Let´s enjoy Emirates!
Arsenal borta kan verka skrämmande på alla sätt och vis. Men sitt lugnt ner i båten. Vi har ingen som helst kniv på strupen.
Kommer ihåg att jag satt själv hemma och var lagom rastlös. Tv-tablån var ungefär lika upphetsande som vanligt, och ville jag inte titta på Sverker var jag tvungen att hitta på någonting annat att göra. Jag ville göra något kreativt, ville känna att jag skulle åstadkomma någonting och kunna sitta där stolt och titta på resultatet och känna mig stolt. Jag bestämde mig för att tippa. Inte som på oddset, inte som på stryktipset utan helt enkelt tippa Manchester Uniteds återstående matcher resten av säsongen. När jag snabbt ögnade igenom det blev jag alldeles kall, småsvettig och hispig. Kunde inte tänka logiskt, svor för mig själv och stängde ner fliken i webbläsaren direkt. Vi hade Arsenal borta kvar.
Nu när jag sitter här, dryga månaden senare, ser jag på det mer nyktert och framför allt med en större själslig ro. För samtidigt som att Arsenal borta alltid kommer att vara en fantastisk och samtidigt hemsk match att följa om man är involverad emotionellt, så har betydelsen av den sjunkit avsevärt. Vi har behållt en stabil ledning tills det återstår fyra omgångar, varav vi har både Arsenal och Chelsea kvar. Om jag förstått det rätt, ni har koll på mitt matematiska intresse, så behöver vi bara plocka en poäng mot titelutmanarna och så är segern i hamn. Ligaguldet i hamn. 19e ligaguldet i hamn. Så därför åker vi till Emirates, lite mer avslappnade än jag trodde vid första anblicken av matchen och i en fantastisk form framförallt.
Det enda som oroar mig, om jag nu ska leta upp någonting, så är det målskyttet. Både Everton och Schalke var spelmässigt fantastiska matcher där den sista var snudd på defiliering. Men fotbollen handlar går ju banalt ut på att flest mål vinner, och Arsenal är absolut inget lag vi kommer att vinna lätt mot. Men så länge vi får in två bollar så tror jag det räcker. Det jag sett av The Gunners på sista tiden har varit riktigt lovande framåt till och från, men oerhört ihåligt bakåt. Och med en Wayne Rooney i den formen som kanske bara Wayne Rooney är kapable att hitta, ser jag det som ett skämt om vi inte lyckas göra mål.
Schalke borta var på många sätt det bästa som kunde hända United i det här läget. Vi slåss fortfarande på två fronter, mot Europa och inbördesmässigt sett, men båda slagfälten ser otroligt gynsamma ut. Det här blir därför ett läge att få åka till London för att njuta. Njuta av atmosfären, det vackert spelande motståndet och den fantastiska inramningen den här matchen alltid bjuder. Borta är Vieiera, vi vet alla vart han håller hus, och tjafsen mellan Wenger och Fergie är mer eller mindre utdöda. Så på något sätt ser jag fram mot den här matchen mer än någonsin tidigare.
Det ska inte bara bli kul och se London från sin bästa sida, det ska dessutom bli ett nöje att se ett United som har slagläge på två stora titlar, utan att man har någon som helst kniv mot strupen. Det, min vänner, får man inte njuta av som supporter till många lag. Förutom världens största klubb förstås.
Manchester United - We'll never die!
Väl mött!
Er hängivne krönikör/
Gustaf Granqvist
