Manchester United - Manchester city 1-6
United blev totalt överkörda i andra halvlek i en match som på förhand kändes betydligt jämnare. Jonny Evans visar ännu en gång prov på dåligt beslutsfattande och river ner Balotelli bara någon minut efter att andra halvlek börjat. Därefter fanns det inte mycket att hämta för United som blev totalt förnedrade.
Jag ska börja med att säga att det inte är lätt att skriva en sådan här matchrapport. Det känns tungt i hjärtat, tungt i kroppen och surt i halsen. Inte heller finns det så mycket inspiration och energi att hämta för att orka skriva en artikel som handlar om klubbens största förlust på över 50 år. Jag ska försöka sammanfatta matchen så gott som möjligt, utan att låta alltför bitter men jag känner redan såhär på förhand att det kan bli tufft.
Lagen startade på följande vis:
Manchester United (4-4-2): De Gea; Smalling-Rio-Evans-Evra; Nani-Anderson-Fletch-Young; Rooney-Welbeck
Manchester city (4-2-3-1): Hart; Richards-Lescott-Kompany-Clichy; Y. Toure-Barry; Milner-Silva-Balotelli; Aguero
Första halvek
Ganska väntade elvor även om undertecknad trodde på en annan formation hos United. Största överraskningen för mig var annars att Vidic skickades upp till läktaren och att Evans fick ta hans plats istället. I city reagerade jag mest över att Nasri fick starta på bänken. Båda lagen börjar matchen väldigt ivrigt, vilket kanske är förståeligt med tanke på derbyts betydelse. En hel del felpassningar och chansbollar från Uniteds sida inledningsvis medan city spelade mer avvaktande och på säkerhet. Annars det var Ashley Young som tog tag i taktpinnen och började utmana friskt på sin kant. United försökte men lyckades aldrig få till någon farlighet, dels på grund av citys stabila försvarsspel men också på grund av för lite rörelse. Smalling tryckte inte på lika högt på sin kant som vi är vana att se, och när han gjorde det så var det ingen som ville spela bollen till honom. Anderson gick inte att känna igen alls och en match som denna så gick det inte att undgå saknaden av en viss Paul Scholes.
United tappar fart och boll ju längre matchen pågår och citys spel börjar mer och mer komma igång. I den 21:a minuten så har James Milner bollen på vänsterkanten nära Uniteds straffområde, där han fint passar bollen in till mitten där Balotelli enkelt kan placera in bollen vid De Geas bortre stolpe. Målet kom från ingenstans, likaså Balotellis idiotiska budskap på sin t-shirt. Väx upp, ta ansvar och respektera andra människor, där har han sitt svar på sin begåvade fråga. Målet kommer lite som en chock och detta märks hos United-spelarna. När halvleken lider mot sitt slut så börjar hemmalaget få fart på sitt spel igen. Flera hörnor radas upp och Ashley Young är inblandad i det mesta som United skapar. Första halvlek tar slut, city leder med 0-1 men det är United som försökt mest och som sett piggast ut.
Andra halvlek
Jag hann knappt sätta mig ner när Mark Clattenburg aka Bear Grylls, blåste igång andra halvlek, och Evans fick för sig att döda matchen helt och hållet. Jag har tittat på händelsen ett flertal gånger nu, och det jag ser med mina trötta, irriterade ögon är att Evans ligger före Balotelli i steget när passningen slås till honom. Hade han bara fortsatt fokusera på bollen istället för Balotellis armar, så hade han inte tappat fart och inte heller åkt på ett rött kort. Alldeles för klantigt och farligt beslut att ta i det läget. Ursäkta uttrycket, men Evans känns helt värdelös i 1v1 situationer, vi såg det mot Benfica när Cardozo gjorde bort honom och gjorde mål, vi såg det mot Arsenal när han orsakade straffen som De Gea räddade, och vi fick se det idag igen.
Väldigt frustrerande men vi låter det vara. Efter utvisningen så faller allt. United anfaller framåt i ren kamikaze-anda och detta lämnar givetvis en hel del luckor där bak. Tänker inte gå in mer i detaljer hur matchen såg ut, eller hur city radade upp resten av sina mål, vi kan väl kort och gott säga att city tog vara på möjligheten att spela med en man mer och körde över United helt enkelt.
Positiva saker att ta med sig från den här förlusten:
1. Manchester United är inte laget som slutar spela fotboll för att man ligger under med 0-2 med en man mindre. Inställningen är "never say never" och det är inspirerande att se även om det idag gick aningen för långt.
2. Darren Fletcher, tycker han gör det bra idag. Springer, bryter och försöker ta sig framåt, får tyvärr alldeles för lite stöd från Anderson idag. Bjuder sedan på en kandidat till årets mål, helt fantastisk träff han får till. Får han vara kvitt från virus och skit kommer han bli en viktig pjäs under säsongens gång.
...och där tog det slut. Tänkte få till en tredje punkt men tyvärr så får jag inte fram ytterliggare en positiv aspekt. En sak är säker, ligan är långtifrån avgjord. United har en tendens att alltid göra det svårt för sig själva, det har vi sett förr. Framförallt under hösten och vintern åker vi på en del poängtapp. Men så fort det vankas vår, lite mer sol och bättre temperaturer, då ångar den röda maskinen på som bara den.
After rain comes sunshine..
