Att vara bäst
Jag vill hålla på ett Manchester United som ständigt är högt upp på sin formkurva. Jag vill ständigt vara självsäker på att mitt lag ska vinna. På att jag håller på rätt lag. På att det här laget inte kommer svika imorgon.
Det som för den här gången i mitt skrivande började som en vanlig afton där jag helt naturligt började skriva en helt annan artikel, en helt annan story med ett helt annat ursprung och perspektiv blev i slutändan en påminnelse. En påminnelse om hur det hade kunnat vara. Jag skrev först en artikel om hur bra det går för United och glänste med de senaste prestationerna på planen. Ständigt högt upp på sin formkurva, ständigt självsäker på att mitt lag ska vinna. På att jag håller på rätt lag. På att det här laget inte kommer svika imorgon.
Att det i en annan dimension av världen inte hade kunnat vara så att Manchester United förlorar mot jumbolag, till och med blir hånade. Att mitt absoluta favoritlag som ska vara i toppen (United ska bara vara i toppen!) helt plötsligt börjar tappa mark i Premier League och faller ner i tabellen. Det finns nämligen alltid en pågående trend där under ytan och vi måste hålla koll på den. Vi tenderar att leta efter anledning att vara kritiska först när trenden redan pågått för länge i fel riktning. Och katastrofen kulminerat i en situation som tar för många år att ta sig ur. Först då, börjar vi ifrågasätta våra värderingar och våran syn. För det är alltid någon som försöker dra undan mattan för oss, så därför är det bra att hålla kritiska ögon öppna. Det är fortfarande problem i United.
För vi kan vara nedlåtande mot t.ex. Liverpool och komma undan, just nu. Det tillhör spelet liksom. För nu går det bra för oss Manchester United - fans. Vi kan håna utan att bli hånade. Vi har fått med oss bra resultat i de senaste tio matcherna med undantag för Norwich. Vem kan säga något emot det?
2012-10-07 17:00
Newcastle - Manchester U 0-3
2012-10-20 16:00
Manchester U - Stoke 4-2
2012-10-28 17:00
Chelsea - Manchester U 2-3
2012-11-03 13:45
Manchester U - Arsenal 2-1
2012-11-10 18:30
Aston Villa - Manchester U 2-3
2012-11-17 18:30
Norwich - Manchester U 1-0
2012-11-24 16:00
Manchester U - QPR 3-1
2012-11-28 21:00
Manchester U - West Ham 1-0
2012-12-01 18:30
Reading - Manchester U 3-4
2012-12-09 14:30
Manchester C - Manchester U 2-3
Resultaten talar för sig själva.
Vårt anfall är faktiskt sylvasst. Manchester United kommer fortsätta att imponera. Men Manchester United och deras fans borde minnas att trots att man är bäst just nu så finns det unga talanger som väntar på att få chansen i A –laget. Faktum är att de står på kö. De flesta av oss kräver att den bästa möjliga uppställningen ska spela i viktiga matcher, och att den spelare som presterar dåligt ska bli avbytt, och/eller inte få spela så mycket i andra matcher. På samma gång påstår en hel del fans att våra unga talanger inte platsar i A- laget.
Man glömmer enkelt hur det t.ex. var för en som idag är en av världens bästa fotbollsspelare. Ett tag trodde jag att Ronaldo skulle förfalla bland de misslyckade egoistiska dribblerstjärnorna som gråter för enkelt. Hur han gång på gång fick chansen på Old Trafford trots att han presterade dåligt var en gåta för mig sådär i början på sin stora karriär på Old Trafford. Hur Ronaldo gick lång tid utan att imponera på fansen, men ändå fick utrymmet att växa av Sir Alex, det är vad jag funderat över nu i efterhand.
Pique (som oftast är skadefri och jämn) som blev bänkad gång på gång i United, gick raka vägen in i Barcelonas startelva, och nu letar vi efter en världsklassback som kan ersätta de alltmer skadebenägna Ferdinand och Vidic. Ravel Morrison och Paul Pogba (vi kan ju alltid skylla på Mino Raiola), som båda två förutspåddes en strålande framtid i United och spelade galant tillsammans i mittmittpositionerna (som vi har problem med idag) har båda lämnat Manchester United för andra klubbar. Och missta er ej i det. De platsar. Fler? Zoran Tosic, Ron Robert Zieler, Guiseppe Rossi osv.
Medan vi har tid över att fundera. Medan vi är bäst och leder ligan med sex poäng ned till tvåan. Ska vi inte glömma att de unga är vår framtid. Att våra talanger står där som fånar utan erfarenhet när de väl behövs. Det är inte deras fel. De behövs för närvarande inte så ofta. Såsom de inte behövs i särskild hög utsträckning idag, kan de verkligen behövas under de kommande åren. För United må vara bäst i England för tillfället, men andra klubbar rycker i talangerna. United är inte bäst på att forsla fram talanger från sin ungdomsakademi. Men United har ändå varit rätt bra på det trots allt. Många av de har forslats fram endast för att imponera i andra klubbar. Vi kan ta ett till exempel; Ryan Shawcross som inte fick spela i A – laget gick vidare till Stoke på lån först för att sen gå över helt till Stoke, imponerar ju match efter match. Vi har spelare på lån, just nu, som imponerar i andra ligor (bl.a Joshua King).
Det är dags för de röda djävlarna att vakna. The Red Devils är inte en must be destination för unga lika mycket som förr. Medan andra klubbar har pengar att locka talanger för sjuka löner, så är Manchester Uniteds namn inte lika övermäktigt längre. Vi måste vakna till situationen. Att vara bäst är inte alltid bara att toppa ligan. Man kan vinna ligan idag, men förlora den imorgon. Vi måste ge de unga chansen. Man kan spela med en bunt 30 åringar, och inköpta spelare i ett tag, men inte fortsätta vinna ligan. Jag tycker det är dags för de unga att få chansen lite oftare i Uniteds startelva, innan vi står helt utan unga talanger eller med talanger som saknar erfarenhet och som kunde blivit betydligt bättre. Ignorera aldrig trenden. Och jo visst, att vara bäst? Jag gör klart igen:
Jag vill hålla på ett Manchester United som ständigt är högt upp på sin formkurva. Jag vill ständigt vara självsäker på att mitt lag ska vinna. På att jag håller på rätt lag. På att det här laget inte kommer svika imorgon.
/
J.S
