Krönika: Håller Scholes?
Det är en del snack nu kring Uniteds evige terrier på mittfältet. Paul Scholes har inlett säsongen högst mediokert samtidigt som ett skadefritt United har flera innermittfältare av hög kvalitet. Är Scholes given i startuppställningen?
Rio Ferdinand sa i en intervju häromsistens att han sett alla lagkamrater fått känna på Sir Alex Fergusons berömda hårtork i omklädningsrummet. Det finns bara ett undantag, uppgav Rio: Paul Scholes. Varför det är på detta viset är ju svårt att spekulera om. Behöver han en nu för att vakna till? Nej, har han sluppit tidigare kanske Ferguson ska skona honom nu också, för Scholes har kommit tillbaka från svackor tidigare.
Scholes har inte inlett säsongen på något strålande vis. Han får göra mer defensivt arbete och där vi brukar vara vana att se Scholes är numera Wayne Rooney allt som oftast. Både Rooney och nyanlända Carlos Tevez är mer "Scholestyper" än tidigare anfallare i United varit: t.ex. Yorke, Cole, Solskjaer och Van Nistelrooy. Scholes har med sina hemåtjobbande anfallarkamrater fått backa i planen. Han ser inte komfortabel ut. I vårens semifinal mot Milan var han så rädd att dra på sig en varning för att missa en eventuell final så det var nästan synd om honom. För även om det vore kul att se Scholes få spela i en Champions League-final, så kommer United troligen inte dit med en osynlig och föga tacklingsbenägen innermittfältare.
Lite historia nu. När Juan Sebastian Veron kom till United 2001 bar det med sig en konsekvens för Scholes: han visste inte vart han skulle ta vägen på planen. Innermittfältet var fyllt och han skulle fylla en lucka mellan anfall och försvar. Det gick sådär och det var först i matcherna när antingen Veron eller Keane var borta som Scholes fann sin roll igen; särskilt under säsongen 2002-2003 när United återtog ligatiteln.
Men Veron lämnade klubben och varken Kleberson, Djemba-Djemba eller Fletcher har lyckats rubba Scholes från mittfältet därefter. Men nu finns det en engelsk landslagsduo som hotar desto mer: Michael Carrick och Owen Hargreaves. Många önskar att Carrick med sitt vassa skott ska komma upp mer i planen nu när United har en defensiv mittfältare av yttersta europeisk klass i denne Hargreaves.
Ett lag som United behöver många mittfältare, inget snack om den saken. I Premier League tvekar inte undertecknad på att Scholes kan komma tillbaka efter denna lilla formsvacka. Men i Europa kan det bli svårare. Scholes tycks gå samma öde till mötes som Roy Keane. Irländaren var faktiskt direkt dålig under sina sista Europasäsonger med United och det främsta avtryck han lämnade under den tiden var i Vitor Baias mage. Nu har Scholes gjort två bleka matcher mot Sporting och Roma och något mål har det inte blivit. Scholes målproduktion i Europa är i nedgång: mål i var elfte match senaste fem åren, jämfört med mål i var fjärde match de fem åren dessförinnan. Det där var en svår mening.
Målen är ju inte allt och förra säsongens Scholes i Premier League visade på hur bra nummer 18 fortfarande är. I Premier League. Han var en anledning till att klubben tog ligan så inget snack om det. Och han är given nu eftersom Carrick och Hargreaves är gone till november. Sedan kommer det behövas rullas runt och allt sånt där eftersom säsongen är lång.
Men - i de stora europeiska matcherna behöver United toppa laget för att nå hela vägen. Då är ett bra alternativ att bänka Scholes och köra med Hargreaves-Carrick på mitten. Det finns ett drös med offensiva kreatörer, så på den fronten är inte Scholes närvaro så viktig i dagsläget. Detta samtidigt som United säkrar hemåt med den engelska landslagsduon på mitten. Om allting går i lås så kan det hålla hela vägen till en ny final i Champions League. För visst vore det roligt om Paul Scholes fick chansen att spela i en sådan, om än som inhoppare?
