Krönika: Sälj Ronaldo till högsta kurs!
Sälj portugisen Cristiano Ronaldo. Och gör det nu. Alla som handlar med aktier vet att man inte ska gråta över spilld mjölk. Men idag kan man ställa sig frågan varför Manchester United ska chansa? Vill en sangriainfluerad klubb i Spanien köpa karln för cirkus 800 miljoner SEK plus skänka 2-3 spelare kan svaret endast bli ”sälj”. Kursen kommer aldrig bli bättre, högre eller mer förmånligare. Ta pengarna och stick, det är mitt enkla svar. Real Madrid har återupptagit det engelsk-spanska kriget efter ca 400 år. Låt dom vinna ett slag till för kriget det vinner Manchester United ändå.
Mitt på bästa sändningstid, när solen står som högst, mitt på blanka dagen – ja, då släpper vi den bomb som ändå snart kommer att brisera inom fotbollsvärlden. Har vi drabbats av solsting? Ja, kanske. Vem vet? Den böljande värmen som drar fram i ett EM-tokigt Sverige tar också med sig några stackmoln eller cumulus congestus om ni föredrar. Ett av de allra största molnen för med sig en fasanfull tanke som inom kort kommer att vara sann. Varför då vänta längre?
Kan Sir Alex Ferguson, Manchester United eller Stretford End verkligen behålla sin dyraste prins till vilket pris som helst? Det undrar många och med samma lunkande dagsform som värmeböljan drar med sig så dras svaret också sakta fram ur ena hörnet. Det är sant, det kommer att bli så. Det spelar ingen roll om vi lockar med guld, rubiner och diamanter – vår son är förlorad. Oavsett om det blir idag eller nästa säsong så försvinner Cristiano Ronaldo från årets dubbla mästare Manchester United.
Vi vill inte lida mer, ta fram sanningen snabbt och leverera den på ett silverfat med flera miljoner, och åter miljoner brittiska pund. Ta chansen medan den finns – vi kommer att skriva historia med världens dyraste försäljning genom tiderna. Och sedan kommer portugisen att svika alla Madrid-bor med ett blekt spel och så slutar drömmen...
Min personliga teori kan te sig chockartad hos väldigt många av mina nyfunna rödsvartvita vänner. Och motståndare med kan jag tänka. Men den står grundad på vad dagens fotboll tyvärr mycket handlar om. Girighet. Och kapital. Nej, jag förknippar inte Manchester United med att vara giriga. I deras situation gäller det att tänka ekonomiskt. Och långsiktigt. Något som klubben lyckats med väl hittills och jag har inga teorier om att den inställningen kommer att ändras. Insändare om familjen Glazer och deras skulder undanbedes. Me know. Alla har skulder, inse sanningen. Jag ser ingen skillnad på vissa klubbar bara för att en del ligger längre fram i utvecklingsprocessen. Andra gör det. Och bevisar då bara för övriga världen att skygglapparna fortfarande sitter kvar hos väldigt många.
Däremot finns det idag giriga fotbollsspelare. Och agenter. Och tidningsblaskor. Tyvärr är det så att en del spelare tar sig friheten att sälja sig till bästa pris. Byta klubb vartannat år, hetsa upp prisbilden på marknaden, inte bry sig om klubbkänsla eller lagkamrater. Vi känner igen dom ganska enkelt, ta en titt på deras CV och många har inte stannat i mer än två säsonger i en och samma klubb. Det är visserligen skillnad om man heter Bojan Djordjic. Då finns det ursäkter som sträcker sig till månen till varför man inte stannade i en klubb. Otur, okunskap men aldrig, aldrig obegåvad. O nej.
Jag vill inte ha giriga klubbar och presidenter som för tankarna till ett korrupt Italien eller till ett Spanien där presidenter lovar spelare till höger och vänster bara för att vinna förtroende. Nej, jag vill ha kvar mitt Manchester United och då gör vi det på vårt sätt. Som vi alltid gjort och som vi skall göra i framtiden. Det har gett oss ära och framgång i mången år och kan så göra framöver.
Nej, jag vet inte ens om summan 800 miljoner SEK eller de tillhörande försäljningsargumenten ”sälj en och få tre” stämmer. Men så många rykten som finns nu har jag inte läst sedan Ron Atkinson´s dagar. Tror dock att en summa runt 1 miljard SEK visst kan vädra en viss sanning men låt oss ändå vara överens. Sälj Cristiano Ronaldo. Han är inne på okänd mark och det gör ont i våra hjärtan. En viss förståelse finns, ett litet hopp lever kvar att han kommer att stanna och för alltid bli en legend med Billy Meredith, Joe Spence, Duncan Edwards, Tommy Taylor, Sir Bobby Charlton, George Best, Joe Jordan, Gary Bailey, Bryan Robson, Eric Cantona, David Beckham och Ole-Gunnar Solskjaer för att nämna några.
