Oavgjort räckte för gruppseger
Bollinnehav och målchanser säger mycket. Det är ändå slutligen antal mål som räknas. Gör man inte fler än motståndarna, vinner man heller inga matcher. Efter ett oavgjort resultat hemma mot danskarna, vinner vi ändå gruppen efter Villareals förlust borta mot Celtic.
På förhand var vi många som hade tippat en säker hemmaseger i matchen. Ett tag var vi 95% som hade tippat det här på hemsidan. Själv trodde jag på säkra 3-0.
Allan Kuhn gjorde sin sista match vid rodret som tränare för Aalborg. Inte ens han hade nog kunnat tro på ett oavgjort resultat. Möjligtvis drömde han om det.
Sett till matchen som helhet, ska vi vinna den. Aalborgs ledde överraskande i paus. Kanske inte helt oförtjänt. Det var nog lika överraskande att de skulle få med sig en poäng efter 90 spelade minuter. Trots ett massivt spelövertag i den andra halvleken och en snabb kvittering, lyckas vi ändå inte avgöra.
Det kanske var mer vår egen oförmåga att skapa riktigt farliga chanser och förvalta dem som fällde oss, mer än att det berodde på gästernas skickliga försvarsspel. Stundtals fanns stora likheter med den ”Sunderlandska muren”, som nyligen gästade Old Trafford.
United:
Jag var väl inte helt ute och cyklade denna gång när det gällde att gissa mig på startelvan. Kuszczak tog platsen mellan stolparna och i backlinjen spelade istället Ferdinand.
Enligt den officiella hemsidan, presenterades startelvan med som en 4-3-3-uppställning, än den mer traditionella 4-4-2, som visades på tv.
Mittfältet var till tre fjärdedelar rätt. Gibson tog plats på mitten istället för Possebon som jag trodde på. Längst fram valde skotten att låta Rooney spela från start. Berbatov fanns inte ens på bänken. Som väntat spelade också Tevez från start.
Kuszczak
Neville (77´ Rafael)-Ferdinand-Evans-O´Shea
Giggs (46´ Scholes)-Anderson-Gibson (46´ Park)-Nani
Rooney-Tevez
Aalborg:
Om Aalborg kan jag nästan inget. Laguppställningen var enbart baserad på tidigare startelvor i Champions League. Med tanke på den svåra bortamatchen valde Kuhn att formera sitt lag något mer defensivt.
I den första halvleken skulle det visa sig att gästerna ändå var nog så farliga på offensiv planhalva. I takt med det första målet, växte självförtroendet och trots att man hela tiden var två-fyra spelare färre i anfall, kunde man ändå skapa en hel del farligheter. Allra farligast var det på de fasta situationerna.
I sin sista match som tränare för klubben, som för övrigt tas över av tidigare GAIS-tränaren Magnus Pehrsson, gav han följande manskap uppdraget ”Mission impossible”. Det skulle sig i slutändan inte alls visa sig vara omöjligt.
Zaza
Bøgelund-Olfers-Jakobsen-Pedersen (76´ Sörensen)
Curth (75´ Caca)-Enevoldsen-Augustinussen-Risgård-Due (66´ Kristensen)
Saganowski
1:a halvlek:
Redan från start är det som upplagt för en att få till en ordvits. Kanske kan vi fullständigt spela ut gästerna och jag skulle kunna likna deras spel med färgen på matchstället, helsvart. Nu visade det sig att färgen hade ingen som helst inverkan på Aalborgs spel, även om det från början fanns tendenser till det.
Vi startar matchen i ett rasande tempo. Redan efter 20 sekunder är Rooney i färd med att stöka om hos gästernas backlinje. Två minuter senare får Zaza plocka ut den första bollen ur nätmaskorna.
Efter ett snabbt och fint passningsspel, både i sid- och djupled, med huvud och fötter, friställs Tevez snyggt av Giggs. Med en säker vrist placerar han säkert bollen till vänster om målvakten.
Ytterligare två minuter senare är det nästan dags igen. Nu agerar Rooney framspelare och i sanningens namn ska argentinaren sätta tvåan och kanske därmed punktera matchen. Nu tog matchen en helt annan vändning.
United fortsätter att trycka på och Aalborg står som statister, fastväxta i gräset. Första kvarten är briljant och vi ska göra fler mål. Evans och Nani har också bra lägen som de inte lyckas förvalta.
Inställningen är det inget fel på. Passningsspelet är enkelt och snabbt och offensivt verkar samtliga på hugget. Anderson är lysande matchen igenom med ett enormt slit och många fina framspelningar. Nani känns också mer konstruktiv än vanligt. Han släpper boll mycket tidigare och visar på bra intentioner med snabba vrickningar och direktpass. Dock är det inte alltid det fungerar.
I takt med att minuterna tickar iväg, verkar Aalborg hämta sig mer och mer från den rivstart de nyss bevittnat. Man kan flytta upp sina försvarspositioner något och man får oftare tag i bollen på Uniteds planhalva.
Halvvägs in i halvleken sätter United fart igen. Både mittfält och försvarare sätter högre press på gästerna, vilket gör att vi tidigare vinner boll och kan ställa om till anfall. Tevez, Anderson och Nani har alla chanser utan att komma riktigt nära.
Jag hinner knappt sammanfatta minut 20-30 innan Kuszczak får hämta ut sin första boll ur mål. Ett tämligen stillastående försvar får se hur backen Jakobsen vackert löper diagonalt längs hela försvarslinjen. Helt omarkerad bågar han in mellan Giggs och Gibson och möter perfekt den slagna frisparken. Nickskarven ställer Kuszczak fullständigt och han kan inget göra.
