Lagbanner
Trist och mållöst på Old Trafford

Trist och mållöst på Old Trafford

Ett extremt defensivt Rangers mot ett reservbetonat United räckte för att skottarna skulle få med sig en poäng från Manchester, i en match man tyvärr minns av en helt annan orsak.

Att Rangers skulle spela defensivt på Old Trafford var ingen överraskning, men att spela med 5 man i försvaret och ett extremt defensivt mittfält var ändå något överraskande. Stackars Kenny Miller på topp var minst sagt ensam matchen igenom.
Walter Smith valde att spela med 3 mittbackar, där Papac ställde upp bredvid Bougherra och lagkapten Weir, på kanterna spelade Broadfoot och Whittaker, och de var mycket sällan över mittlinjen. Davis, Naismith, Edu och McCulloch utgjorde ett väldigt defensivt spelande mittfält, Miller som sagt ensam på topp.

McGregor
Whittaker, Bougherra, Weir (c), Papac, Broadfoot
Davis, Edu, McCulloch, Naismith
Miller

Bänk: Alexander, Foster, Hutton, Little, Weiss, Lafferty, Beattie


Att Sir Alex skulle göra en och annan ändring var ganska klart på förhand, men att 10 man skulle bytas ut jämfört med senaste ligamatchen kom minst sagt som en chock. Och att de 4 bästa spelarna (Berbatov, Scholes, Nani och Vidic) så här långt under säsongen inte en fanns på bänken var ännu mer chockerande, i slutändan avgjorde det troligen matchen.
Glädjande var att Rio Ferdinand gjorde comeback efter långtiddskada och att Rooney var med från start igen. Darren Fletcher var den ende spelaren som fanns kvar i startelvan jämfört med Everton-matchen, nog för att rotering är bra, men någon måtta får det vara.

Kuszczak
Brown, Smalling, Ferdinand, Fabio
Valencia, Fletcher, Gibson, Park
Rooney, Chicharito

Bänk: VDS, Evans, O'Shea, Giggs, Anderson, Macheda, Owen


Matchen i sig var ett sömnpiller. United hade klart mest boll men saknade förmågan att luckra upp det extremt defensivt spelande Rangers. Park var genomrutten på vänsterkanten och kom inte runt en enda gång, vet inte hur många gånger man sagt det, men dessa matcher tillför han absolut ingenting i. Valencia på andra kanten försökte ideligen men hade problem med Broadfoot och kom sällan runt på sin kant heller, och med en matchotränad Brown bakom sig så förstår man kanske varför. Varken Fletcher eller Gibson har passningsspelet i sig för att luckara upp ett tätt spelande försvar. 3 skott på mål för United under hela matchen säger egentligen allt, Gibson hade ett par bra skott strax utanför som blev halvfarliga, annars var det tunnsått med chanser. Först när Giggs kom in för en skadad Valencia blev det lite fart på United, tyvärr inte tillräckligt.
Efter drygt en timme hände det som inte fick hända. I en till synes vanlig närkamp föll Valencia illa, så illa att han bröt på fotled och skenben, spelarna var chockade. Valencia missar därmed resten av säsongen och jag tror tyvärr att detta mycket väl kan innebära slutet av hans karriär. För vilken spelare har kommit tillbaka och varit lika bra efter ett fotledsbrott? Jag kan inte komma på någon, däremot mängder av fall där spelaren aldrig kommit i närheten av samma kvalitet igen. Sorgligt men sant.
I slutet av matchen borde United självklart haft straff när en Rangers-spelare tog med handen, inte en, inte två, utan hela tre gånger i samma situation, skandalöst uselt att missa detta förstås. Giggs varnades i samband med detta för protest, och när hände det senast? United tappade dock inte poäng på domaren igår, man har helt enkelt sig själv att skylla. Förvisso var laget Sir Alex skickade ut tillräckligt bra för att vinna, men att byta ut 10 man är knappast idealt, när dessutom vare sig Nani, Berbatov eller Scholes fanns med ens på bänken, ja då förstår man hur lätt Sir Alex tog matchen.

Nästa match är på söndag hemma mot Liverpool, räkna med ett helt ordinarie United (minus Valencia) då, gårdagen är bara att glömma.

Coach2010-09-15 21:15:00
Author

Fler artiklar om Manchester U

MUWomen’s Barmy Army: Marinbiologen som räddar allt
Tre tankar och spelarbetyg efter segern mot Manchester City
Inför: Manchester City – Manchester United