Lovén Calling: Nya Chelsea, son of Hades, son of Wenger och så Burnley förstås
CSS:redaktionens Lovén är tillbaka med helt fritt spelutrymme men i ett nytt format.
Med löften om mjölk och honung varvade med hot om saltad Madonna ( Piska med 8 spikförsedda remmar) Hade jag egentligen val än att återuppstå som skribent för CSS väl medveten om att alla återkomster inte slutar väl. Men hey!! Klart att man gör ett försök och ser vart det landar.
Men nu ska det inte första inlägget handla om mig så vi går vidare.
Det nya Chelsea.
Lampard är borta. Han tänkte nog att avsluta i USA, långt borta från våra rivaler i en av världens coolaste städer. Men det var innan City såg win/win situationen eftersom de har nära band med NYC. Och ville ha en Lampard i form tills deras liga börjar.
Men inte ett veck i din bok Super-Frank. Inte en fläck. Trots att ekonomiska intressen oftast vinner mot mänskliga värden vet jag vart du har ditt hjärta och är en av de största genom tiderna.
Jag kommer att sakna honom och klubben borde hänga hans nummer i taket tills det kommer en spelare värdig att bära nummer 8 igen.
Cole lämnar för en lika fantastisk stad. Till ett välmåendee Roma som hittat sin väg ut ur öknen. Vi förlorar en profil Roma vinner en. Han kommer att trivas i Barberinikvarteren och det är förmodligen en lågoddsare på att man får se honom armkrok med en vacker donna på valfri klubb i Testacchio.( Eller Trilusa)
Visst kommer man att gnälla lite om det går dåligt och referera till den gamla goda tiden med Lampard och Cole. Vi äldre fans har en tendens till det och jag är inget undantag även om jag sjunger hellre om dem innan match och gör dem odödliga istället för att drömma om forna dagar.
Son of Hades
Sällan har jag haft så höga förväntningar på en anfallare som jag har i skrivande stund som jag har på Diego Costa. Jag har kollat in gamla klipp på You tube. Jag har kollat gamla Atletico matcher även från den tiden som han spelade andrafiol bakom Falcao och det slutar alltid med att hjärtat slår dubbelslag.
Costa är ” Son of Hades” Elak med rocken full av trick av alla valörer för att plåga alla försvarare han möter och samtidigt så har han plats för en teknik för att göra det där lilla oväntade och fantastiska extra som kan få våra blå hjärtan att svämma över.
Han har allt det där jag nämt men jag är inte tillräckligt dum för att jämföra honom med den sista anfallaren som kom från Atletico Madrid och som var slutet på sökandet den gången.
(men)
Jag har en känsla av att vårt sökande är över för denna gången.
Son of Wenger
När media och Chelseas officiella bekräftade att Fabregas var klar för oss var min första tanke ” Vad ska vi med Wengers dikalv till?” Värvningen gav mig en viss besk eftersmak då hans dna också innehöll ganska stor mängd Mordor masia- gengruva- dna.
Arsenalredaktionen skrev en fin( Tvitvi/salt över axeln) Artikel om hans övergång och jag höll med om vartenda ord. Fotbollen ska innehålla värden som vi fans ska kunna relatera till.I den världen går inte forna kaptener till rivaler. Hjärtat borde ha skrikigt NEJ! När han fick förfrågan. Men Mourinho åkte ner själv för att få med honom på båten och när Wengers män var långt borta kunde han nog inte säga nej .
Åker Mourinho ner själv för att överttyga en spelare att hans projekt är det bästa för honom vem är jag då att argumentera emot?.... Precis.
Jag kommer att ha svårt för att se honom spela för oss. Det kommer att ta tid men helt omöjligt att tvätta bort sina gamla ränder är det inte. Jag ger det en chans för förutom det uppenbara med hans historia så är ett väldigt kompetent spelare vi värvat.
Burnley
Det närmar sig avspark. Jag vill skriva men kan inte sitta still. Hjärtat slår dubelslag, jag lider av restless legs och från strupen kommer tre sånger smatidigt. (boys in division two, nr one is Robert Fleck och its ashithole its a shithole turf like the lane) MMS från uppladdningen landar i mobilen och gör denna sista timmen ännu mer ouhärdlig. Jag vill att det ska börja nu.
Turf moor säger experterna är en genuin och klassisk arena. För oss som varit där vet vi att det bara är en omskrvning för en arena lagad med dåligt blandad cement och loppisfynd istället för säten.
Men nog hade jag hellre varit där än här när våra blå män startar sin utmaning om titeln. Mourinho säger att vi har rätt spelare nu. Att vi är redo för att ta oss an kampen om titeln.
Som vanligt har jag svårt att hålla med. Jag har varit med för länge för att hoppas innan säsongen startat.
Men på högsta volym sjunger Soggs Blue day och jag rycks med. Varför kan inte jag överlista mig själv och börja drömma om segrar och titlar.
Kanske en annan dag. Just nu vill jag ha en seger och en skön start på säsongen