Inom Manchester United har jag inte sett detta fenomen så ofta de dryga 30 åren jag följt klubben. Det finns säkert ett stort antal spelare som lämnat klubben efter 1-2 säsonger men inte så mycket beroende på att de söker en bättre lön. Däremot p.g.a. att de inte är tillräckligt bra. Sedan finns det också sämre inköp som handlat om att man inte klarar spelstilen, levnadssättet eller andra saker. Att man efter t.ex. 8-12 säsonger kan tänka sig avsluta sin karriär i ett annat land tycker jag däremot är en helt annan historia. Då har man gett en klubb så mycket att många fans anser att det är helt OK att ge ett ärligt försök någon annanstans. Vi är ju inte sämre själva, vem här har 15 år med samma arbetsgivare? Företeelsen har dock ett mer sydeuropeiskt beteende och visst, det skall väl drabba oss också nån gång.
Talesättet ”Ingen spelare är större än klubben” har Sir Alex Ferguson verkligen levt upp till genom åren. Oavsett status på en spelare så har skotten behandlat alla spelare lika. David Beckham, Roy Keane och Jaap Stam vet. Extremt få undantag finns. Vill du spela i Manchester United får du spela i samma liga som alla andra. Det är spelets regler på Old Trafford. Tydligen ett vinnande recept eftersom så få spelare de senaste 22 åren har cirkulerat här till skillnad mot hos andra klubbar i England men kanske främst andra storklubbar i Europa. Juan Sebastian Veron kan tyckas vara ett undantag. Låt oss hålla det kvar där.
Real Madrid verkar vara den klubb som är mycket intresserade av Manchester United´s produkter. Speciellt om man ser till de senaste fem åren. Antingen för att de inte kan producera dessa själva eller för att de kan locka med en högre lön. David Beckham, Ruud van Nistelrooy och Gabriel Heinze har alla vandrat den vägen. Och slutat som segrare av La Liga. Inget dåligt facit egentligen. Nu verkar presidenter, klubbtidningar, tandkrämsbolag och paraplydrinkar från det soliga landet locka med hur mycket som helst. Till slut tror jag tyvärr frestelsen blir för stor. Och är det en dröm han haft och nu vill infria så släpp då gossen. Han har lämnat blöjstadiet för länge sedan, han har vunnit allt han kan med oss, han har fått individuella priser till förbannelse och han har tagit klubbrekord.
Jag säger det igen, jag kan förstå om tiden känns rätt – han vill gå vidare. Han kanske vill göra samma sak i Spanien, och sedan Italien och sedan… någon annanstans. Han vill bli unik. Han kanske är en sån där dagsslända som styr sin resa dit vinden bär. Vi har fått se han födas och växa upp på Old Trafford och bli någonting så stort som bara sker en på miljonen. Nu vill han utforska större områden innan tiden är honom förbi. Det är inte ofta en spelare får den status som Cristiano Ronaldo har idag 23 år gammal, vi har fått äran att dela hans karriär i fem säsonger nu. Visserligen känns endast de två-tre senaste som riktiga säsonger och man skulle gärna vilja se honom prestera i vår klubbdress i ytterligare 4-5 säsonger. Mer än gärna.
Men ingen spelare är som sagt större än Manchester United. Vi behöver inte dalta med honom och ge en ny rekordlön år efter år för det är så det kommer att se ut om vi nu ska ge efter. Ger man ett finger så blir hela handen tagen. Tror tyvärr att det är lika sant som det är skrivet. Och lika barnsligt. Flera andra lag i Premier League har blivit lurade på dertta sätt men nämner man en spelare eller klubb här blir man väl hängd. Därför kan man lika gärna leka tanken vad man skulle kunna göra för typ 800 miljoner SEK. Vilka ska vi köpa? Vad behöver vi förstärka med? Eller, vilka får vi med? Det finns oändliga möjligheter som öppnas och lek lite mer med tanken att även Louis Saha och Mikael Silvestre ska säljas – då kommer det in ytterligare kapital.
Men vi får nog stanna där. Stanna och tänka efter lite. Vad Manchester United kan köpa in för spelare för dessa pengar är tillräckligt och blir över. Det tror jag räcker för Sir Alex Ferguson & Co., ger inte portugisen ett vettigt svar inom kort att hans tid på Old Trafford kommer att bli mycket längre än en säsong till så behöver vi inte hans mystiska uttalanden, hans begär och hans spel för galleriet. Är det så det är, ja då är det bara att sälja honom.
Så sälj för kurspriset som det är idag, ta hem storkovan och skratta hela vägen till Carrington. Vi klarar oss ändå. Spanjorerna vann några ynka slag i det engelsk-spanska kriget (1585-1604) men i det långa loppet förlorade de herraväldet. Vi ser nu den historien upprepa sig och även om dom tror något annat så är det vi som skriver historien imorgon. Då börjar en annan dag. Om det är med Cristiano Ronaldo eller inte återstår att se. Jag tvivlar starkt. Ingen spelare är nämligen större än Manchester United.
UNITED WE STAND
