Laget som väckte Chelsea 2005...
Iochmed beskedet att Arjen Robben pensionerar sig kan vi nu konstatera att laget som gav oss guld efter 50 år - nu allihopa, bortfallet en, har tackat för sig och sålt skorna dyrt på ebay.
2003
Sommaren 2003 påstås Roman Abramovitj ha flygit in över London och sökt sig en fotbollsklubb. Något mål senare av Desailly och Grönkjaer så lämnade Bates och in kom vår oligark med en rad världsstjärnor strax därefter.
Men truppen vi hade 2002/03 som även tog oss till CL var det sannerligen inget fel på och den coachades av den omtyckte Claudio Ranieri och styrdes av kapten Desailly.
Minnesvärda spelare som de Goey, Babayaro, Lampard, Hasselbaink, Zenden, Stanic, Gallas, Le Saux, Petit, Melchiot, Morris, Gudjohnsen, Zola, Cudicini, Terry och Grönkjaer var ingen smärtfri procedur för våra opponenter…
Men redan första året med Roman införskaffade Chelsea 14 nya spelare och varje dag under transferfönstret var sannerligen en märklig upplevelse. Chelsealegendarer som Jody Morris, Zola, de Goey och Le Saux tackade för sig.
Le Sauxs ersättare Glen Johnson var först in och därefter skulle spelare som Júan Sebastian Veron, Bridge, Duff, Joe Cole, Mutu, Crespo, Smertin (som värvades för att han var ryss) och ingen mindre än mäktiga Claude Makélélé pryda vårt vackra märke.
Allt var i extas och vad hände egentligen?
2004
Redan första säsongen utmanade Chelsea verkligen på allvar och slog ut Arsenals obesegrade ur CL och föll sedan stenhårt i semifinalen mot AS Monaco. En final som sedermera vanns av FC Porto och José Mourinho... som mindre än två månader senare blev ’The Special One’ med hela England. För nu skulle vi inte vara nära – nu skulle vi vinna guld – och det kunde ju portugisen.
’Tinkerman’ fick lämna besviket och nu skulle Mourinho förfina laget som kryddades med portugisiska värvningar i mängder, eller iallafall fyra stycken.
Laget som José tog till start 2004 skulle bryta en femtio år hemsk svit utan ligaguld – den Liverpool dels vill slå – och de lyckades den 30 april.
Idag spelar bara en från den truppen... en som inte ens fick en medalj.
30 april 2005 Chelsea- Bolton 2-0
Truppen - utefter nummerordning
| 1. Petr Cech 2004: Spenderade karriären i Chelsea och blev en legend som ’The Big Pete’ och har flera oknäckbara rekord. Gjorde några slutår i Arsenal. 2019: Pensionerad sommaren 2019 och har skrivit på som sportchef för Chelsea |
| 2. Glen Johnson 2004: Blev först in och sedan blev det inte mycket mer, trivdes inte med José och gjorde sig ett namn i Portsmouth, Liverpool och Stoke 2018: Pensionerad efter 57 matcher i Stoke |
| 4. Claude Makélélé 2004: När han kom var han unik i sin position som defensiv mittfältare och en roll som i många år kallades just för Makelele-rollen. Ovärderlig utan att man vet om det. 2011: Pensionerade sig efter att ha avslutat karriären med 100 matcher i PSG. Ryktats till Chelsea och har efter spelarkarriären arbetat för PSG. |
| 5. Alexej Smertin 2004: Värvades mer för sitt pass skull och stack inte ut. 2008: Pensionerade sig efter att ha avslutat karriären i Fulham och är numera politiker. |
| 6. Ricardo Carvalho 2004: Enastående mittlås med John Terry som var solit med Ferreira och Gallas runtom. Wow. 2017: Avslutade karriären efter avslut i Shanghai SIPG och gjorde några fina år i Real Madrid och Monaco efter CFC. |
| 8. Frank Lampard 2004: Sköt guldet till Chelsea detta året och ett fenomen som gjort flest Chelseamål genom tiderna. 2016: Pensionerade sig efter en tur i USA och har sedan satsat mot tränarkarriären där han i juli 2019 fick ta över sitt älskade Chelsea. |
| 9. Mateja Kezman 2004: Kom som ett målmaskineri – men blev fyra baljor i Chelsea innan han försvann till Atletico 2012: Avslutade karriären 2012 i Kina och är numera spelaragent. |
| 10. Joe Cole 2004: Hans fötter var gudomliga och tillsammans med Duff på andra kanten var de sylvassa. 2016: Pensionerade sig efter en tid i Kanada och har senaste året arbetat för Chelsea. |
| 11. Damien Duff 2004: Det irländska vidundret gjorde sig ett namn under tre år i Chelsea och efter det blev det klubbar strax därunder. 2015: Pensionerade sig i irländska Shamrock Rovers 2015 och har sedan dess arbetat med tränarmässiga uppdrag. |
| 13. William Gallas 2004: Anslöt 2001 och stannade till 2006 och gjorde flest matcher i sin karriär i Chelsea. Svartade ner det en del med sitt beteende och anslöt efter CFC till både Tottenham och Arsenal. 2014: Avslutade karriären efter en australisk tur i Perth Glory. |
