Alaves - Espanyol2 - 1
Inför Colchester - Orient
Vinn eller försvinn! The Us slåss för nytt kontrakt. The Os måste vinna för att behålla den minimala chansen till playoff. I det längre perspektivet gäller samma uppmaning båda klubbarna. Framtiden är inte alldeles ljus vare sig i Essex eller östra London.
Det finns många beröringspunkter mellan Orient och Colchester. Sett till senare år har Colchester varit den mer framgångsrika klubben med en vända i the Championship. Då kändes det som Orient plockade upp det som Colchester ratade.
Ett bra exempel var Geraint Williams som ersatte Martin Ling som manager för Orient. Ling som vid den tidpunkten var trea på listan över managers i England som suttit längst på sin post. Williams blev inte så långvarig i östra London men att han alls var tillgänglig berodde på att han fått sparken från Colchester.
Det var då. Numera har Colchester tvingats anpassa kostymen till en ny ekonomisk verklighet och det har inte gått smärtfritt. De spelare som numera har ett förflutet i Colchester men som bär Orients röda färger är numera inte så mycket ratade som för dyra för att behålla. Dom är rätt många. Kevin Lisbie, Nathan Clarke, Martin Rowlands, Lloyd James och David Mooney.
I Colchesters trupp finns idag, vad jag vet, två spelare med förflutet i Orient. George Porter, inlånad från Burnley, och Jabo Ibehre.
Finns det en spelare som alla Orientfans skulle välkomna tillbaka utan reservationer så är det Jabo. Fostrad i Orient, debuterade i A-laget 2000 och med i den trupp som tog upp laget från League Two. Med ett register som spänner från magisk till värdelös. Men alltid med ett stort hjärta och gott humör. På ett kontor som jag tillbringar mycket tid på sitter en bild utriven från ett gammalt matchprogram. En sliten bild som lyckats överleva en flytt utan att bli kvarlämnad. De gånger någon undrar vem det är på bilden blir alltid svaret: Jabo Ibehre, han spelar i Leyton Orient. Spelar ingen roll att han varit i Walsall, MK Dons och nu i Colchester. För mig är han evigt Orient.
Jabo är så mycket Orient att även om han i eftermiddag skulle göra mål och sänka den lilla chans till playoff som ännu finns kvar. Då blir jag inte arg. Inte ett dugg. Inte på Jabo.
Tittar jag på dagens match är förutsättningarna enkla. Båda lagen vill vinna. Oavgjort gynnar ingen. För Orient finns två stora orosmoln inför matchen. Det finns bara en frisk mittback (Cuthbert fotskadad, Baudry höftskadad och Omozusi axelskadad) och man måste göra första målet!
Trots en framgångsrik säsong är det märkligt nog så att Orient inte vänt underläge till vinst i ligan en enda gång. Lägg till detta att man faktiskt inte besegrat Colchester på bortaplan, i seriespel, sedan 1951! Ingenting att vara stolt över direkt.
Dagens match kan sluta hur som helst. Speciellt om Orient gör första målet. Ser man i det längre perspektivet har nog dagens hemmalag hittat sin nivå. Om man inte på något drastiskt sätt kan öka sin publik och sina intäkter är det nedre halvan av L1 eller toppen av L2 som gäller. För Orient är framtiden inte speciellt mycket ljusare. I alla fall inte som läget är just idag. Men sista ordet är inte sagt i sagan om Olympiastadion ännu. Hur gärna alla andra vill säga annorlunda. Orients fans och ägare tänker inte hålla tyst och bara ta emot även om klubben har fått lägga över 400.000 pund på advokater för att förklara något som borde vara självklart!
Stand Up for the Orient!
