Nani sista United-spelaren ut ur EM

Last Man Standing.
Så löd en av bioaffischerna i SVT inför gårdagens semifinal mellan Spanien och Portugal. Den visade två bilder; en bild på en fokuserad Cristiano Ronaldo och en bild på ett samlat spanskt landslag. En man mot ett lag. Skulle Ronaldo kunna sänka den spanska armadan och fortsätta i samma form han byggt upp de senaste matcherna? Resten av Portugal glömdes nästan bort i snacken om superstjärnan.

 

För oss med rött hjärta från Manchester fanns det en annan symbolik med den filmtiteln. Från sex United-spelare i mästerskapets inledning var nu endast en kvar när det vankades semifinaler: Luís Carlos Almeida da Cunha - Nani - med nummer 17 i både Portugal och vår röda dress. Den sista och tillika turneringens jämnaste och bäst presterande United-spelare stod inför den tuffa uppgiften att hjälpa sitt landslag till EM-final. Problemet var bara att det sista hindret var de regerande världs- och europamästarna Spanien.

 

Inför

Portugal kom från seger mot Tjeckien med 1-0, och en Ronaldo som stått för lagets sista 3 mål och såg ut att ha hittat formen efter en trög period i landslaget. Även Nani fick givetvis fortsatt förtroende från start. Spanien i sin tur vann sin kvartsfinal mot Frankrike med 2-0, något de lyckades med utan en renodlad anfallare på planen. Till semifinalen valde Del Bosque dock att ge Negredo förtroendet, och petade alltså både Torres och Llorente. 

 

Matchen

Framåt var det på Nani och Ronaldo som förväntningarna vilade tungt i Portugal, men det var det portugisiska försvaret som hade störst inverkan på matchens inledning. Till skillnad mot ett tillbakadraget Portugal som mot Tyskland hade Paulo Bento laddat sina spelare med Duracell-batterier och instruerat dem att jaga Spanien som aldrig förr. Både spanjorer, kommentatorer, undertecknad och säkert flera runtom världen var i chock och kunde inte förstå vad det var som hände. Spanien trycktes tillbaka till egen planhalva och stressade iväg passningar som inte hittade till rätt adress, och Portugal drog framåt genom snabba omställningar när de vann bollen, vilket i första halvlek hände en hel del. Ronaldo och Nani stod precis som väntat för drivet av bollen uppåt i banan, men hade inte skärpan som behövdes i inlägg eller avslut, inte heller hörnor eller frisparkar hittade särskilt rätt, trots att man skapade åtskilliga lägen. Portugal hade i halvtid stort övertag när det gällde avslut, även om endast 2 var på mål. De vann kampen på mittfältet genom Moutinhos och Hugo Almeidas outtröttliga press, och tvingade Spanien till simpla misstag.

 

Andra halvlek inleddes som den första slutade, med en fortsatt hög portugisisk press som gjorde det svårt för Spanien att ta sig framåt. Spanjorerna lyckades dock spela bollen lite mer varierat och fick lite mer fart på sitt spel, men det var Portugal som fortsatt skapade mer framåt genom sina snabba omställningar som ett antal gånger slutade med frisparkar i bra lägen för Ronaldo, som dock inte lyckades förvalta dessa och målen fick vänta på sig ytterligare.

Båda lagens första straff räddades, Joao Moutinho och Xabi Alonso. När Bruno Alves skall ta den andra straffen, kommer Nani springande och byter av honom, som om Bruno Alves hade missförstått ordningen. Nani sätter sin straff säkert i nättaket, men Bruno Alves verkar uppenbart påverkad av förvirringen, och slår bollen i ribban och ut. Straffen därefter träffar Fabregas stolpen, men den här gången studsar bollen Spaniens väg och tar sig in i mål och det första finallaget var således klart. 

 

Otroligt tråkigt för ett tappert kämpande Portugal, som visade att man visst kan rubba Spanien, men då måste man förvalta de chanser man får, vilket straffade sig denna gång. En spelare gör inte ett lag, men Ronaldo hade många chanser som han i vanliga fall inte brukar ha svårt att sätta dit, det har man inte råd med på den här nivån.

 

Tack för mig och tack Portugal och Nani för det här mästerskapet!

 

På återläsande!

Mvh Maurinho