Säsongen igång - första matchen avklarad
52 dagars matchvila sedan segern i Champions League. Nu var det dags igen. Sir Alex Ferguson med manskap satte av mot Skottland, för att möta sitt gamla lag, Aberdeen, som firade 25-årsjubileum av segern i Cupvinnarcupen mot Real Madrid 1983. Efter en typisk match på försäsongen stod United som segrare med 2-0.
Den 11:e maj 1983, firade Alex Ferguson sin dittills största triumf när hans Aberdeen oväntat besegrade Real Madrid på Nya Ullevi. Aberdeen med kända ansikten för oss Unitedfans, som Jim Leighton i mål och Gordon Strachan på mittfältet, vann i förlängningen.
Nu firade man 25-årsjubileum och gjorde det genom att möte Fergusons United.
United ställde upp med vad som får anses det starkast möjliga manskapet. De flesta av de utländska spelarna är ännu inte hemkallade och Hargreaves och Ferdinand var heller inte med. En traditionell 4-4-2 uppställning som utgjordes av följande spelare.
Amos
Neville (c)-Brown-Vidic-Silvestre
Martin-Carrick-Scholes-Fletcher
Giggs-Rooney
Glädjande nog var Neville tillbaka och klar för matchstart. Under de senaste 16 månaderna har han endast spelat nio minuter i en av matcherna mot Roma i Champion League. Ferguson gjorde under den andra halvleken maximala åtta byten och det var endast Silvestre, Carrick och Fletcher som spelade hela matchen.
1:a halvlek:
Matchen startar i ett helt okej tempo för att vara en första träningsmatch på en säsong. Spelet är litet trevande från båda håll, även om det är United som har det mesta av bollinnehavet. Man försöker hålla bollen efter marken och det blir mycket snabba och korta passningar, i så väl sid- som djupled. Skottarna lyfter mest långbollar som enkelt nickas bort av Uniteds backlinje. Aberdeen har också ett väldigt stillastående mittfält, vilket gör det enkelt för Unitedspelarna att skära av passningsvägarna.
Uniteds offensiva spel kretsar mest kring Martin och Rooney. Martin vill mest och Rooney kan mest. Tyvärr blir det inget av det.
Rooney springer sig loss i den tionde minuten men avslutet, där han försöker sig på en lobb, är misslyckat och blir ett enkelt byte för hemmamålvakten.
Det eventuellt kreativa spel som fanns i matchinledningen är nu som bortblåst och spelet är nu precis som vädret - grått och trist.
United äger fortfarande mer boll men kan inte omsätta det i några vassa chanser. Det är ändå roligt att se både Vidic och Rooney, som spelar med samma växel hela tiden. Det verkar inte spela någon som helst roll att det är träningsmatch.
Dryga 20 minuter in i matchen kommer United undan med blotta förskräckelsen. Inte en gång, utan två gånger. Neville tappar markering på egen planhalva och efter två snabba djupledsbollar avslutar hemmalaget med ett hårt skott, tätt utanför.
Minuten senare ligger bollen i Uniteds mål. Turligt nog avvinkat för offside. Det kan ha varit en korrekt avvinkning, men det var inte många centimetrar som fällde avgörandet.
Resten av halvleken får ses som ett 20 minuter långt sömpiller, som det så ofta är i dessa matcher. Det märks tydligast på Rooney, som går ner längre i banan för att ta emot bollar och på sätt vara mer med i spelet.
Det är först under halvlekens sista minuter som något anmärkningsvärt inträffar. Rooney rycker loss och löper sig fri mellan sina två närmsta försvarare och Carrick hittar honom med en fin boll i djupled. Efter en kroppsfint och vad som först ser ut som en typisk filmning, blåser domaren och pekar på straffpunkten. Reprisbilderna friar dock Rooney och visar att straffen är korrekt dömd.
Fram kliver Carrick och skickar boll och målvakt åt olika håll. United går till pausvila i ledning.
2:a halvlek:
Ferguson gör direkt tre byten i halvtid. Neville, Vidic och Martin kliver av och Simpson, O´Shea och Eagles ersätter.
Rooney fortsätter att vara pigg värre men det är Eagles som får halvlekens första möjlighet. På ett fint inspel från Fletcher, möter han med en bredsida på volley - utanför och högt över - ett riktigt klent avslut i bra läge.