| 14. Geremi Njitap 2004: Fast att den duktiga kamerunska frisparksskytten inte gjorde allt för mycket matcher i Chelsea är det här han gjort flest. Alltid med ett leende på läpparna. 2011: Pensionerade sig efter några år i Grekland och Turkiet efter kungsblått. |
| 15. Didier Drogba 2004: Beskrivning av denna man är inte lätt. Kom som nummer 15 innan han bytte till det numera legendariska 11:an. Enorm Chelsealegend och återvände en gång. 2018: Pensionerade sig efter något år i Phoenix Rising och ryktas nu ansluta till Lampards stab i Chelsea. |
| 16. Arjen Robben 2004: Undertecknads omedelbara favorit och ett nederländskt vidunder som tyvärr blåste så hårt att skadorna tickade in för ofta. 2019: Lämnade Chelsea 2007 för Real Madrid men det är i Bayern han blivit en ikon och avgjort en CL-final. Pensionerade sig senast av alla nu i juli. |
| 18. Wayne Bridge 2004: Sköt bort Arsenal under våren 2004 och var en direkt stabil vänsterback efter att vi värvat honom från Southampton – där han gjorde sig ett namn. Folk minns även härvan med Terry som var nonsens. 2014: Pensionerade sig efter en tid i Reading och en sejour i Manchester City som då var på uppgång |
| 19. Scott Parker 2004: Kom i januarifönstret som ett komplement på mittfältet och det blev under 20 matcher för Parker innan han lämnade föreningen utan större avtryck. 2017: Pensionerade sig i Fulham som han även tagit över som tränare 2019. |
| 20. Paulo Ferreira 2004: Visst var han ett träben, men ett mycket stabilt sådant må sägas. Gjuten som högerback och var Chelsea lojal i 9 år ända till 2013. 2013: Pensionerade sig efter EL-guldet och har sedan dessa arbetat för Chelsea – senast med lånearmén. |
| 22. Eidur Gudjohsen 2004: Vår älskade islänning som utgjorde ett sylvasst anfall med Hasselbaink och trots en mängd klubbar efter Chelsea är kungsblått det som står honom närmast hjärtat. 200 matcher och närmare 100 mål blev det. 2016: Pensionerade sig efter att ha avslutat karriären i norska Molde. Är numera assisterande tränare för Islands U21. |
| 23. Carlo Cudicini 2004: Fått för lite cred genom åren. Gjorde nio år i klubben men ingen mängd av matcher då både de Goey och Cech utmanövrerade italienaren. 2014: Avslutade karriären i LA Galaxy och arbetar sedan dess för Chelsea som ambassadör och senast som målvaktstränare. |
| 24. Mikael Forssell 2004: Man hoppades men mer än så blev det aldrig av vår finländare. 2018: Avslutade karriären i finska HIFK i maj 2018 där han främsta framgångar var i Birmingham efter Chelsea. |
| 26. John Terry (K) 2004: WOW! Mr.Chelsea 2018: Lämnade motvilligt Chelsea 2017 efter 19 år och tog ett år i Aston Villa. Är numera assisterande tränare bakom Dean Smith i Villa – som spelar PL denna säsong. |
| 27. Jirí Jarosík 2004: Kom under januarifönstret och tjecken hann med 14 matcher och fick en guldmedalj. Startade ligacupfinalen mot Liverpool – som vi vann. 2015: Pensionerade sig efter några år i spanska Deportivo Alaves. |
| 29. Roberth Huth 2004: Fick aldrig sitt genombrott i Chelsea utan blev en legend när, den största skrällen genom historien, Leicester City vann guld 2015. Men innan det blev det över 150 matcher för Stoke City och benknäckarkompisen Shawcross. Fick dispens för att få en guldmedalj då han spelade för lite. 2019: Avslutade karriären i januari 2019 – i Leicester |
| 30. Tiago Mendes 2004: En av Josés favoriter trodde man först men blev bara ett år och ett kanonmål mot United. 2017: Pensionerade sig efter sex avslutande år i Atletico Madrid och är numera assisterande tränare i föreningen. |
Spelare som tillhörde truppen – men ej fick medalj
31. Filipe Oliveira - pensionerad 2018
32. Steven Watt - pensionerad 2017
33. Nuno Morais - pensionerad 2019
40. Lenny Pidgeley - pensionerad 2018
42. Anthony Grant – den enda från truppen som fortfarande är aktiv som spelare. Spelar för Shewsbury Town numera. Gjorde 1 match för Chelsea och emellan oss och Shewsbury (eller Strawberry enligt Hazard) har det blivit 8 klubbar. Sitter på ett utgående kontrakt så vem vet vad som händer nu? Givetvis fick Grant ingen medalj men befann sig i klubbens utlåningssystem mellan 2004-2008.
Ja, visst känner vi oss gamla numera?
God pension önskar vi er och tack för det ni gjorde - majoriteten av spelarna var med och tog hem ligaguld även säsongen efter...
Källor
transfermarkt.com wikipedia.com chelseafc.com 'Egna erfarenheter'