Efter målet är det som om vår offensiv helt kommer av sig. Aalborg spelar smart och inväntar sina lägen. Trots att man nästan hela tiden är betydligt färre spelare i sin offensiv, får man ändå till ett bra bolltempo mot ett stillastående hemmaförsvar.
Anfallsmässigt skapar vi nu inte mycket. De avgörande bollarna blir svårare och vi slår också bort många fler passningar än tidigare. Strax före halvtid skapar gästerna en farlig frispark, möjligtvis en intränad variant? Med tre egna spelare i muren, är det som upplagt för att hoppa undan och skjuta i luckan.
Istället kommer skottet på ”fel” sida. Kuszczak är bra med noterna och gör en ganska enkel men ändå snygg och säker räddning. På övertid kommer ledningsmålet. Gibson slår en fullständigt idiotisk passning på offensiv planhalva. Det känns som han aviserar den en kvart innan bollen lämnar foten.
Aalborg bryter och ställer snabbt om till kontring. Var Gibsons passning dålig, är det inget mot hans kommande försvarsspel. Både han och Neville bara backar undan utan att sätta press på bollhållaren, som i sin tur bara står och måttar efter någon att slå bollen till.
Curth kommer löpandes i full fart bakom en inte alltför uppmärksam O´Shea och möter perfekt med pannan. Med en snygg lobbnick går bollen i en säker båge över polacken och dimper ner i bortre burgaveln. Mycket överraskande går vi till halvtidsvila i underläge.
2:a halvlek:
Ferguson agerar direkt och byter in Scholes och Park istället för Giggs och Gibson. Park tar platsen till vänster på mittfältet och Nani skiftar sida till höger. I halvlekens inledning är nog Rooney mycket nära en varning, när han fult måttar med dobbarna mot en av de danska backarna.
Från avspark till slutsignal, blir det nu en enda lång press från hemmalagets sida. Redan efter några minuter bör Tevez sätta kvitteringen på ett bra inlägg från Nani. Tyvärr verkar han inte kunna bestämma sig om han ska avsluta med en säker nick eller en snygg cykelspark. I slutända blir det ingenting.
Minuten senare kommer kvitteringen. Återigen är det mittfältsstrategen Anderson som levererar en underbar djupledsboll. Rooney springer sig loss från sin markering och löper med bollen mot mål. Med en hård vrist ser han hur bollen smiter in mellan målvaktens ben och kvitteringen kommer precis som vi alla önskar, snabbt.
Tevez, Rooney, Nani och Anderson försöker alla få in ledningsmålet. Tyvärr skapar vi inga riktigt farliga chanser. Bollövertaget är stort och danskarna orkar inte etablera något spel på offensiv planhalva när de väl får tag i bollen. Luftpastejer och meningslösa bollar i djupled tas lätt om hand av hemmaförsvaret.
Drygt halvvägs in i halvleken är det på väg att hetta till för Rooney. Flera incidenter på kort tid, retar upp honom och han känns inte helt stabil. Desto bättre svarar han på ett positivt sätt och slår en lysande boll till Neville, som fint har löpt i djupled. Han tar ner bollen på bröstet i straffområdet och avslutar på volley.
Till och med Neville ska göra mål i det läget. Han ”lyckas” mer eller mindre att få bollen rakt på Zaza i målet och ut till en resultatlös hörna.
Den sista riktigt farliga chansen kommer med fem minuter kvar av full tid. På nytt serverar Anderson en härlig djupledsboll som Tevez springer sig fri på. I ett försök att kanske runda målvakten tar han ett steg för mycket och kommer lite ur vinkel. Han lyckas inte helt vrida kroppen och avslutet sitter dessvärre i burgaveln.
På övertid avlossar Nani ett bra skott som går en bit över ribban. När domaren sätter pipan till munnen och blåser för full tid, ser man nog den mest lyckliga av dem alla. Aalborgs tränare Kuhn, som vilt gestikulerar ut sin glädje.
Sammanfattning:
Vi vinner målchanserna med 18-10, även om det bara är sex avslut som går på mål. Ineffektiviteten är igen allt för stor. Vi skapar ändå en hel del riktigt bra chanser. Tevez ska göra minst ett mål till i matchen.
Vi vinner bollinnehavet, som är stort i andra halvlek. Tyvärr gör vi inte fler mål än gästerna och därför slutar matchen oavgjort.
Kuszczak har inte mycket att göra. På målen är han chanslös och han gör en bra räddning på den farliga frisparken.
Backlinjen sätts inte under några svårare prov under matchen. En del bra, snabba brytningar av mittbackarna när gästerna ännu inte fått kontroll på bollen, men ett alldeles för passivt försvarsspel visar vi upp när Aalborg ändå etablerar spel på vår planhalva i första halvlek.
Ytterbackarna försöker fylla på i anfallen men det resulterar sällan i någon konstruktivt. Löpningar avbryts och en del slarviga inlägg. Det mesta av spelet skapas centralt i form av Anderson. Han är fullständigt lysande matchen igenom. För mig är han som en blandning av Parks energi, Carricks speluppfattning och Giggs känsliga vänsterfot. Detta sista gäller dock inte i avsluten. Jag önskar honom verkligen sitt först spelmål i den röda tröjan.
Nani visar sig från en av sina bättre sidor. Han kommer bort lite mer i andra halvlek när han byter kant. Anderson får heller inte lika mycket boll när Scholes kommer in och deltar i spelet, jämfört med Gibson i den första.
Längst fram kommer båda anfallarna undan med ett klart godkänt betyg. Båda gör mål. Tevez ska göra fler.
Nu står vi ändå där som slutsegrare i gruppen efter spanjorernas förlust borta mot Celtic. Det återstår nu att se vilka vi kommer att lottas mot i åttondelsfinalen.
