vecka in. Det verkar som att klubben vill sälja Dawson men att Dawson inte vill bli såld. Rykten talar om att det handlar om hans ekonomiska kompensation. I januari 2015 har Daws varit i klubben i 10 år och har du gjort sig förtjänt av en såkallad testemonial. Det är tydligen i kompensationen av den från klubben som förhindrar hans övergång till Hull, en klubb som tydligt aviserat att de vill köpa honom. Vertonghen är onekligen en klassback, något som blivit tydligt av att han nämnts i diskussionen kring Barcelonas mittbacksproblem. Chiriches ryktas också vara på väg bort. Vlad visade klass under korta perioder under förra säsongen, men kan fortfarande göra ett gott jobb mot lite sämre motstånd.
Zeki Fryers har inte visat något som tyder på att han ska få spela en minut i ett lag som vill gå långt i cuperna och sluta i top 4. Här kan det finnas ett behov av att värva.
Centralt mittfält
Paulinho, Sandro, Dembele, Capoue, Bentaleb, Carroll.
Här är det fullt. Jag har svårt att se att någon av dessa, möjligen Paulinho, ska kunna spela på någon annan position än som central defensiv mittfältare. Det ger oss minst tre för många på denna position. Som jag ser det, högst personligen, så är det Paulinho, Sandro och Capoue som är de starkaste namnen här. Sedan beror det mycket på hur Poch vill spela. Vill han forma en yngre spelare, så ligger Tom och Nabil bra till. I Holtby har han en energisk och passningsskicklig spelare och i Mousa en dribbler av högsta klass. Sandro ryktas intensivt till Napoli och Zenit plus att Southamptons Morgan Schneiderlin inte missar ett tillfälle till att hylla sin gamle tränare. Rykten säger att vi är mycket intresserade av honom. Här kommer det att bli trafik. Någon måste gå vidare. Jag hoppas att vi behåller Sandro. Dembele är ett monster när han väl har bollen, men inte så bra på att släppa den till rätt adress eller i rätt tid. Bentaleb känns ofärdig men passningsskicklig. Jag har alltid älskat Carroll men jag är rädd för att han inte har fysiken för PL. Ja, som sagt, här har han ett delikat problem den gode Mauricio.
Offensivt mittfält
Poch spelade med väldigt mobila offensiva mittfältare. Ska man spela med bara en forward, som han gjorde i Southampton, så måste de tre bakom röra sig, snabbt och smart och byta platser om och om igen. Detta har man kunnat se i våra tidiga träningsmatcher. Därför listar jag dem i första hand inte som vänsterytter eller högerytter utan klumpar ihop dem alla under en och samma överskrift.
Lennon, Townsend, Eriksen, Chadli, Lamela, Falque, Mason, Holtby.
Här är det ganska bra. Eriksen har visat att han mycket väl kan lirka upp vilket försvar som helst. Och med sina hörnor och frisparkar är han en av våra absolut mest värdefulla spelare. Lamela har visat väldigt goda tecken under USA-resan och allt tyder på att han kommer att få tid och plats att blomma ut under sin landsmans ledning. Lennon gör det han ska och hans goda kvicka defensiva arbete, ja du läste rätt, gör honom som ett namn i Pochs smak. Falque har en fin säsong bakom sig i Rayo Vallecano där han startade 28 matcher. Townsend var en av Englands hetaste spelare fram tills att han skadade sig på vårkanten och en av få plustecken under AVBs sista säsong. Holtby är energisk och spelskicklig och en publikfavorit. Mason spås en lysande framtid men vid 23 års ålder är det läge att satsa eller sälj för hans del. Den ende jag har problem med är Nacer Chadli. Jag tycker inte han hör hemma i ett Tottenham vars mål är att hamna top 4.
Som jag ser det nu, är Eriksen och Lamela givna och Townsend och Lennon kämpar om platsen brevid dem. Dock behöver vi som sagt två spelare på varje plats, vilket gör att om ingen köps in här, kan alla få stanna och få speltid.
Central anfallare
Adebayor, Soldado, Kane.
Tre klassanfallare med lite olika specialitéer.
Adebayor är vår högst betalda spelare och en pålitlig målskytt i PL med sina 94 mål totalt i ligan. Soldado är vårt näst dyraste spelare genom tiderna. Kane är påläggskalv och lojal till tusen. Här behövs det inte värvas om bara Ade kan komma i form lagom tills säsongen börjar. Kane bidrar med sin fysik och sin löpstyrka. Soldado har ett sinne för mål som ingen annan i klubben och jag tror inte vi såg hälften av vad han kan förra säsongen. Kane och Adebayor kan även spela som lätt släpande forward om Pochettino vill spela än mer offensivt.
Om jag får bestämma och sammanfatta detta i en första och andra elva hamnar jag ungefär såhär.
A-laget
Lloris.
Walker, Kaboul, Vertonghen, Davies.
Capoue, Sandro.
Eriksen, Lamela, Lennon.
Adebayor.
B-laget
Vorm.
Naughton, Chiriches, Dawson, Rose.
Paulinho, Carroll.
Townsend, Holtby, Falque.
Soldado.
Kane, Friedel, Fredericks, Mason, Dembele och Bentaleb på bänken.
Till Salu: BAE, Chadli, Fryers.
Slutsats
Om inget mer händer före 1 september så är det ingen bara på taket. Men om det sker försäljningar så behöver det köpas in. Vi skulle behöva låna ut några yngre förmågor. Men också sälja.
Vårt största behov just nu, är att köpa in en riktigt duktig mittback. Med tanke på att det är mer än en månad kvar tills fönstret stänger, så kan vi räkna med att det kommer hända en hel del. Kanske en kryddstark offensiv mittfältare till...
Läget i laget är alltså mycket gott, just nu.