Matchen är fortsatt tempofattig och passningarna många och enkla. Skärpan verkar vara som bortblåst i de avgörande lägena från båda lag.
Bortsett att bra avslut från Rooney, som skruvar sig strax utanför bortre stolpen, är det hemmalaget som har det enda i avslutningsväg. Det ska dock tilläggas att chanserna knappt borde ha antecknats, men i brist på händelser hamnar de ändå i mina anteckningar. Farligast är det när Amos sträcker ut sig i sin fulla längd och tippar ett bra inlägg/avslut till hörna.
En dryg kvart in i matchen kommer Uniteds nästa farliga läge.
Giggs nickar med precision mot det bortre krysset efter ett inlägg från Rooney. Hemmalagets franske målvakt gör precis som Amos och tippar den i ribban.
Tre nya byten görs. Brown, Scholes och Giggs lämnar planen och ersätts av Evans, Gibson och Campbell.
United tar ett större grepp om händelserna och antydan till bra anfall blir fler och fler. Eagles har mycket boll på mitten och fördelar den oftast bra. Ibland blir han litet för mycket stillastående och då genast ett lätt byte för motståndarna. Simpson har en del fina inlägg, som tyvärr blir helt resultatlösa. Forwards och mittfältare är alldeles för fastvuxna i boxen och ser mest ut att fundera på vem som borde ha mött inlägget.
Efter 69 minuter är det ingen som behöver fundera längre. Fletcher slår ett inlägg från höger och Rooney möter perfekt med huvudet. Bollen sitter säkert i den bortre burgaveln, utom räckhåll för den franske målvakten. Solen tittar fram på allvar för första gången och skiner litet, precis som Uniteds spel för tillfället.
Med knappa 20 minuter kvar av matchen genomförs de två sista bytena. Rooney och den unge Amos kliver av och in kommer ungdomarna Hewson och den 17-årige målvakten Woods.
Likt den första halvleken kommer spelet av sig och matchen tappar på nytt fart. Det är händelsefattigt och det lilla som skapas kommer från gästerna.
Framför allt är det Eagles som är fortsatt aktiv och har mycket boll. Nya åskådare kommer tydligt i bild, när ett gäng (o)intresserade måsar under några minuter cirkulerar över planen och Manucho syns på läktaren.
Under matchens sista minuter borde Uniteds tredje mål ha kommit. Eagles sätter upp Simpson i höger innerläge, som avslutar med ett välplacerat men inte så hårt skott. Fransosen slänger sig snyggt och klistrar bollen.
Sekunderna senare missar Eagles det som först ser ut som matchens läge. Efter en tilltrasslad situation och misskommunikation mellan målvakt och mittbackar i hemmalget, får han nästan öppet mål strax utanför straffområdet. Eagles avslutar klent och bollen går utanför den vänstra stolpen. Precis som Rooney frias han av reprisbilderna, som visar att en av backarna nickar undan bollen till vad som skulle ha blivit hörna istället för inspark.
Jag hinner knappt börja fundera på hur många övertidsminuter det kan bli, innan domaren sätter pipan till munnen och blåser av Uniteds första match för säsongen.
Slutresultat 2-0 i Uniteds favör.
Sammanfattning:
En typiskt första match, där tempot ofta är lågt och passningarna är många och korta. United mönstrar en stark startelva, sett till truppen. Många byten göra som in kommer flertalet ungdomar som vi säkert kommer att höra mer från under säsongen. En del av dem blir med största säkerhet utlånade till andra klubbar.
Glädjande nog var Neville tillbaka. Visst fanns det tillfällen där han såg vilsen ut, men matchträning behöver han och det fick han i 45 minuter. Vidic och Scholes gör habila insatser i första halvlek och Egales i den andra. Det är främst Rooney som skall lyftas fram. Han är riktigt bra för att vara en träningsmatch så tidigt på säsongen. Oftast blev han för ensam på topp och levererade kanske därför en del för enkla avslut. Han sprang i 70 minuter och skällde också på en del medspelare. Precis som det brukar vara.
Det går inte att dra några som helst växlar av denna match. Det är bara att konstatera att säsongen är igång och att det ska bli intressant och spännande att följa United på vägen mot nya triumfer.